Vårt undervisningsmoment och möjliga förändringar till förbättring av detta

I denna del av diskussionen kommer vi att utgå ifrån intervjuerna med lärare och elever när vi visar på möjliga förändringar av vårt temaarbete. Denna diskussion kan även ses som en diskussion av teoretikerna och hur vi tolkat dessa i vårt temaarbete. På detta sätt menar vi att denna diskussion i viss mån blir mötet mellan teorierna angående undervisning i hållbar utveckling och hur verkligheten i form av lärare och elever ser på dessa. Det optimala i den här undersökningen vore att testa och genomföra vårt tematiska arbete på två skolor, men på grund av tidsbegränsningen i det här examensarbetet har det inte varit möjligt. Våra intervjuer med lärare och elever har gett en god överblick över temaarbetets styrkor och svagheter. Vi kommer att starta vår diskussion i de intervjuer vi gjort med lärare och elever på två olika skolor, dessa skolor kommer att refereras till som skola A och skola B. Därefter kommer vi att diskutera hur vi kan utforma undervisning i hållbar utveckling utifrån de resultat vår forskning gett oss I vår diskussion för hur vi utformar undervisning i hållbar utveckling kommer vi att utgå ifrån vårt eget arbete och diskutera vårt eget temaarbetes fördelar och nackdelar utifrån den forskning vi gjort. Vi kommer även att föreslå förändringar i vårt temaarbete som vi anser ger positiva effekter.

Temaarbetets karaktär

Vi föreslår att man i presentationen av de olika intressegrupperna och framförallt placeringen av vindkraftverket väljer att använda elevernas närmiljö i så stor utsträckning som möjligt. Vi hade i vår intervjusituation en skola som ligger i ett mindre samhälle och en skola som är placerad mitt inne i en storstad. Dessa skolor har olika möjligheter att använda sin närmiljö för placeringen av dels en bondgård dels ett vindkraftverk. Vi anser dock att man kan använda vårt scenario på båda dessa skolor eftersom eleverna vet hur både en bondgård och ett vindkraftverk ser ut och de har antagligen någon relation till dessa. Vårt arbete har den fördelen att man kan ändra scenariot så att man väcker intresse hos eleverna t.ex. bygga vindkraftverket på den lokala fotbollsplanen eller någon annan plats i deras närmiljö. Familjen Olsson byter i så fall skepnad till att bli den lokala fotbollsföreningen.

Lektionsplaneringen

Lärarna på skola A ser det möjligt att genomföra undervisningen med den lektionsplanering vi gjort, även om de reserverar sig för den tiden det innebär för läraren att hinna med bedömningen. Lärarna på skola B anser att det är för lång tid med två lektioners genomgång av mål och bedömningsmatriser, de anser vidare att det är för kort tid att skriva uppsatsen på en lektion. Vi känner att vi vill korta ner de två inledande lektionerna till endast en, vi vill sedan använda den tiden till att presentera bedömningsmatriserna efterhand som de skall användas. Vi vill dock göra det klart att eleverna har tillgång till alla bedömningsmatriser från första lektionen. Detta för att de skall veta vad som är målet med temaarbetet och vad de skall uppnå i de olika bedömningsmatriserna. Vi anser att det inte har tydliggjorts tillräckligt i den skriftliga informationen till elever och lärare om vad som är det övergripande målet med vårt temaarbete. Vi skulle därför rekommendera att det övergripande målet, nämligen att arbetet ska mynna ut i en debatt och en uppsats, tydliggörs för eleverna dels vid informationen dels kontinuerligt så att eleverna vet varför de skall komma vidare i bedömningsmatriserna samt att de skall förstå varför de behöver all den information som de söker. Vi skulle rekommendera att lärarna i arbetslaget kring detta temaarbete diskuterar sig fram till hur mycket tid som behöver läggas på uppsatsskrivningen. Detta för att tillgodose de olika lärarnas målsättningar och bedömningsmatriser. Vi föreslår att man förlänger det tematiska arbetet med de antal timmar som behövs för uppsatsen, istället för att dra in på antalet informationssökningstillfällen eftersom dessa ligger till grund för uppsatsens innehåll.

Gruppinstruktioner

Den förändring som vi kan se fördelar med skulle vara om vi sätter ut web-adresser till de olika hemsidorna som vi rekommenderar att eleverna besöker. Det känns onödigt att eleverna skall lägga ner tid på att leta. Det är en fördel att eleverna snabbt kommer igång med sin informationssökning eftersom det annars kan finnas elever som tröttnar om det är motigt i ett initialt skede.

Rapportmallar

Här kan vi hålla med läraren på skola B som anser att vi bör undvika frågor som kan besvaras med ja eller nej. T.ex. Fråga 2 och 3 från tvärgruppsrapporten. Har du fått insikt i vad de olika

de olika intressegrupperna tycker? EllerÄr det någon åsikt som kom fram mer än de andra?

Till, Vilken åsikt kom fram mer än de övriga? Med dessa öppna frågor menar vi att man kan undvika ja eller nej svar.

Bedömningsmatriser

Vi ser våra bedömningsmatriser som användbara. En lärare anser att de borde förenklas men när vi frågar eleverna har de inga problem att förstå dem. I en bedömningsmatris har vi använt oss av ordet komplicerade modeller och där ser vi ett behov av att förtydliga. En av lärarna anser att det borde finnas fler steg i bedömningsmatrisen för den muntliga presentationen. Där anser vi att det kan diskuteras i lärarlaget och att språkläraren har en annan bedömningsmatris än SO-läraren. Vår motivering till att bara ha ett steg i bedömningsmatrisen för den muntliga presentationen är att vi anser oss inte kunna bedöma en hel klass utifrån flera steg under detta lektionstillfälle. Läraren agerar dessutom ordförande under debatten och är upptagen med att fördela ordet rättvist vilket gör det svårt att göra en mer detaljerad bedömning.

Övrigt

Det som lärarna ser som det största hindret är tiden för bedömningen mellan lektionerna. Vi anser därför att om vi som lärare ska kunna använda oss av formativ bedömning måste förmodligen mer tid frigöras för lärarna. Lösningar kan vara att fler lärare anställs så att varje lärare får ansvar för färre elever eller att mer administrativ personal anställs så att lärarna får utökat utrymme att bedriva undervisning och bedömning.