Jämförelse av lärar och elevintervjuer

Under denna rubrik jämför vi och diskuterar de svar som vi fått och ger möjliga bakomliggande faktorer till de svar som vi fått i intervjuerna.

6.4.1Tematiskt arbete

Lärare och elever är positiva till att arbeta tematiskt med hållbar utveckling. Lärarna ser fördelar med ett holistiskt arbetssätt i hållbar utveckling. De anser att ämnets karaktär inbjuder till ämnesövergripande undervisning, vissa lärare anser till och med att det krävs ett ämnesövergripande samarbete mellan ämnena för att eleverna skall kunna förstå hållbar utveckling. Eleverna har en allmänt positiv bild av vårt tematiska undervisningsmoment men har lite erfarenheter av att arbeta tematisk och ämnesövergripande. Vi tror att vi kanske misslett eleverna att dra ett likhetstecken mellan grupparbete och tematiskt arbete i våra intervjuer. Eftersom eleverna inte kunde svara på våra frågor om ämnesövergripande temaarbete gick vi vidare i våra intervjuer och hamnade i diskussioner kring grupparbete och gruppkonstellationer. Vissa elever anser dock att lärarna som arbetar tematiskt inte får blanda in för många ämnen eftersom det kan bli uttjatat att arbeta med samma tema i för många ämnen. Eleverna anser dock att tre ämnen går bra, som i vårt temaarbete. Att elever och lärare är positiva till att arbeta tematiskt stärker den forskning som vi studerat om hur man på bästa sätt arbetar med hållbar utveckling i skolan.

6.4.2 Lektionsplanering

Angående lektionsplaneringen så ser vissa lärare att informationen de två första lektionerna blir för tung för eleverna. De ser att den kunde kortas ned och att läraren istället flikar in informationen innan varje nytt moment. Eleverna tryckte mycket på att läraren måste vara tydlig i sin information samt att om det blir för mycket på en gång finns det risk att eleverna glömmer. Vi har planerat så att eleverna får all information inledningsvis, för att ge eleverna en helhetsbild av temaarbetet. Vi håller med om att det blir väl mycket information på en gång och att vissa bitar som exempelvis bedömningsmatriserna för de olika momenten med fördel kan presenteras innan respektive bedömningsmoment.

Varken elever eller lärare på skola A ser det som något problem att skriva en uppsats på ett lektionstillfälle. Däremot ser både lärare och elever på skola B det som ett problem att hinna med att skriva uppsatsen på ett lektionstillfälle. Vi tror att skillnaden kan bero på olika uppsatskulturer. Med det menar vi att vad elever och lärare uppfattar som en uppsats och dess innebörd. En annan orsak till skillnaderna mellan skolorna kan vara att vi i vår intervju på skola B haft en svensklärare närvarande men inte på skola A. Det behöver dock inte betyda något eftersom vi kan se att åsikterna angående tiden som är avsatt till uppsatsen skiljde sig mellan elevgrupperna på de båda skolorna. Denna skillnad skulle kunna tolkas som det vi kallar uppsatskultur.

6.4.3 Bedömning

Bedömningsmatris

Nästa del av vår jämförelse kommer att behandla hur elever och lärare ser på vår bedömning av temaarbetet. Elever och lärare är positiva till vårt sätt att använda bedömning. Både lärare och elever kan se de fördelar som en formativ bedömning skulle ge. Lärarna vet att respons på elevers arbete är uppskattat hos eleverna. Eleverna ser möjligheten att kunna förbättra sig och ser fördelar med bedömningsmatrisers struktur och tydlighet. En lärare på skola B beskriver hur den formativa bedömningen tydliggör för eleven vad de skall förbättra till nästa skrivningstillfälle. Denna respons utgår från bedömningsmatriser som eleverna har fått. En lärare på skola A berättar att eleverna uppskattar responsen de får exempelvis efter prov eller läxförhör. Denna respons utgår inte från någon bedömningsmatris utan snarare utifrån lärarens egen syn på vad som kan förbättras. Båda lärarna kan se att respons är något positivt. Vi anser att det är svårare för läraren på skola A att följa elevernas utveckling då denna inte utgår från en bedömningsmatris utan är fristående från prov till prov. Vi håller med om att bedömningsmatriserna underlättar för eleverna att definiera sina styrkor och svagheter för att på så sätt kunna utvecklas. Vi tror också att bedömningsmatriserna skapar en trygghet hos eleverna eftersom de vet när och hur de blir bedömda. De problem som lärarna ser har att göra med tidsplaneringen av temaarbetet och då främst bedömningstillfällena. Lärarna anser att de inte har tillräckligt med tid för att kunna utföra bedömningen av rapportmallarna mellan lektionstillfällena. Bedömningen är en viktig del i vårt tematiska arbete och därför ser vi det som problematiskt när lärarna inte ser sig hinna med vår planering. Samtidigt kan vi hålla med den lärare som varnar för att försätta sig i en situation där nästa lektion bygger på att man

som lärare har rättat eller bedömt föregående lektionstillfälle. Denna lärare menar att man som lärare blir stressad och uttröttad av ett sådant arbetssätt. Samma lärare ger också, anser vi befogad, kritik mot frågor som kan besvaras med ja eller nej. Hon menar att frågan måste formuleras om annars kan läraren inte förvänta sig något annat svar än ja eller nej.

Elevbedömning

I frågan som gäller elevbedömning har eleverna mycket tveksamheter till att bedöma varandra. Här gäller det att läraren är tydlig när läraren går igenom bedömningsmatrisen och förklarar för eleverna att det är deras förmåga att bedöma kamraten som utvärderas av läraren. Eleverna ser vissa fördelar med kamratbedömning som att de kan lära sig av vad någon kamrat har skrivit. Vi kan hålla med de elever som har föreslagit att det finns fördelar med att fylla i tvärgruppsmallen och kamratbedömningen elektroniskt för anonymitetens skull. En elev tycker fortfarande det skulle vara jobbigt att bedöma en kamrat även om det sker anonymt. Detta ger en antydan om att bedömning är ett känsligt ämne och vi uppfattar att eleverna känner att det bedömer en person inte ett arbete. De säger att elevbedömning är helt nytt och ovant för dem. Vi tror att om eleverna får vänja sig vid elevbedömning skulle de bli bekväma med det och inte tycka att det är lika obehagligt. Vi tror att en fördel med elevbedömning är att eleverna lär sig tolka bedömningsmatriser mer grundligt och ur en bedömares perspektiv. Detta tror vi kan leda till att eleverna får en större inblick i hur bedömningsmatriser skall tolkas och användas. I motsats till eleverna ser lärarna inga hinder för elevbedömning. Anledningen till att lärarna inte ser några problem kan dels vara att denna del inte diskuterades under våra intervjuer dels för att vi utifrån elevernas svar antar att lärarna inte använt sig av elevbedömning och därmed inte ställts inför problematiken.

7 Diskussion

I vår diskussion kommer vi att besvara vår frågeställning: ”Hur möter olika teorier

verkligheten i undervisning angående hållbar utveckling?”. Vi kommer att dela upp diskussionen i tre delar. I de första två diskuterar vi problem och möjligheter som finns i undervisning angående hållbar utveckling. Dessa två delar är teorin om hur undervisning bör

bedrivas i hållbar utveckling samt vårt undervisningsmoment och möjliga förändringar till

förbättring av detta. I vår tredje del diskuterar vi huruvida vi uppnått vårt syfte med att