1. Introduktion
1.1. Inledning
Kairos Future (2016) skriver i sin rapport om hur digitaliseringen och den snabba utvecklingen innebär stora förändringar inom flera branscher och redovisning och revision är en av dem. IT har blivit en del av samhällets funktion och används flitigt inom både revision och redovisning. Automatiseringen är ett faktum inom flera olika processer. Arbetsuppgifter som tidigare utförts av människor byts ut mot datorer och verksamheterna blir mer teknikberoende. Ett exempel inom området är elektronisk lagring av information vilket dessutom har införts som krav inom en rad olika länder. Tjänster som tidigare krävt utbildning och kompetens överträffas av teknologi och förbättrad prestanda (Kairos Future 2016).
Huvudsyftet med finansiell rapportering är att förmedla användbar och aktuell information till företagets ledning och övriga intressenter för att ta beslut om resursallokering (Carrington 2012). Tidsaktuell och tillförlitlig finansiell information är en förutsättning för att kunna ta viktiga kritiska beslut i verksamheten såsom inom den strategiska planeringen, kapitalökning, kreditbeslut samt olika avtal (Vasarhelyi et al. 2010). Den traditionella revisionen har haft svårigheter i att hänga med i realtids-ekonomin och tillförlitligheten i den information som tagits fram har varit inaktuell och saknat relevans. Det beror på den traditionella revisionens manuella karaktär som är både krävande på arbetskraft och tid (Chan & Vasarhelyi 2011).
1.2. Bakgrund
Carrington (2014) påtalar hur viktigt det är med relevant information kring de företag som finns på aktiemarknaden för att framtida investerare skall fatta välgrundade beslut. Att redovisningsinformationen är korrekt och håller den kvalité vi har idag är något som har utvecklats under en längre tid i form av lagar och direktiv. År 1848 började Sveriges första aktiebolagslag gälla vilket ledde till att företagarna kunde söka kapital genom att till exempel sälja andelar i verksamheten på ett liknande sätt som på dagens moderna aktiebolagsmarknad (Öhman & Wallerstedt 2012). Detta ledde vidare till att investerare ställde krav på någon form av garantier på att det satsade kapitalet hanterades rätt och riktigt. Det skapades ett behov av kontroll av företagens finansiella rapporter och vidare en arbetsmarknad för oberoende personer som skulle granska räkenskaperna på ett tillförlitligt sätt. År 1895 kom den första lagen som krävde revision av vissa bolag i Sverige, men som i många andra europeiska länder var det redan många som frivilligt valt att ha revision (Carrington 2014).
2 Något som vidare påverkat dagens revision, är den bristande revisionen under Kreugerkraschen. Detta ledde till att lagstiftaren och FAR krävde en granskning av det gällande regelverket, då det krävdes förändringar av lagen för att försöka förhindra att liknande situation skulle uppkomma igen (Wallerstedt 2009). Efter granskningen kom en ny lag som mer detaljerat beskrev hur revisionen skulle utföras. Revisionen skulle innehålla genomgång av protokoll från bolagsstämma, inventering av bolagets tillgångar och en översyn av bolagets kontroll och organisation (Sjöström 1994). När det kom till revisorns kompetens krävdes det nu att revisorn hade den kompetens och erfarenhet inom bokföring samt förståelse och kännedom i den specifika verksamheten uppdraget gällde. Den nya lagen innefattade regler om företagets aktiekapital nådde två miljoner kronor eller mer, eller om företaget var börsnoterat skulle minst en revisor vara auktoriserad (Wallerstedt 2009). Vidare skulle det även utses en auktoriserad revisor om det var föreskrivet i bolagsordningen eller om minst en tiondel av aktieägarna krävde det. I den nya aktiebolagslagen fanns också tydligare regler för vilka personer som ansågs jäviga för revisionsuppdrag (Wallerstedt 2009). Sammantagningsvis ägnades det mycket tid åt att tolka den nya lagstiftningen samt utforma gemensamma riktlinjer för alla revisorer (Öhman & Wallerstedt 2012).
Under 1970-talet publicerades den första revisionsrekommendationen, Sverige var då det tredje landet i världen som utfärdade revisionsrekommendationer. Nu förändrades fokus från den traditionella siffergranskningen till mer fokus på den interna kontrollen. Detta ledde vidare till att den nya aktiebolagslagen publicerades 1975. Istället för de strikta reglerna hur revisionen skulle utföras användes uttrycket god revisionssed. FAR skulle ligga till grund för tolkningen av det nya begreppet god revisionssed. Det stod inte uttryckligen i lagen vad begreppet innebar, vilket det inte heller gör idag, utan regleras istället av de rekommendationer som bland annat FAR utgav (Öhman & Wallerstedt 2012). När Sverige gick med i Europeiska Unionen 1995 innebar det stora förändringar för den svenska revisionen. Sverige var tvingades anpassa sitt regelverk efter de europeiska direktiven, specifikt för revision var EU:s åttonde bolagsrättsdirektiv;
revisionsdirektivet. Svenska revisionen skulle utföras enligt internationell revisionsstandard i enlighet med de nya europeiska direktiven (Öhman &
Wallerstedt 2012; Wallerstedt 2009). På senare tid, under 2000-talet hade internationella jätteskandaler som Enron och WorldCom och på nationell nivå, Prosolvia och Skandia stor påverkan. Vid varje skandaltillfälle har det startats en diskussion kring ändrade lagar och regler. Det har diskuterats vad som borde regleras bättre eller annorlunda och det bristande ansvaret hos företagsledningar och revisorer (Kairos Future 2013).
Sammanfattningsvis är det flera större händelser som påverkat revisionen kring vilka regler vi har idag och hur den utförs idag. Utöver dessa händelser har
3 digitaliseringen parallellt påverkat revisionen och revisorns roll (Kairos Future 2013). Det finns olika drivkrafter i samhället och digitalisering är just en av dessa drivkrafter. I och med den snabba utvecklingen växer sig digitaliseringen som drivkraft allt starkare (Kairos Future 2016).
1.3. Problematisering
Många förklarar hur digitaliseringen har påverkat revisionen och om hur revisionsyrket kan väntas förändras i framtiden (t.ex. Lombardi et al. 2014;
Rezaee et al. 2001; Kairos Future 2016). Kairos Future (2016) framhäver att en viktig del av digitaliseringen är användningen av så kallade molntjänster. Dessa molntjänster underlättar för företag att bedriva sina affärsprocesser och i större utsträckning ägna sig åt sina ursprungliga verksamheter. De behöver således inte lägga ner varken kapital eller anlita arbetskraft för att upprätthålla egna system.
Dessa molntjänster är kostnadseffektiva, kan erbjuda ständig uppkoppling samt effektivare lagring och åtkomst av data (nationalencyklopedin 2018). För revisionsbyråer och revisorer möjliggör dessa system att revisorn har tillgång till företagens redovisningar i realtid oavsett plats, samt minskar pappershanteringen.
Kairos Future (2016) beskriver tre stora förändringar som skett över tid, vilka är framväxten av; digital information, lagringen av information samt datorernas förmåga att analysera olika former av ostrukturerad och strukturerad information.
Vidare skriver Macaulay (2016), Kokina och Davenport (2017) om datorernas förmåga att analysera olika former av information, så kallad kognitiv teknologi.
Denna kognitiva teknologi kan kombinera innehåll med rätt kontext och vidare ta in och lära sig av information. Lombardi et al. (2014) samt Macaulay (2016) menar dock att dessa system kan underlätta för revisorerna men aldrig ersätta den mänskliga analysförmågan och yrkeserfarenheten.
Utifrån digitaliseringens utveckling menar (Lombardi et al. 2014; Vasarhelyi et al.
2010; Bierstaker et al. 2001; Macaulay 2016) att IT-kompetens, revisorns analysförmåga och rådgivning blir allt viktigare. Att rådgivning bedöms få ett ökat utrymme inom revisionsbranschen nämns även i Kairos Futures (2016) framtidsrapport. Kairos Future (2016) beskriver hur revisionsprocessen delvis förändras i och med de nya molntjänsterna och kognitiv teknologi. Granskningen är ett exempel på denna förändring där företagen använder dessa molntjänster.
Med hjälp av de nya molntjänsterna kan revisorn få informationen i realtid och granskningen effektiviseras. Lombardi et al. (2014) menar i likhet att granskningen och utvärderingen av revisionsbevis har förändrats och kommer att förändras i framtiden med hjälp av ny teknologi och digitaliseringens framfart.
4 Utifrån den rådande forskningen och teorin kring hur digitaliseringen påverkar revision diskuteras det mestadels om hur digitaliseringen påverkar revisorns arbetsuppgifter och hur revisorns kompetenskrav förändras. Vi upplever att det finns en viss avsaknad av empiriska studier kring hur digitaliseringen påverkar den roll som revisorn har och hur revisionsprocessen i sin helhet har förändrats.
Med utgångspunkt ur denna forskning har vår uppsats fått sina frågeställningar och sin grundidé.
1.4. Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att analysera revisionsbranschens utveckling samt revisorns förändrade roll och förändringen av revisionsprocessen i ett digitaliserat samhälle. För att uppnå syftet med studien och utifrån den bakgrund av information som redan finns kommer följande frågeställningar att ligga till grund för vår studie;
1. Hur ser revisionsprocessen ut idag?
2. Vad har revisorn för roll i dagens digitaliserade och automatiserade samhälle?
3. Hur upplever revisorer att digitaliseringen har påverkat deras yrkesroll samt hur de arbetar med revisionsprocessen?
4. Hur förväntas revisorns roll utveckla sig i framtiden?
5