Koncernens riskkontroll
OPERATIONELLA RISKER
I koncernens riskpolicy definieras de operationella ris-kerna som administrativa risker, it-risker och juridiska risker. Ansvaret under styrelsen för hur dessa risker hanteras åvilar inom hela koncernen respektive verk-samhetsansvarig som ska identifiera, begränsa och kontrollera sin enhets operationella risker. Det åligger styrelsens revisions- och säkerhetsutskott att särskilt följa de operationella riskerna.
Framtida krav
Inom Basel-kommittén för banktillsyn pågår för närva-rande ett arbete som inom de närmaste åren förväntas leda till att operationella risker, i likhet med
kredit-och marknadsrisker, också kopplas till kapitaltäck-ningskrav. Detta arbete följs nogrannt så att koncernen ska vara väl positionerad när nya regler träder i kraft.
Förstärkt organisation
Under året har en särskild stabsenhet inrättats för att på koncernnivå följa upp, bevaka och rapportera de operationella riskerna inom koncernen. De metoder som används omfattar bland annat årliga självutvärde-ringar.
Riskområden
En koncernövergripande analys av de största operatio-nella riskerna respektive riskområdena har, i tillägg till löpande självutvärderingar, genomförts under året.
Resultatet kommer att ligga till grund för ytterligare fokuserade insatser i kontrollen av de operationella ris-kerna.
Koncernens policies och instruktioner ses över mot bakgrund av utvecklingen inom området och förvänta-de nya krav från tillsynsmyndigheterna.
Olika angreppssätt
Operationella risker återfinns i alla delar av koncer-nens verksamhet. Riskerna fördelas över ett brett spektrum. Konsekvenserna av och sannolikheten för ett riskutfall varierar också.
Kvalitetsarbete med sikte på ständig förbättring är en förutsättning för att minimera mer frekventa men beloppsmässigt mindre förluster i den operativa verk-samheten. För att undvika oväntade och större riskut-fall genomförs särskild riskanalys och beredskapspla-nering.
Metoder och prioriteringar
Inom den finansiella sektorn pågår internationellt ett intensivt arbete kring bland annat metoder och tekni-ker för att identifiera, värdera och hantera operationel-la risker. Koncernen håller sig på olika sätt väl informe-rad om detta arbete.
Metodutvecklingen går via kvalitativa metoder (till exempel självutvärderingar) mot mer kvantitativa metoder (förlustdatabaser, modellering etc). Koncer-nens ambition är att aktivt delta i denna utveckling.
I tillägg till det breda riskarbete som utförs inom koncernens olika delar kommer prioriterade insatser att göras inom följande områden:
■E-business.
■Lansering av nya tjänster och produkter.
■it-verksamheten.
■Kompetensförsörjning.
I samarbete med koncernens försäkringsmäklare har ett arbete initierats för att utreda och utvärdera möjligheterna till risktransferering genom bland annat nya försäkringslösningar.
F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E 79
F Ö R E N I N G S S P A R B A N K E N 2 0 0 0
Redovisningsprinciper
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och vär-depappersbolag (årkl) och Finansinspektionens före-skrifter och allmänna råd.
Förändringar av redovisningsprinciper
Från och med räkenskapsåret 2000 tillämpar koncer-nen Redovisningsrådets rekommendationer Inkomst-skatter, rr 9 och Intressebolagsredovisning, rr 13. I enlighet med rr 5, Redovisning av byte av redovis-ningsprincip, införs rekommendationen retroaktivt.
Justering av uppgifter i jämförelseår har begränsats till det senaste jämförelseåret.
”Andel i intresseföretags resultat” redovisas på egen rad före ”Rörelseresultat” till skillnad från föregående år då beloppet ingick i ”Övriga rörelseintäkter”. Jämfö-relsetalen har justerats i enlighet med detta.
Koncernredovisning
Koncernredovisningen är upprättad i överensstämmel-se med Redovisningsrådets rekommendation rr 1:96.
Koncernredovisningen omfattar FöreningsSparbanken aboch de bolag där banken direkt eller indirekt inne-har mer än 50 procent av aktiernas röstvärde. Dessa bolag har intagits i koncernredovisningen enligt för-värvsmetoden. Koncernredovisningen innehåller även intressebolag, bolag där banken direkt eller indirekt innehar mer än 20 procent av aktiernas röstvärde och där ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse mel-lan banken och bolaget. Intressebolag konsolideras enligt kapitalandelsmetoden, med undantag av Eskils-tuna Rekarne Sparbank ab som konsolideras enligt klyvningsmetoden. Intressebolag redovisas enligt RR13 på egen rad i resultaträkningen. Från resultatan-delen avgår avskrivning på goodwill.
Vilande bolag och andra bolag av ringa omfattning konsolideras ej.
Bolag övertagna för skyddande av fordran har ej kon-soliderats då de är av ringa betydelse eller bedöms kunna avvecklas inom snar framtid.
Utländska dotterbolag och intressebolag
Aktier i utländska dotterbolag och intressebolag, för vilka refinansiering skett i samma valuta, värderas i likhet med refinansieringen till anskaffningskurs i moderbolaget. I koncernen sker omräkning av dotter-bolag och intressedotter-bolag enligt dagskursmetoden.
Detta innebär att tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs medan resultaträkningen omräknas till genomsnittlig kurs för räkenskapsåret. Uppkomna omräkningsdifferenser vid användandet av dagskurs-metoden påverkar direkt bundet respektive fritt eget
kapital. I konsekvens härmed förs även kursdifferen-ser hänförliga till finansiering, i utländsk valuta, av investeringen i dotterbolagsaktier direkt till eget kapital med beaktande av uppskjuten skatt.
Utländska filialer, dotterbolag och intressebolag klassificeras som självständiga verksamheter enligt de-finition i Redovisningsrådets rekommendation (rr 8).
Tillgångar och skulder i utländsk valuta
Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens mittkurs av köp- och säljnoteringar enligt bankens officiella kurslista. Utestående terminskontrakt marknadsvärderas till balansdagens terminskurser. Innehavet av utländska sedlar har värderats till köpkurser för sedlar per balansdagen.
Finansiella tillgångar
Innehavet av finansiella instrument indelas i finansiel-la anläggningstillgångar och finansielfinansiel-la omsättnings-tillgångar. Värdepapper, som avses att innehas till för-fall eller på mycket lång sikt, klassificeras som finansiella anläggningstillgångar. Övriga värdepapper, samt derivatinstrument klassificeras som finansiella omsättningstillgångar.
Kursdifferenser vid köp av räntebärande värdepap-per redovisas som ränta och värdepap-periodiseras så att den effektiva avkastningen blir konstant under instrumen-tets räntebindningstid. Instrumeninstrumen-tets anskaffningsvär-de justerat med kostnads- eller intäktsförd kurs-differens benämns instrumentets upplupna anskaff-ningsvärde.
Finansiella anläggningstillgångar som utgörs av rän-tebärande värdepapper värderas till upplupet anskaff-ningsvärde. Realiserade resultat på finansiella anlägg-ningstillgångar redovisas under Övriga rörelseintäkter respektive under Övriga rörelsekostnader.
Finansiella omsättningstillgångar, som utgörs av överlåtbara värdepapper och derivatinstrument i tradingverksamheten, värderas till verkligt värde.
Vinst som uppkommer till följd av att det bokförda värdet överstiger anskaffningsvärdet, eller i fråga om räntebärande värdepapper det upplupna anskaffnings-värdet, sätts av till en fond för orealiserade vinster.
Fonden tas upp under bundet eget kapital efter beak-tande av uppskjuten skatt. Övriga finansiella omsätt-ningstillgångar värderas till det lägsta av anskaffnings-värde och verkligt anskaffnings-värde. I resultaträkningen tas så väl orealiserade som realiserade vinster upp under Netto-resultat av finansiella transaktioner.
Derivatinstrument med positivt bokfört värde redo-visas inom Övriga tillgångar och derivatinstrument med negativt bokfört värde inom Övriga skulder.
F Ö R E N I N G S S P A R B A N K E N 2 0 0 0
80 F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E
Återköpstransaktioner
Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas tillgången fortsatt i den överförande (säljande) partens balansräkning och erhållen likvid redovisas som skuld.
Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Hos den mottagande parten redovisas värdepappret inte i balansräkningen. Erlagd likvid redovisas istället som en lånefordran på den överförande parten. Skillnaden mellan likvid för avi-staledet och terminsledet periodiseras över löptiden som ränta.
Värdepapperslån
Värdepapper som lånas ut redovisas även därefter i balansräkningen som värdepapper och som ställd säkerhet inom linjen, medan inlånade värdepapper inte tas upp som tillgång. Värdepapper som lånas ut värde-ras på samma sätt som övriga innehavda värdepapper av samma slag. I de fall avyttring av inlånade värdepapper sker, så kallad blankning, skuldbokförs ett belopp mot-svarande värdepappernas verkliga värde.
Säkringsredovisning
För att skydda vissa tillgångar och skulder eller i avtal fixerade betalningsflöden mot ränterisker, aktiekurs-risker eller valutakursaktiekurs-risker matchas dessa positioner mot positioner med balanserande flöden och löptider.
Uppskjuten säkringsredovisning tillämpas på positio-ner som är individuellt eller gruppvis identifierade och som har en effektiv säkring, det vill säga hög korrela-tion vid värdeförändring. Säkringens effektivitet bedöms regelbundet under säkringens löptid.
När säkringsredovisning avbryts genom att skyddan-de position realiseras medan säkrad position kvarstår i balansräkningen, upptagen till anskaffningsvärde, periodiseras realisationsresultatet över den säkrade positionens återstående löptid.
I Spintab säkringsredovisas all upplåning med bun-den ränta eftersom bun-den matchar utlåning med bunbun-den ränta. Vid återköp av Spintabs upplåning periodiseras därför realiserad kursskillnad över upplåningens åter-stående löptid. När banken köper Spintabs upp-låningsinstrument sker, i koncernredovisningen, en motsvarande periodisering av skillnaden mellan ban-kens anskaffningsvärde för det uppköpta instrumentet och Spintabs bokförda värde av detsamma.
Utlåning och reservering för kreditförluster
Fordringar upptas till högst det värde varmed de beräknas inflyta. I balansräkningen redovisas låneford-ringar netto efter avdrag för gjorda nedskrivningar för såväl konstaterade som befarade kreditförluster. På skuldsidan redovisas befarade kreditförluster avseende garantiåtaganden och andra ansvarsförbindelser.
Rörelseresultatet belastas med konstaterade och befa-rade kreditförluster med avdrag för återvinningar och återföringar samt med nettokostnaden för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser.
Reservering för befarade kreditförluster sker som huvudregel baserad på individuell värdering av kredi-ter och garantiåtaganden. För homogena grupper av fordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk tillämpas gruppvis värdering. Reservering för befarade förluster görs då kredittagarens återbetalningsförmåga inte bedöms kunna förbättras tillräckligt inom 2 år och då säkerheternas värde inte med betryggande margi-nal täcker både kapitalbelopp och upplupen ränta.
Egendom övertagen för skyddande av fordran värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde.
Värdeförändring samt realisationsresultat avseende övertagen egendom redovisas i resultaträkningen under posten Värdeförändring på övertagen egendom.
Egendom som utgör pant för osäkra fordringar värde-ras till verkligt värde.
Leasingobjekt
Koncernens leasingverksamhet utgörs av finansiell leasing och redovisas i enlighet med Redovisningsrå-dets rekommendation (rr 6) som utlåning. Detta medför att erhållna leasingavgifter redovisas dels som ränteintäkter och dels som amortering.
Finansiella skulder
Finansiella skulder upptas antingen till upplupet anskaffningsvärde eller, när skulden har korta ränte-bindningstider, till nominellt belopp.
Kursdifferenser vid emissioner resultatförs som ränta och periodiseras på samma sätt som för ränte-bärande tillgångar.
Avskrivningar
Inventarier för eget bruk avskrivs planenligt med 20 procent. Investeringar i it-system aktiveras inte.
Fastigheter, förutom övertagna för skyddande av fordran, avskrivs med skattemässigt högsta tillåtna belopp.
Goodwillavskrivning baseras på ekonomisk livs-längd. Långsiktiga investeringar i stabila och på sina marknader ledande företag betraktas som strategiska.
Avskrivningstiden för dessa varierar mellan 10 och 20 år. Goodwill på intressebolag skrivs av planenligt med 5, 10 eller 33 procent.
Pensionsförpliktelser
Koncernens pensionsförpliktelser täcks genom försäk-ringar, avsättningar till pensionsstiftelser och avsätt-ningar i balansräkningen under konto Avsatt till pen-sioner.
Som rörelsekostnad redovisas en kalkylmässig pen-sionskostnad avseende pensionsförpliktelser som täcks genom pensionsstiftelser eller konto Avsatt till pensioner. Den kalkylmässiga pensionspremien åter-förs som bokslutsdisposition under Avräkning av pen-sioner, där avräkning sker mot utbetalade penpen-sioner, löneskatt och avkastningsskatt samt eventuell gottgö-relse från eller avsättning till pensionsstiftelserna.
F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E 81
F Ö R E N I N G S S P A R B A N K E N 2 0 0 0
Skatt
rr 9 innebär att aktuell skatt inklusive uppskjuten skatt avseende tidigare år redovisas under skatt på årets resultat. Uppskjuten skatt har beräknats på tem-porära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag och andra framtida skatteavdrag. Temporär skillnad är skill-naden mellan en tillgångs eller en skulds redovisade värde och skattemässiga värde.
Beräknad skatt på årets resultat inklusive uppskju-ten skatt och justering av tidigare års inkomstskatter redovisas under Skatt på årets resultat.
Resultat och eget kapital enligt amerikanska redo-visningsprinciper (US GAAP)
De redovisningsprinciper enligt vilka koncernredovis-ningen upprättats överensstämmer med svensk god redovisningssed vilken i vissa avseenden skiljer sig från amerikanska redovisningsprinciper.
En sammanställning över beräknade effekter på koncernens resultat och eget kapital vid tillämpning av amerikanska principer redovisas i not 42.
F Ö R E N I N G S S P A R B A N K E N 2 0 0 0
82 D E F I N I T I O N E R
ANDEL OSÄKRA FORDRINGAR Osäkra fordringar netto i förhållande till utlåning.
ANTAL ANSTÄLLDA
Antal anställda vid årets utgång, exklusive långtidsfrånvarande, i relation till tjänst-göringsgrad uttryckt i heltidstjänster.
AVKASTNING PÅ TOTALT KAPITAL
Rörelseresultat i relation till genomsnittet av årets ingående och utgående balan-somslutning.
BÖRSKURS/EGET KAPITAL
Börskurs vid årets utgång i relation till utgående eget kapital per aktie.
DIREKTAVKASTNING
Utdelning per aktie i relation till börskursen vid årets utgång.
DURATION
Den genomsnittligt vägda löptiden på det nuvärdesberäknade betalningsflödet uttryckt i antal år.
EGET KAPITAL PER AKTIE
Eget kapital enligt balansräkningen justerat för kapitalandelen av skillnaden mel-lan bokfört värde och marknadsvärde för finansiella instrument i relation till anta-let utestående aktier.
I/K-TAL
Summa intäkter i relation till summa kostnader. Båda korrigerade för planenliga leasingavskrivningar.
JUSTERAT EGET KAPITAL PER AKTIE
Eget kapital enligt balansräkningen samt kapitalandelen av skillnaden mellan bokfört värde och verkligt värde i innehav av finansiella anläggningstillgångar i relation till antalet utestående aktier.
KAPITALBAS
Summan av primärt och supplementärt kapital minus avdragsposter enligt 2 kap.
7§ lagen om kapitaltäckning. För att täcka kapitalkrav för marknadsrisker får för-lagslån med en ursprunglig löptid på minst två år inkluderas i en utvidgad del av kapitalbasen.
KAPITALTÄCKNINGSGRAD
Utgående kapitalbas i relation till utgående riskvägt belopp.
KASSAFLÖDE PER AKTIE
Periodens kassaflöde i relation till antalet utestående aktier.
K/I-TAL
Summa kostnader i relation till summa intäkter. Båda korrigerade för planenliga leasingavskrivningar.
KREDITFÖRLUSTER, NETTO
Årets konstaterade och befarade förluster med avdrag för återförda reserveringar och återvinningar avseende lånefordringar samt årets nettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser.
KREDITFÖRLUSTNIVÅ, NETTO
Kreditförluster netto och värdeförändringar på övertagen egendom i förhållande till ingående balans för utlåning samt övertagen egendom och kreditgarantier.
LIKVIDA MEDEL I KASSAFLÖDESANALYSEN
Kassa och tillgodohavande hos centralbank, vid nettofordran nettot av dagslåne-fordringar och dagslåneskulder med löptid upp till fem dagar samt i riksbanken belåningsbara statsskuldförbindelser och bostadsobligationer med beaktande av repor och blankning.
LÖPTID
Tid fram till en fordran eller skuld har villkorsändringsdag, förfallodag för amorte-ring eller förfallodag för slutbetalning.
OSÄKRA FORDRINGAR
Fordringar som är förfallna till betalning sedan mer än 60 dagar samt krediter där andra omständigheter medför osäkerhet om deras värde och för vilka säkerhe-tens värde ej med betryggande marginal täcker både kapitalbelopp och upplu-pen ränta.
P/E-TAL
Börskurs vid årets utgång i relation till rörelseresultat per aktie.
PLACERINGSMARGINAL
Räntenetto i relation till genomsnittlig balansomslutning.
PRIMÄRKAPITAL
Eget kapital, i moderbolaget inklusive 72 procent av obeskattade reserver, minus goodwill, samt kapitaltillskott och reserver som får ingå i kapitalbasen som pri-märt kapital enligt 2 kap. 6 § lagen om kapitaltäckning. I den finansiella företags-gruppen ingår även minoritetsandelar som belöper på företag som omfattas av gruppbaserad redovisning.
PRIMÄRKAPITALRELATION
Utgående primärkapital i relation till utgående riskvägt belopp.
PROBLEMKREDITER BRUTTO
Osäkra fordringar för vilka ränta inte intäktsförs förrän vid betalning samt ränte-nedsatta fordringar.
PROBLEMKREDITER NETTO
Problemkrediter brutto med avdrag för gjorda reserveringar för befarade kredit-förluster.
RESERVERINGSGRAD FÖR OSÄKRA FORDRINGAR Reserv för befarade kreditförluster i relation till osäkra fordringar brutto.
RESULTAT PER ANSTÄLLD
Resultat i relation till det genomsnittliga antalet anställda.
RESULTAT PER AKTIE FÖRE UTSPÄDNING
Den del av periodens resultat som är hänförlig till stamaktierna i relation till ett vägt genomsnitt av antalet stamaktier under perioden.
RESULTAT PER AKTIE EFTER UTSPÄDNING
Den del av periodens resultat som är hänförlig till stamaktierna i relation till ett vägt genomsnitt av antalet under perioden utestående stamaktier justerat för utspädningseffekten av potentiella stamaktier.
RISKVÄGT BELOPP
Summa tillgångar i balansräkningen och åtaganden utanför balansräkningen, uppdelade i kredit- och marknadsrisker, värderade och riskvägda enligt gällande kapitaltäckningsföreskrifter. Volymerna vägs med hänsyn till bedömd risk så att de kommer att ingå i den riskvägda volymen till 0 procent, 20 procent, 50 pro-cent eller 100 propro-cent.
RÄNTEMARGINAL
Skillnaden mellan medelräntan på samtliga tillgångar, efter avdrag för planenliga leasingavskrivningar och medelräntan på samtliga skulder.
RÄNTABILITET PÅ EGET KAPITAL
Periodens resultat i relation till genomsnittligt eget kapital. Genomsnittligt eget kapital har justeras för fond- och nyemission, utdelning samt minoritetsandel.
RÄNTEBINDNINGSTID
Avtalad tid under vilken räntan på en tillgång eller skuld är bunden.
SCHABLONSKATT
Schablonmässig skattesats om 28 procent.
SOLIDITET
Utgående eget kapital inklusive minoritetsintresse i relation till utgående balans-omslutning.
SUBSTANSVÄRDE PER AKTIE
Eget kapital enligt balansräkningen samt kapitalandelen av skillnaden mellan bokfört värde och verkligt värde på tillgångar och skulder i relation till det utgåen-de antalet uteståenutgåen-de aktier.
SUPPLEMENTÄRT KAPITAL
Tidsbundna förlagslån, efter viss reduktion om den återstående löptiden under-stiger fem år, eviga förlagslån samt kapitaltillskott och reserver som får ingå i kapitalbasen som supplementärt kapital enligt 2 kap. 6 § lagen om kapitaltäck-ning.
UTLÅNING
Utlåning till allmänheten exklusive Riksgälden samt kreditinstitut exklusive banker.
Definitioner
N O T E R 83
F Ö R E N I N G S S P A R B A N K E N 2 0 0 0