2.1. Arbetsprocessen
Intresset kring ämnet väcktes då vi båda fick anställning på revisionsbyråer. Vårt intresse utvecklades även ur rapporterna Framtidens rådgivning, redovisning och revision - En resa mot år 2025 och Nyckeln till framtiden - Framtidens redovisning, revision och rådgivning, båda skrivna av företaget Kairos Future på uppdrag av FAR. Till en början användes google scholar som ett sökverktyg för att skapa sig en bredare kunskapsbas, senare söktes vetenskapliga artiklar fram på sökmotorer inom Karlstad universitets bibliotekskatalog. Vi använde sökord såsom t.ex. digitalisering, automatisering, revision, revisor, roll, krav, kompetens och IT, som står i nära relation till uppsatsens ämne.
Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer som enligt Bryman & Bell (2013) bygger på respondenternas tolkningar och upplevelser i en viss miljö i den givna verkligheten. Enligt Jacobsen (2002) är en kvalitativ metod mest lämplig för att skapa klarhet i ett begrepp eller fenomen vilket ger oss möjligheten att analysera och dra slutsatser kring frågor med öppna svar. Vi tog kontakt med samtliga revisorer i vårt kontaktnät per telefon och mail vilket resulterade i sex stycken intervjuer, två på EY och PWC respektive en på BDO och KPMG. Vidare transkriberades materialet för att användas som underlag i vår uppsats tillsammans med vetenskapliga artiklar.
2.2. Val av datainsamlingsmetod
Vi valde att använda oss av kvalitativ metod som datainsamlingsmetod eftersom denna metod var den mest fördelaktiga metoden för att uppnå syftet och besvara frågeställningarna i uppsatsen. Vid insamling av data finns det två olika huvudmetoder, kvalitativ och kvantitativ metod, skriver Bryman & Bell (2013).
Den största skillnaden mellan dessa är vilken slags data som samlas in. Med kvalitativ metod samlas data in i form av ord och meningar och i den kvantitativa metoden samlas data istället in i form av siffror, det vill säga i kvantitet. En svårighet att beakta med denna metod menar Jacobsen (2002) är att denna typ av öppna kvalitativa metod kan vara svårtolkad och ställer högre krav på forskarens analysförmåga.
Intervjuer är enligt Bryman och Bell (2013) den mest använda metoden inom kvalitativ forskning. Det finns tre olika typer av intervjuupplägg; ostrukturerade, strukturerade samt en kombination av dessa som kallas semistrukturerade. Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer som enligt Bryman och Bell
6 (2013) är att föredra om forskaren har ett relativt tydligt fokus och en bild av hur analysen skall genomföras. Eftersom vi valde att dela upp frågeställningarna i huvudområden hade vi vidare en tydligare röd tråd och på så vis en bild av hur analysen skulle utformas. Vi valde att utföra intervjuer med revisorer från PWC, EY, BDO och KPMG med olika lång erfarenhet av yrket för att få ett bredare perspektiv. Med hjälp av intervjuer kan forskare lära sig om de svarandes världsbild och livsmiljö och en väl genomförd intervju kan ge forskaren ett bra och ändamålsenligt dataunderlag (Qu & Dumay 2011; Slevitch 2011). Vid en kvalitativ intervju är uppmärksamheten riktad mot den svarandes perspektiv, och det krävs en betoning gentemot det generella när det gäller formulering av frågor (Bryman & Bell 2013). Detta tillvägagångssätt menar Bryman och Bell (2013) förutsätter ett mindre strukturerat tillvägagångssätt för att ge den svarande möjlighet att svara mer öppet och i olika riktningar.
Bryman och Bell (2013) beskriver semistrukturerade intervjuer som en typ av kombination av en strukturerad och ostrukturerad intervju. Ostrukturerade intervjuer liknar oftast mer ett samtal mellan två personer än en traditionell intervju. Medan i strukturerade intervjuer är frågorna nedskrivna i den ordning som de ska ställas. I en traditionell strukturerad intervju finns det ofta inget utrymme för följdfrågor eller att omformulera frågor vid missförstånd, vilket det finns utrymme för i semistrukturerade intervjumetoden då intervjuaren kan agera mer flexibelt. Vid semistrukturerade intervjuer används ofta en intervjuguide där intervjuaren upprättat och bestämt ett antal frågor och huvudområden som kommer att tas upp under intervjun. Intervjuaren kan här välja att ta frågorna i annan ordning än i intervjuguiden, vilket kan vara fördelaktigt om intervjuaren vill anknyta till något som den svaranden sagt (Bryman & Bell 2013).
2.3. Val av litteratur
Som inspiration för uppsatsen lästes rapporterna; Framtidens rådgivning, redovisning och revision - En resa mot år 2025 och Nyckeln till framtiden- Framtidens redovisning, revision och rådgivning, båda skrivna av Kairos Future (2017) på uppdrag av FAR. Utifrån dessa rapporter har det påvisats vissa tendenser i branschens utveckling. Digitalisering ses som en av de stora förändringsfaktorerna vilket vi hade som utgångspunkt i vårt arbete och litteratursökande. Vetenskapliga artiklar, böcker samt lagtext har använts i rapporten. Vetenskapliga artiklar söktes fram via OneSearch på Karlstads universitetsbibliotek där olika databaser finns tillgängliga såsom t.ex. Business Source Premier, Science Direct och EBSCO. Övrig litteratur fanns att tillgå på biblioteket på Karlstad universitet. Relevant lagtext inhämtades från Lagen.nu och regeringskansliets rättsdatabaser.
7 2.4. Databearbetning
Efter att vi genomfört intervjuerna transkriberades intervjuerna allt efter som att intervjuerna genomfördes. När intervjuerna transkriberades valde vi att byta ut uttryck som till exempel ”typ” till ungefär, för att på ett mer korrekt och enhetligt sätt kunna återge intervjuerna. Därefter lästes intervjuerna igenom ett flertal gånger och valde att börja koda genom att markera nyckelord i svaren. Detta påtalar Bryman och Bell (2013) är en viktig del i kodningsprocessen. Med dessa nyckelord skapades sedan kategorier. Genom dessa kategorier kunde vi sedan få en uppfattning om hur dessa nyckelord hörde samman och vad de egentligen hade för underliggande mening och betydelse till forskningsfrågorna. Nyckelorden markerades och kategorier skapades. Utifrån dessa kategorier övergick vi till att söka sammanhang och mönster i intervjusvaren så att vi därefter kunde koppla samman detta i analysen och motivera våra ställningstaganden. Ahrne & Svensson (2011) påtalar hur viktigt det är att analytikern eller forskaren i fråga argumenterar och motiverar sin analys med hjälp av sitt material och resultat.
2.5. Forskningsetik
För att upprätthålla god forskningsetik har hänsyn tagits under arbetets gång till de givna etiska forskningsprinciperna. Bryman & Bell (2013) beskriver att det under samhällsvetenskaplig undersökning är viktigt att ta hänsyn till etiska regler och vara uppmärksam på eventuella etiska problem som kan uppstå under arbetsprocessens gång. Samtycke- och informationskravet är viktiga aspekter som nämns av forskarna vilket har upprätthållits i vår uppsats genom frivilligt medverkande i intervju samt en god kommunikation avseende undersökningens syfte och delar. Även intervjuguider skickades ut i förväg för att underlätta för eventuell förberedelse för de intervjuade personerna.
Insamlade data hanterades i enlighet med konfidentialitets-, anonymitets- och nyttjandekravet vilket är i enlighet med svensk forskningsmetodik enligt Bryman och Bell (2013). Konfidentialitets- och anonymitetskravet handlar bland annat om att alla uppgifter kring de personer som deltar i forskningen skall behandlas med noggrann konfidentialitet. Nyttjandekravet innebär att den information som insamlats under arbetsprocessen gällande forskningen endast får användas för just det givna forskningsändamålet.
Efter att intervjuerna transkriberats anonymiserades dem. Slutligen har vi försökt minimera missförstånd och vilseledande information genom att noggrant informera deltagarna i intervjuerna.
8 2.6. Avgränsningar
Även om det i teorin framgår att digitaliseringen har stor inverkan på revisionsbranschen och revisorns roll finns det andra faktorer som påverkar. Som exempel beskriver Kairos Future (2016) fyra framträdande faktorer i sin framtidsstudie; globalisering, digitalisering, strukturlängtan samt demografi och skuldsättning. Vi har valt att endast inrikta oss på digitalisering och dess inverkan på revision i denna uppsats.
2.7. Tillförlitlighet i kvalitativa metoder (Validitet och reliabilitet)
I metoden kan det diskuteras om antalet intervjuade personer i undersökningen är tillräckligt många för att vidare kunna dra en generell slutsats med tillräcklig tillförlitlighet. Larsen (2009) menar på att det i kvalitativa undersökningar kan vara svårare att uppnå reliabilitet, alltså exakthet, precision och tillförlitlighet. I kvalitativa undersökningar med hjälp av semistrukturerade intervjuer kan många olika tolkningar göras beroende på vem som undersöker och analyserar resultatet.
Larsen (2009) påtalar hur intervjuaren omedvetet kan påverka den intervjuade personen och då vidare informationen som kommer ur intervjun. Vi har under uppbygganden av intervjuguiden, intervjuerna och analys av intervjuerna tagit särskild beaktning i att vara så objektiva som möjligt och inte påverka den intervjuade personen, detta genom att endast ställa öppna frågor.
Validitet förklarar Larsen (2009) handlar om relevans och giltighet och hur viktigt det i undersökningen är att samla in relevant data. Detta för att sedan kunna besvara de frågeställningar som uppställts i undersökningen. För att säkerställa detta har vi valt att, genomgripande i hela arbetsprocessen, arbeta utifrån fyra olika områdesgrupperingar. Dessa är återkommande i frågeställning, teori, intervjuguide och sedan vidare i empiri och analys. Det är dock viktigt att ta dessa möjliga felkällor i beaktning vid bedömningen av undersökningens validitet och reliabilitet.
9