Under denna rubrik kommer vi, med hjälp av våra förundersökningar, att motivera vårt val av arbetsmetod samt att behandla hur vi tänkt gå tillväga i vår undervisning för att nå det uppsatta syftet och uppnåendemålen. Vi har valt ett temaarbete där eleverna arbetar självständigt i grupparbeten samt att dessa grupparbeten inleds med två lektionstillfällen där målen gemensamt arbetas fram och där vi går igenom betygskriterierna med eleverna. Elevgrupperna kommer att debattera mot varandra i en helklassdebatt och avslutningsvis skall eleverna skriva en enskild uppsats i ämnet. Eftersom temaarbetet bedrivs ämnesövergripande kommer de tre ämnena, SO, NO och Svenska att belysa olika områden inom hållbar utveckling. Vi kommer också att motivera vårt val av formativ och summativ bedömning.
5.2 Motivering
I en summering av vår förundersökning kan vi konstatera att eleverna har dålig förståelse om naturens kretslopp samt att de inte är vana vid flerdimensionella frågeställningar. Vidare är det vanligast att undervisning som berör hållbar utveckling bedrivs i de samhällsorienterande ämnena där läraren berättar. Vi har också kommit fram till att definitionen av hållbar utveckling utgår från Bruntlandrapporten och kan delas in i ekologisk, ekonomisk, och social hållbar utveckling. Enligt vår tolkning av pedagogerna är det viktigt att utgå från elevernas förkunskaper i upplägget av undervisningen. Didaktisk forskning om undervisning i hållbar utveckling, pekar på vikten av att eleverna lär sig att kritiskt granska och väga olika alternativ mot varandra för att kunna ta ställning i olika situationer. Vi har valt att bedöma eleverna utifrån både formativ och summativ bedömning. Den formativa bedömningen använder vi både som utvärdering av elevens prestationer och som hjälpmedel för elevens progression. Den summativa bedömningen avser främst de två sista momenten där vi bedömer var eleven befinner sig kunskapsmässigt när arbetet är avslutat. Den summativa bedömningen kan även ge en bild av undervisningens styrkor respektive svagheter.
5.3 Temaarbete
Temaarbetet har som syfte och mål att ge eleverna bakgrundskunskap för att kunna ta ställning till om ett vindkraftverk ska byggas eller ej. Eleverna söker information om olika intressegrupper utifrån det informationsblad de fått om sin specifika intressegrupp. De kommer även att få ta del av de andra intressegruppernas argument vilket ger eleverna en helhetsbild över dilemmat. Denna kunskap om de olika perspektiven på dilemmat skall sedan presenteras dels muntligt i den debatt där eleverna har möjligheten att argumentera för sin intressegrupp, dels genom en skriftlig uppsats där de skall presentera och diskutera sin egen syn på en eventuell etablering av vindkraftverket. Under hela temaarbetet kommer det att användas formativ bedömning med hjälp av bedömningsmatriser.
Svenska
I ämnet svenska föreslår vi att eleverna läser skönlitterära texter som är relevanta för hållbar utveckling. Exempelvis litteratur som behandlar mobbning, immigrationsfrågor och miljöfrågor. Det finns även ett antal spelfilmer som berör hållbar utveckling. Detta för att inspirera och ge olika infallsvinklar till temaarbetet samt att bidra till förståelse och kunskap (Nilsson 1997 s.47). Debatten ingår som muntlig presentation och den avslutande uppsatsen kan exempelvis rättas språkligt av svenskläraren.
Naturorienterande ämnen
I de naturorienterande ämnena föreslår vi att eleverna arbetar med kolets kretslopp och det hydrologiska kretsloppet samt att eleverna gör laborationer och skriver laborationsrapporter för att öka förståelsen om kretsloppen.
Samhällsorienterande ämnen
I de samhällsorienterande ämnena har vi för avsikt att knyta ihop de olika perspektiven i hållbar utveckling och verklighetsförankra dem. Detta kommer att göras i form av grupparbeten och rollspel. Eleverna kommer att ges roller i form av olika intressegrupper som representerar olika samhällsperspektiv inom hållbar utveckling. Eleverna kommer att lämna in mötesprotokoll och temaarbetet kommer att avslutas med en skriftlig uppsats. De mål som vi kopplar undervisningen till går att finna i vårt undervisningsmaterial, se bilaga 2.
5.4 Bedömning
Vi kommer att använda oss av både formativ och summativ bedömning. Den formativa bedömningen kommer att ske löpande i alla tre ämnena och den summativa bedömningen bedömer den avslutande uppsatsen samt summerar den formativa bedömningen.
Vi har valt att använda både formativ och summativ bedömning. Den formativa bedömningen använder vi både som utvärdering av elevens prestationer och som hjälpmedel för elevens progression. Vi är främst intresserade av den formativa bedömningens utvecklande förmåga och möjligheterna den ger eleven att kontrollera sin egen inlärningsprocess. Brookhart m.fl. beskriver i sin artikel hur den formativa bedömningen lett fram till att både lärare och elever får bättre kontroll över elevens inlärning Att eleven blir bedömd och får feedback kontinuerligt ger en större trygghet för eleven då hon/han får vägledning mot målet (Brookhart mfl. 2008 s.52f). För att kunna bedöma formativt har vi valt att låta eleverna skriva rapportmallar efter sina gruppdiskussioner/informationssökningar. Detta då vi dels vill ha något att bedöma dels för att eleverna skall kunna följa sin progression. Vi anser att eleverna kan följa sin progression när de får skriftlig respons på sina rapportmallar utifrån bedömningsmatriserna. När eleven gör kopplingen mellan rapportmall/elevprestation och bedömningsmatrisen blir det tydligt för eleven vad som skall förbättras och hur de kan nå målen. Vi har även valt att ha summativ bedömning i ett av momenten. Vi väljer att avsluta arbetet med en skriftlig uppsats där vi kan se huruvida eleverna har tillgodogjort sig undervisningen samt att vi skall kunna göra en individuell bedömning var eleven befinner sig kunskapsmässigt. Denna uppgift kan även ses som en utvärdering av undervisningen där vi som lärare ser vilka styrkor respektive svagheter undervisningsperioden har haft. Vi väljer även att använda oss av denna redovisningsform eftersom eleverna redan har haft muntliga framträdanden i form av debatt och grupparbete. Vi anser även att ett ”slutprov” ger de elever som varit frånvarande eller av någon annan anledning ej varit aktiva i diskussionerna en möjlighet att visa vad de kan om hållbar utveckling.
Svenskläraren kan bedöma det språkliga i rapporterna som eleverna lämnar i samband med laborationer, grupparbeten i SO-ämnena samt den slutgiltiga uppsatsen. Den muntliga kommunikationen kan bedömas under debatten. Hur bedömningen skall genomföras samt vilka mål som skall uppnås för svenskundervisningen kan vi inte redogöra för eftersom vi inte har med svenskämnets mål.
Läraren i NO-ämnena kan göra formativ bedömning av elevernas laborationsrapporter och deras medverkan under lektionerna. NO-läraren skall även vara med vid debatten för att observera hur eleverna applicerar sina NO-kunskaper i en verklighetsanpassad situation. Hur bedömningen skall genomföras samt vilka mål som skall uppnås för NO-undervisningen kan vi inte redogöra för eftersom vi inte har med NO-ämnets mål.
Läraren i SO-ämnena gör formativ bedömning av elevernas rapporter samt genom att sitta med när de olika grupperna arbetar med att diskutera och samla information för sina argument. När eleverna arbetat i tvärgrupper kommer de att göra bedömningar av varandra. En del av den formativa bedömningen blir också avslutande skrivning där elevernas argument visar viken förståelse de har i de olika perspektiven av hållbar utveckling. Även deras färdighet och förtrogenhet i ämnet förväntas framgå i den avslutande skrivningen.
5.5 Lektionsplanering
För att vi ska kunna göra en undervisning behöver vi ramar för hur många lektioner vi har samt hur dessa skall disponeras. I vårt fiktiva exempel har vi tre lektioner per vecka á 60min. Temaarbetet kommer att sträcka sig över tre veckor vilket ger nio lektionstillfällen. Det tematiska arbetet kommer att behandla en intressekonflikt angående placeringen och nyetableringen av ett vindkraftverk. Eleverna ska arbeta i grupp där varje elevgrupp representerar en intressegrupp ur samhället. Dessa intressegrupper är: en familj som bor nära det tilltänkta vindkraftverket, el-entreprenören som vill etablera vindkraftsverket (e.o.n.), Lokalpolitiker, WWF samt Naturvårdsverket.
5.5.1 Grovplanering
Lektion 1 & 2
Arbetet presenteras för eleverna och syftet med de två första lektionerna är att göra mål och bedömningskriterier tydliga för eleverna. Det är viktigt att elever och lärare gemensamt tolkar målen så att eleverna känner att det är deras mål. Utgå gärna ifrån de givna tolkningarna av målen eller från de ursprungliga målen om så önskas och det viktiga är att lärare och elever gemensamt tolkar och arbetar fram målen för temaarbetet. Under dessa två lektioner presenteras även bedömningsmatriserna vilka visar på exempel som gör det klart för eleverna hur de kommer att bedömas samt när de kommer att bedömas. Visa på hur eleverna kan använda dessa matriser som hjälp när de söker information eller presenterar sina resultat. Innan lektionen har läraren delat in eleverna i intressegrupper, intressegrupperna får tillgång till underlaget för respektive grupp, detta sker i slutet av lektion 2 eller när ni ser det lämpligt.
Lektion 3-5
Under dessa lektioner söker eleverna information självständigt i sina respektive intressegrupper och efter varje lektion lämnar eleverna in sin grupprapport om sitt informationssök till läraren. Denna rapport bedömer läraren utifrån bedömningsmatrisen och bedömningen används sedan som respons till eleverna så att det blir tydligt hur de skall fortsätta sitt informationssök för att nå syfte och mål i temaarbetet. Använd gärna bedömningsmatrisen under lektionerna som vägledning för eleverna.
Lektion 6
Denna lektion kommer att bedrivas i tvärgrupper där en elev från varje intressegrupp träffar elever från de andra intressegrupperna. Här får eleverna ta del av de andra intressegruppernas argument Och öva sin förmåga att lyssna och ta del av andras argument. Eleverna skriver efter diskussionen en enskild rapport vilken de sedan skall ta med sig till sin intressegrupp. Eleverna kommer att ha som läxa att utifrån bedömningsmatrisen lämna ett omdöme om en kamrats rapport. Det viktiga är att eleverna visar på exempel ur rapporten där den kan identifiera god eller mycket god förståelse, de måste kunna motivera sitt omdöme. Detta omdöme lämnas sedan till läraren.
Lektion 7
Under denna lektion kommer eleverna att arbeta i sina intressegrupper och både berätta och ta del av den information de fick från tvärgrupperna. Gruppen har sedan möjligheten att slipa sina argument inför den stundande debatten. Gruppen kan även söka information som stärker dess position. Eleverna lämnar in en rapport till läraren vilken bedöms och sedan lämnas respons på till eleven.
Lektion 8
Inför den här lektionen har klassrummet möblerats så att eleverna sitter i form av ett U, eller på annat sätt så att alla kan se varandra. Debatten inleds med att varje intressegrupp får framföra sina argument under en minut och därefter lämnas ordet fritt. Läraren sitter som ordförande och tar tiden samt fördelar turordningen och Lektionen avslutas med omröstning huruvida vindkraftverket skall byggas eller ej. Efter lektionen bedömer läraren utifrån bedömningsmatrisen, om eleverna blivit godkända på den muntliga presentationen.
Lektion 9
Eleverna skriver en uppsats där de visar vad de lärt sig genom att presentera sina personliga åsikter angående en eventuell etablering av ett vindkraftverk. De förväntas föra en diskussion och väga olika argument mot varandra. Läraren bedömer uppsatserna utifrån bedömningsmatrisen.