Intervjuerna, övrigt

I intervjuerna frågade jag bland annat om vilken verksamhet som riktades mot förskolor och yngre barn i kommunen. Här framkom det lite olika svar. Från Gottsundabiblioteket lyftade man fram sagostunden (se kap.4.2.4) och

1 Äppelhyllan bör vara ett känd begrepp inom biblioteksvärlden; en hylla eller avdelning med böcker och andra media anpassad för barn och ungdomar med speciella funktionshinder (Barnens bibliotek 2009b)

väskorna (se kap.4.2.9), samt den gåvobok alla fyraåringar sedan några år tillbaka får från barnavårdscentralen (Intervju A, Sara Bengtsson, 2009-07-23).

Liselotte Beverlöv Stadsbiblioteket svarade att just vid Stadsbiblioteket har man nu fokus på skapande verksamhet i samverkan med förskolor och kommer att bjuda in förskolebarn i åldern 3−5 år i ”sitt” område. De får då under ungefär en timme arbeta/leka/dramatisera kring en sång eller bok, till exempel Mors lilla

Olle. Hon berättade också om att man vid flera stora kommundelsbibliotek har

bjudit in förskollärare till bokprat; ca. 90 minuter med fika, musik och prat om böcker i olika genrer, temaväskor etc. Första gången detta genomfördes var under våren 2009 och ungefär 150 personer deltog, vilket man anser vara positivt och aktiviteten kommer att upprepas (Intervju B, Liselotte Beverlöv, 2009-07-30).

Gottsundabiblioteket har för närvarande ingen uppsökande verksamhet, men planerar samverkan med öppna förskolan (Intervju A, Sara Bengtsson, 2009-07-23). När jag frågade bibliotekarien vid Stadsbiblioteket om det fann någon uppsökande verksamhet alls riktad mot förskolor i Uppsala kommun, svarade hon att man ser det som ett mål att åka runt till alla öppna förskolor och prata med föräldrar om boktips, språkutveckling och vikten av musik och sång (Intervju B, Liselotte Beverlöv, 2009-07-30).

Av läsfrämjande projekt riktad mot förskolor finns det inga. Det finns inte heller någon egen bibliotekarie som arbetar gentemot förskolan i kommunen. Vid Gottsundabiblioteket ser man det som positivt om en av de två barn-bibliotekarierna kan ha de yngre barnen som sitt huvudansvar, och därigenom knyta kontakter gentemot förskolorna.

Jag frågade båda bibliotekarierna vid Gottsundabiblioteket och vid Stads-biblioteket om den senare tids ekonomiska kris hade lett till nedskärningar i verksamheten. Här var svaret nej från båda. Vid Gottsundabiblioteket förtydligas dock att man inte heller har fått någon uppgradering av budgeten, så om man ser i relation till pågående inflation har man fått ”hålla igen lite” (Intervju A, Sara Bengtsson, 2009-07-23; Intervju B, Liselotte Beverlöv, 2009-07-30).

Hur många barnbibliotekarier finns vid barnverksamheten på Gottsunda-biblioteket? För närvarande finns två personer anställda, båda i 100 procents tjänst. I övrigt tillkommer en skolbibliotekarietjänst med nio timmer per vecka. I Gottsunda har ett vikande elevunderlag lett till att man har fått avsätta färre timmar kommande termin än tidigare till skolbiblioteksarbete, ett arbete som uppkommer via det kommunala skolbiblioteksavtalet (Intervju A, Sara Bengtsson, 2009-07-23). Alla kommunala grundskolor i Uppsala har genom kommunens skolbiblioteksavtal rätt till fria klassbesök till valfritt bibliotek alternativt bokbussbesök för de som bor i glesbygdsområden, egna visningar för förskole-klass, bokprat, med mera. Möjlighet finns för att köpa vissa tilläggstjänster (Uppsala kommun 2009e). Vid intervjuarna svarade man att ett liknande avtal för

förskolorna inte finns (Intervju A, Sara Bengtsson, 2009-07-23; Intervju B, Liselotte Beverlöv, 2009-07-30).

Rörande den språkliga mångfalden upplyses det från Gottsundabiblioteket att man är mycket medveten om att biblioteket ligger i ett område med många språk och att man försöker möta behoven. Bland annat finns här bara för barn böcker på mer än 30 språk. Det finns också stor brädd inom stödlitteratur för språksvaga personer. Det finns även sagostunder för barn med andra språk, just under våren 2009 har man haft sagostunder på engelska och arabiska cirka en gång per månad. Dock finns ingen generell information om Gottsundabiblioteket för barn på andra språk1 (Intervju A, Sara Bengtsson, 2009-07-23).

Den tredje intervjun som gjordes var med personal vid Länsbibliotek Uppsala. Länsbibliotekarie Maria Törnfeldt bidrog mycket välvilligt med information. Rörande länsbibliotekets barnverksamhet upplyste hon att man har en konsulent som har specialistkompetens mot barn och ungdomar men vid länsbiblioteket är det numera inte ovanligt att man arbetar i team kring de olika projekten eftersom de kan gripa in varandra på olika sätt. Verksamheten är i huvudsak riktad mot biblioteken i länet, inte mot publik, möjligen med undantag av den tidigare omtalade gåvoboken. Tidigare år har nya föräldrar i Uppsala fått boken

Uppländska rim och ramsor i gåva till sina barn. Sedan slutet av 2008 kan nu

föräldrar välja på två nya böcker i tillägg: Anna-Clara Tidholms Knacka på eller Stina Wirséns Djurboken. Böckerna har valts ut i samarbete med föräldrar och målet är att de skall vara användbara i barnets tidiga språkutveckling.

På frågan om pågående läsfrämjande insatser svarar hon att många projekt är nyss avslutade. Just nu har man pågående projektet ”läskonster”, ett kompetens-höjande projekt för personer som arbetar med lässtimulans. Sju (tidigare nio) mellansvenska län deltar i projektet, från Uppsala kommun deltar 16 personer. Från andra kommuner har det nu kommit signaler om projektplaner som rör sig mot förskolans läroplan, och om dessa blir av, vill det vara naturligt för läns-biblioteket att gå in med stöd där.

Under diskussionen om bibliotek och förskola, kom det fram att Maria Törnfeldt tycker att biblioteken har en tendens att osynliggöras i statliga rapporter. Bibliotekets kompetens försvinner och man blir en serviceinstitution. Det är dags att höja medvetandet, säger hon. På den avslutande frågan om bibliotekens verksamhet gentemot de förskolorna som alltså hör in under skolväsendet, svarar hon att man har nog inte helt hängt med i förändringarna. Det mest djupgående

1 Internationella biblioteket har tagit fram det de kallar BVC-broschyrer, om barn, bibliotek och språkstimulans. Broschyrerna finns elektroniskt tillgänglig och tryckt på 55 språk, och delas ut vid barnavårdcentralerna. Det ville vara logiskt och önskvärt att se dessa broschyrer utplacerade i biblioteken och förskolorna (Internationella biblioteket 2009).

projekt man har haft har varit LekaSpråkaLära, som det nog kan vara dags att följa upp nu (Intervju C, Maria Törnfeldt, 2009-07-30).