Metod för intervjuer med lärare och elever

När vi har undersökt vad elever och lärare anser om vårt undervisningstema har vi använt oss av samtalsintervjuer. Vi anser att intervjuer gett oss en större möjlighet att ställa följdfrågor än t.ex. en enkät med fasta svarsalternativ och på detta sätt menar vi att vi kunnat behandla svar som varit oväntade och fått en förklaring till de oväntade svaren. Enligt Esaiasson m.fl. (2007, s. 283) är det just detta som är styrkan med samtalsintervjuer. Vi har valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer där våra huvudfrågor styr intervjun (Drever 1995, s.10f). Huvudfrågorna har följts upp av underrubriker som vi haft för avsikt att få svar på. Vi har valt att kalla dessa intresseområden för underrubriker istället för följdfrågor då vi redan på förhand haft som avsikt att ta reda på svaren på dessa underrubriker. Med följdfrågor avser vi frågor som kommer upp under intervjun som en följd av oförutsedda svar.

6.1.1 Urval

När vi valt intervjupersoner har vi valt att arbeta med samma skolor och klasser som vi använde i vår enkätundersökning angående hållbar utveckling. Detta då det är dessa skolor och klassers undersökningsresultat som vi utgått ifrån när vi arbetat fram undervisningsmaterialet. Vi har även använt NU03s resultat i framtagningen. Vi anser det intressant att se vad elever och lärare på dessa skolor anser om den undervisning vi tagit fram. Vi har även av detta arbetes tidsbegränsning känt oss tvungna att använda oss av de kontakter vi redan har, istället för att söka nya kontakter. Detta leder till att resultaten av intervjuerna inte får den empiriska tyngd som de skulle ha fått om vi hade kunnat intervjua personer på fler skolor än dessa två. Vi har dock ansett det nödvändigt att begränsa våra intervjupersoner till dessa två skolor, på grund av tidsbegränsningen. När vi nu avgränsat oss till dessa två skolor och dessa två klasser har vi valt att begränsa intervjupersonerna till fem lärare och åtta elever sammanlagt på de båda skolorna. På skola A bestod intervjun av en NO och en SO lärare och

på skola B intervjuade vi NO, SO och språklärare. Eleverna valdes ut slumpvis genom lottning och på skola A bestod intervjugruppen av två pojkar och två flickor, på skola B bestod gruppen av tre flickor och en pojke. Vi har även valt att intervjua lärare och elever gruppvis. Detta då vi anser att många av de frågor vi ställer är diskussionsfrågor och vi tror att vi får en större dynamik i svaren om vi arbetar med gruppintervjuer där intervjupersonerna i respektive grupp har en möjlighet att diskutera med varandra om lektionsplaneringen och bedömningsmatriserna. Metoden med gruppintervjuer valde vi även då vi har som avsikt att i lärargruppintervjun intervjua en SO-, en NO- samt en svensklärare. Eftersom vi vill göra temaarbetet ämnesövergripande finner vi det intressant att se vad de olika ämneslärarna anser om vårt temaarbete och om de ser möjligheter att arbeta ämnesövergripande på det sätt vi avser. Vi har låtit lärarna ta del av lektionsplanering vi tagit fram samt huvudfrågorna inför intervjun. Lärarna har fått tillgång till huvudfrågorna men ej underrubrikerna i förväg. Eleverna har fått temaarbetet presenterat vid intervjutillfället dels eftersom vi ej ville ta mer tid än nödvändigt från eleverna, dels för att vi tror att temaarbetet behövde förklaras för att eleverna skulle få förståelse och kunna svara på våra frågor. Intervjuerna varade ungefär i en timme vardera.

6.1.2 Metodologiska problem

Enligt Grant McCracken (Citerad i Esaisson m.fl., 2007 s. 291) finns det tre allmänna råd när man skall välja ut intervjupersoner; främlingar, ett litet antal och sådana som inte är subjektiva experter. När vi gör vårt val av lärare följer vi endast ett av Mc Crackens råd och det gäller antalet intervjupersoner. Försvaret för att vårt urval består av personer vi känner sedan innan är dels tidsbristen samt att vi måste använda dessa subjektiva experter för att kunna få svar på våra frågor. Vi hade möjligtvis kunnat intervjua andra lärare än de vi redan haft kontakt med och fått ett annat resultat. Vi anser att vi klarar av att göra dessa intervjuer och hålla en vetenskaplig ton i dessa intervjuer. Detta genom att en av oss intervjuare, den som inte har haft någon kontakt med de intervjuade lärarna eller eleverna innan intervjun har som uppgift under intervjun att observera och ta anteckningar dels på attityder dels på kroppsspråk som ej ger avtryck på diktafonens ljudinspelning. Denna person får även till uppgift att ställa förtydligande frågor i de fall hon/han anser att intervjuaren har tagit saker och ting för givna utan att dessa framgått tydligt av intervjupersonernas svar.

Enligt Drever (1997 s. 39) är det viktigt att både intervjuare som respondent är klara med vad som förväntas av den andre. Om intervjuaren har som avsikt att intervjupersonen skall ge respons på transkriberingen så skall detta vara överenskommet innan intervjun startar.

6.1.3 Validitet

Under denna rubrik kommer vi att diskutera huruvida vi finner att vår metod har hög validitet. Vi anser att vår metod har hög validitet dels genom att vi är medvetna om dess brister och att vi i så stor utsträckning som möjligt försökt komma runt dessa brister genom val av strategi för intervjuerna. Genom att vi använder oss av underrubriker till våra huvudfrågor kan vi styra diskussionen så att vi kan få svar på huvudfrågan. Vi har även i intervjusituationen försökt eliminera den kompisanda som skulle råda i intervjusituationen om vi endast skulle intervjua respondenter vi redan kände sedan innan då vi har intervjuat i par där den ena intervjuaren inte träffat respondenterna tidigare. Vi anser att detta är en styrka eftersom den av oss som aldrig träffat respondenterna inte har några förutfattade meningar om dessa och därför kan se andra saker hos dem än den som redan har en etablerad relation med respondenterna. Som vi beskrivit tidigare har personen som agerar observatör även till uppgift att under intervjun fråga om saker som är oklara eller tas för givet av intervjuaren och respondenterna.

Esaiasson m.fl. (2007) använder sig av begreppet resultatvaliditet som också innefattar begrepp vi undersökt i våra intervjuer. Vi anser att vi kunnat hålla en hög begreppsvaliditet då vi innan lärarintervjuerna gett respondenterna tillgång till vårt undervisningsmaterial och intervjufrågorna, på så sätt menar vi att lärarna fått ta del av våra definitioner. Vi anser även att vi under intervjuerna fått en möjlighet att ytterligare svara på frågor från respondenterna, vilket ger en ökad begreppsvaliditet eftersom respondenterna vet utifrån vilken ståndpunkt vi ställer frågorna. Elevintervjuerna har inletts med att vi presenterat vår undervisning och förklarat denna innan eleverna fått ta ställning till frågorna. Vi är medvetna om att vår presentation kan vara svår för eleverna att kritisera när vi sitter framför dem, därför är det viktigt att vi förklarar elevernas roll i arbetet, att deras åsikter är viktiga och att de inte kan svara fel.

Reliabiliteten anser vi att vi nått genom att vi varit två personer närvarande vi intervjun som observerat samma situation. Vi anser att vår styrka i analysen består i att vi har en person som

har en nära relation till respondenterna och därför kan förstå eventuella underliggande faktorer som ej kommit fram i intervjun, vi har även en person som har en mer objektiv syn på intervjupersonerna och därför kan göra observationer utifrån denna ståndpunkt vilka hon/han kan ta med sig in i analysen. Eftersom vi finner att vi har både begreppsvaliditet och reliabilitet finner vi att vi har en hög resultatvaliditet och därför kan använda oss av denna metod.