Intervjufrågor

Till lärarintervjun

• Vad anser lärarna om vårt temaarbete, är det genomförbart?

o Vad anser lärarna om följande rubriker tidsplanering, måluppnåelse samt material (datorer och annat material som kan behövas för undervisningen). • Vad anser lärarna om ämnesövergripande temaarbete i hållbar utveckling?

o Hur ser lärarna på sin egen kunskap i hållbar utveckling? Blir det för stort och abstrakt när eleverna arbetar med hållbar utveckling i flera ämnen samtidigt? • Vad anser lärarna om de bedömningsmatriser vi presenterar för temaarbetet?

o Har lärarna använt formativ bedömning/summativ bedömning innan, underlättar matriser eller ej? Hur ser lärarna på elevbedömning?

Till elevintervjun

• Vad anser eleverna om vår tematiska undervisning?

o Hur ser de på svårighetsgraden av temat? Tror eleverna att de hade lärt sig något genom att arbeta på detta sätt?

• Hur ser eleverna på bedömningsmatriser, hjälper de eller är de för svåra att förstå? o Förstår eleverna hur bedömningen kommer att användas? När de kommer att

bedömas? Hur de kan använda matriserna för självbedömning? Förstår de skillnaderna på exemplen vi gett i matriserna?

• Vad tycker eleverna om att bedöma varandra? o Svårt att bedöma kamrater?

6.3 Resultat

Vi kommer under denna rubrik att presentera de svar vi fått på våra intervjufrågor. Vi refererar till de två olika skolorna som skola A och skola B. Vi kommer under nästa rubrik

Analys att diskutera möjliga orsaker och konsekvenser av de svar vi fått.

6.3.1 Lärarintervjuer

Vad anser lärarna om vårt temaarbete, är det genomförbart?

Lärarna på båda skolorna ser problem med att få tid att ge respons på rapportmallarna till nästa lektionstillfälle. Lärarna på skola A ser möjlighet att genomföra vårt temaarbete under speciella temaveckor snarare än att arbeta tematiskt under hela terminen. De anser att ett ämnesövergripande arbete är så tidskrävande att det inte kan fortlöpa under hela terminen. De menar också att det krävs en hel del samarbete mellan lärarna i förarbetet. Lärarna på skola B anser att vi behöver strukturera om lektionsplaneringen så att inledningen med mål och betygskriterier blir kortare och att dessa behandlas fortlöpande under temaarbetet, detta för att lärarna anser att det blir för jobbigt för eleverna att få så mycket information på en gång. Lärarna på skola A ser inga problem med material som exempelvis datorer och litteratur. Lärarna på skola B anser att tillgången på datorer kan ställa till problem, men att det kan lösas med hjälp av planering, och t.ex. indelning av elever i halvklass. Lärarna på båda skolorna anser att vi kan nå målen med vår undervisningssekvens genom att låta eleverna arbeta på detta sätt. Lärarna på båda skolorna anser att ett friare arbetssätt, som det är i vårt temaarbete, drabbar de elever som har svårt att arbeta självständigt. Lärarna ser även att de elever som kan arbeta självständigt kommer att lära sig mycket av vårt lektionsupplägg. Lärarna på skola B anser att det är för lite med ett lektionstillfälle för den avslutande uppsatsen. Lärarna anser att denna uppsats bör skrivas i skolan på ett eller flera lektionstillfällen, detta för att undvika eventuell förälderinblandning i uppsatsskrivandet.

Vad anser lärarna om ämnesövergripande temaarbete i hållbar utveckling?

Lärarna på både skola A och B anser att man kan arbeta med hållbar utveckling tematiskt. På skola A anser lärarna att det finns fördelar att arbeta med ett ämne som hållbar utveckling tematiskt

Det är väl jättebra, jag känner redan sen innan att de kopplingarna behövs mellan ämnena. Det behövs en sammanvävd kunskapssyn, för barnen när de kommer ut, för den här anstormningen av information och intryck. Det kräver att vi håller ihop (Lärare i SO skola A)

En av lärarna(NO) på skola B som arbetat mycket tematiskt ser stora fördelar med att arbeta tematiskt och anser att eleverna får djupare kunskaper. Lärarna på båda skolorna ser inga problem med att eleverna skulle uppleva temaarbetet som för stort eller för abstrakt.

Språkläraren på skola B har erfarenheter av temaarbeten där hennes ämne fått en slaskkaraktär där man servar de andra ämnena. Hon menar att det lätt glöms bort att arbeta med språket och istället blir ett fokus på innehållet i texterna. Därför anser hon att det är viktigt att man även fokuserar hur man kan arbeta språket i t.ex. svenska. Hon utesluter dock inte ett temaarbete utan anser bara att man skall vara vaksam med vad de olika ämnena skall behandla under temat.

Vad anser lärarna om de bedömningsmatriser vi presenterar för temaarbetet?

Av lärarna på skola A har en av lärarna (NO) använt sig av bedömningsmatriser för och hans erfarenheter är att det tar lång tid att bedöma utifrån matriser. Han anser dock att eleverna uppskattar när läraren lagt ner mycket tid på rättningen samt att det är värt mödan. Den andra läraren (SO) på skola A ser fortfarande tidsaspekten som ett hinder för att kunna bedriva formativ bedömning, även om han känner att han i någon form har gett respons till eleverna. Även han anser att eleverna uppskattar kommentarer på sitt arbete.

Försätt er inte i den situationen att ni måste ha gjort någonting från en gång till nästa där nästa lektion bygger på att ni har gjort en viss sak. Då kommer ni att trötta ut er själva väldigt tidigt om ni gör det (lärare i Språk skola B) .

Lärarna på skola B har alla använt bedömningsmatriser. En SO-läraren på skola B tycker att våra bedömningsmatriser är för svåra och borde förenklas. Som exempel ifrågasätter lärarna på skola B vår formulering ”komplicerade modeller” och om det är en självklarhet för eleverna vad detta innebär. De anser att bedömningsmatriserna bör förenklas för att underlätta för både eleverna och läraren vid bedömningen. Språkläraren på skola B arbetar med formativ bedömning i uppsatsskrivning och varje uppsats bedöms formativt och den summativa

bedömningen på uppsatsskrivning blir i slutet av terminen. Hon anser därför att vår uppsats inte behöver bedömas summativt utan kan bedömas formativt. Lärarna på skola B är mycket positiva till bedömningsmatriser och använder dem både när de arbetar tematisk och enskilt med sina respektive ämnen. I våra intervjuer får vi ingen klar bild av vad lärarna anser om elevbedömningen.

Övrigt

Lärarna på skola A anser att det kan vara nödvändigt med en del toppstyrning för att lärare skall börja arbeta tematiskt och ämnesövergripande. SO-läraren upplever att uppdelningen av ämnena i SO-blocket till fyra separata betyg har gjort det svårare att arbeta tematiskt eftersom betygen sätts var för sig. Språkläraren på skola B anser att läraren bör undvika frågor som kan besvaras med ja eller nej, exempel på en sådan fråga finns i vår tvärgruppsrapportmall. Lärarna på skola A tycker det är viktigt att hjälpa eleverna och hitta lösningar på arbeten som berör globala problem så att eleverna inte lämnas i domedagsprofetior. Lärarna på skola B ser fördelar med lokalförankrade problemställningar vilket resulterar i ett större engagemang från eleverna.

6.3.2 Elevintervjuer

Vad anser eleverna om vår tematiska undervisning och grupparbete?

Varken eleverna på skola A eller B ser några problem med svårighetsgraden av vårt arbete. Däremot säger eleverna på båda skolorna att de inte har erfarenhet av att arbeta tematiskt. Eleverna på skola A tror att de hade lärt sig mer om hållbar utveckling genom att arbeta tematiskt och ämnesövergripande.

”Det är liksom ett stort arbete. Det låter väldigt kul för jag tror att man blir väldigt insatt i det. Det är lättare att lära sig än om man skulle sätta sig med en bok och bara läsa igenom. Och sen skulle man skriva ett prov jag tror att detta skulle stanna längre. Alltså det man lär sig, jag tycker att det verkar intressant att det

finns olika saker olika moment att man skall snacka och skriva och sånt” (Elev skola A).

Eleverna på skola A anser dock att det kan bli problem om man blir sjuk eftersom mycket av undervisningen bygger på att man är närvarande och kan ta del av den information gruppen söker. Eleverna på skola B anser att lärarna inte får blanda in för många ämnen i temaarbetet

tycker att gruppindelningen är viktig för arbetet och att det är läraren som skall dela in eleverna i grupper så att det blir en mix av elever, några pratiga och några tysta. Eleverna på skola B tyckte att de inte bör hamna i samma grupp som sina kompisar för att det lätt kan bli stimmigt, det är även viktigt att blanda flickor och pojkar. Eleverna på skola A fokuserade mer på att det var viktigt att blanda pratiga och tysta elever. Eleverna på skola B anser att det är för kort tid med ett lektionstillfälle för att skriva uppsatsen, de föreslår att de eventuellt kan börja skriva i skolan och sedan skriva klart hemma.

Hur ser eleverna på bedömningsmatriser, hjälper de eller är de för svåra att förstå?

Eleverna på båda skolorna förstår hur bedömningsmatriserna skall användas. Eleverna var överlag positiva till bedömningsmatriserna och hur de skall användas. Den formativa delen av vår bedömning var den del som eleverna var mest positiva till. Detta då de skulle få respons på var de befann sig kunskapsmässigt samt vad de skulle arbeta med för att kunna nå målen och slutligen få ett högre betyg. Eleverna på båda skolorna tycker att de skall få information om bedömningsmatriserna i början av temaarbetet men också fortlöpande. Detta eftersom de annars kan glömma hur de skall använda bedömningsmatriserna. En elev på skola B tyckte att det är viktigt att läraren går igenom de olika dokumenten noggrant annars kommer eleverna att strunta i det. Båda elevgrupperna anser att de kan se en skillnad mellan exemplen och att de förstår dem.

Vad tycker eleverna om att bedöma varandra?

Eleverna på båda skolorna anser att det är jobbigt att bedöma klasskamrater speciellt om de vet vem det är och om klasskamraterna skulle få reda på vad de skrivit. En elev på skola A tyckte ändå att det var jobbigt fastän det skulle vara anonymt, hon ogillade tanken med att bedöma någon annan elev. Den andra eleven på skola A ansåg att det kunde vara intressant att se hur andra elever tänker och skriver och att de kunde lära sig något av det. Eleverna på skola B anser att de kan känna igen sina klasskamraters handstil och då försvinner anonymiteten. De anser att detta kan undvika genom att rapporten skrivs på dator och på så sätt bevaras anonymiteten.