Syftet med studien var att analysera revisionsbranschens utveckling med inriktning på revisorns roll och revisionsprocessen i ett digitaliserat samhälle.
Genom att utföra intervjuer, där frågor ställts om revisionsprocessen, revisorns roll samt digitaliseringen av branschen har syftet uppnåtts. Vi har även ställt frågor kring hur en eventuell framtid förväntas se ut inom revisionsbranschen.
Vårt bidrag med denna studie är att genom intervjuer med revisorer presentera en studie från revisorns perspektiv, kring förändringen av revisionsprocessen och revisorns roll. Vi har sammanställt och analyserat svaren vi fått från de intervjuade personerna och utifrån detta underlag kommit fram till våra slutsatser.
Studiens resultat och diskussion resulterar därmed i ytterligare information om vad det innebär att vara revisor i dagens digitaliserade samhälle och hur dagens revisor arbetar i den alltmer digitaliserade revisionsprocessen. Utifrån den rådande forskningen och teorin kring hur digitaliseringen påverkar revision diskuteras det mestadels om hur digitaliseringen påverkar revisorns arbetsuppgifter och hur revisorns kompetenskrav förändras. Med anledning av det informationsgap vi identifierat kring förändringen av revisionsprocessen och revisorns roll har vi i vår studie presenterat en något fördjupande diskussion om digitaliseringens påverkan på revisionsprocessen och revisorns roll. Studiens resultat har analyserats och diskuterats med utgångspunkt från vad tidigare forskning kommit fram till och stora delar av studiens resultat stöds av den tidigare forskningen.
Sammanfattningsvis har digitaliseringen enligt studien bidragit till en förändring i både revisionsprocessen och till viss del i revisorns roll. Den traditionella uppdelningen av revisionsprocessen; planera, granska, dokumentera och rapportera, finns fortfarande kvar, men har i sitt utförande förändrats i och med digitaliseringen. De största förändringarna kunde identifieras i planerings- och granskningsfasen vilket skulle kunna bero på att den nya teknologin är mest tillämpbar på dessa delar. Dock visade resultaten i studien att respondenterna upplevde att de nationella och internationella riktlinjerna och lagstiftningen, inom revision till viss del inte hängt med i den digitala och tekniska utvecklingen av branschen. Detta skulle kunna innebära att användandet av ny teknik inom revisionsprocessen bromsas ned.
Digitaliseringen har gjort det möjligt att hantera en större mängd data vilket i sin tur innebär att mer avancerade och fördjupade analyser kan genomföras.
Slutsatsen som kan dras här är att revisorn behöver ha större IT-kunskaper och analysförmåga då mycket av revisionen idag görs genom dataprogram. När allt fler arbetsuppgifter utförs av datorer kan det leda till att assistenternas möjlighet att lära sig helheten av revisionen minskar. Det skapar i sin tur ett kunskapsgap
38 inom revisionskollektivet och kan i framtiden tänkas bli problematiskt när analysförmågan blir allt viktigare hos en revisor.
Eftersom digitaliseringen möjliggjort att större mängder data hanteras, kan detta förväntas leda till djupare och mer transparent informationsförmedling mellan företag och revisionsbyråer och även för andra intressenter såsom investerare.
Slutsatsen som kan dras kring den utökade och fördjupade informationstransparensen är att den förväntas leda till högre komfort hos både företagets beslutsfattare, revisorer och investerare.
I enlighet med tidigare forskning visade resultatet av studien att revisorns roll i ett digitaliserat samhälle har förändrats och att rådgivningsrollen fått ta en allt större plats i revisorns totala roll. Detta eftersom digitaliseringen frigjort mer tid från standardiserade arbetsuppgifter. Sammanfattningsvis tyder resultatet i studien på att revisorns roll har utökats och innefattar många fler delar än tidigare. I dagens samhälle läggs större vikt på rollen som kommunikatör och rådgivare men resultatet i studien visar även på att revisorsrollen fortfarande består av de traditionella delarna såsom till exempel den legitimerande- och försäkrande rollen.
Detta eftersom revisorn och revisorteamet genom sin granskning av de finansiella rapporterna ger företagets finansiella information en kvalitetsstämpel och på så sätt försäkrar att informationen är korrekt. Ytterligare en slutsats som kan dras utifrån studien är att i och med att revisorns rådgivande roll har ökat kan detta leda till att kvalitén på de finansiella rapporterna ökar, vilket i sin tur bör leda till att finansiella beslut görs på säkrare grunder.
Studiens resultat visar att digitaliseringen vidare möjliggjort att revisionen kan utföras på distans vilket vidare har gjort att kommunikationen mellan revisor och kund har förändrats. Slutsatsen här kan tänkas vara att det förändrade kommunikationssättet kräver en högre social kompetens och kommunikationsförmåga hos morgondagens revisorer. Detta för att revisionsbyråerna skall kunna behålla goda kundkontakter i ett digitalt samhälle.
Avslutningsvis anser vi utifrån studien att det är oerhört viktigt att revisionsbyråerna satsar både tid och kapital på fortsatt utbildning inom IT, kommunikation och riskhantering för att kunna möta samhällets utveckling och förväntningar.
39 6.1. Förslag till vidare forskning
Ett förslag till vidare forskning är att utföra en liknande studie men att studera om det skiljer sig i digitaliseringens påverkan beroende på om det är en stor eller liten revisionsbyrå. Ett annat förslag är att till exempel undersöka från andra intressenters perspektiv och hur de upplever förändringen. Detta torde vara intressant att studera då det är många fler än bara revisorerna själva som påverkas av digitaliseringen då revisionen har en samhällsfunktion för flera intressenter.
Det kan även vara intressant att studera ämnet utifrån kundens perspektiv eftersom studiens resultat visar på att kundens arbete kring revision har ökat i och med digitaliseringen. Något som vidare skulle vara intressant att studera är hur övriga delar i samhället skall hantera denna digitalisering, exempelvis hur utbildningen skall utformas för att anpassas till de nya kraven och arbetssätten i revisionsbranschen i ett digitaliserat samhälle. Då resultatet i vår studie visar på en orolighet kring försämrad kundkontakt skulle det vara intressant att undersöka hur revisionsbyråerna skall arbeta för att förbättra kundrelationerna och den direkta kommunikationen med kunderna.
40
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber AB.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion- Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur AB.
Bierstaker, J., Burnaby, P. & Thibodeau, J. (2001). The impact of information technology on the audit process: an assessment of the state of the art and implications for the future. Managerial Auditing Journal, 16(3), 159-164.
Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder.
Stockholm: Liber AB.
Cardinaels, E. & Jia, Y. (2016). How Audits Moderate the Effects of Incentives and Peer Behavior on Misreporting. European Accounting Review, 25(1), 183-204.
Carrington, T. (2014). Revision. Liber: Stockholm
Carrington, T. & Catasús, B. (2007). Auditing stories about discomfort: becoming comfortable with comfort theory. European Accounting Review, 16(1), 35-58.
Chan, D.Y., Chiu, V. & Vasarhelyi, M. A. (2011). Innovation and practice of continuous auditing. International Journal of Accounting Information Systems, 12(2),152-160.
Chou, C. L., Du, T. & Lai, V. S. (2007). Continuous auditing with a multi-agent system. Decision Support Systems in Emerging Economies, 42(4), 2274-2292.
Crosley, G. & Anderson, A. (2018). The Audit of the Future: Daring, Disruptive and Data-Driven but Poised to Add Significant Value to Firms and Clients. Public Accounting Report, 44(2), 5-8.
Fama, E. F. (1980). Agency problems and the Theory of the firm. Journal of Political Economy, 88, 288-307.
FAR. (1994). Revision I. Stockholm: FAR Förlag.
41 FAR. (2004). FAR:s revisionsbok. Stockholm: FAR Förlag.
FAR. (2005). Revision, en praktisk beskrivning. Stockholm: FAR Förlag.
FAR. (2006). Revision - En praktisk beskrivning. Stockholm: FAR Förlag.
FAR (2017). Revision 2017.
https://www.faronline.se/filer/Dokument/Bokarkiv/2017/Samlingsvol_revision_2 017_Flik_1.pdf [2018-05-16]
Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför: Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur AB.
Jensen, M. C. & Meckling, W. H. (1976). The theory of the firm: Managerial behavior, agency cots and ownership structure. Journal of financial economics, 3, 305-360.
Kairos Future (2013). Framtidens rådgivning redovisning och revision - en resa mot år 2025. Stockholm: FAR Förlag
Kairos Future (2016). Nyckeln till framtiden - framtidens redovisning, revision och rådgivning i det digitala landskapet. Stockholm: FAR Förlag
Khalil, F. & Lawarrée, J. (1995). Collusive Auditors. The American Economic Review, 85(2), 442-446.
Kvale S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Larsen, A-K. (2009). Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups.
Digitalisering. (u.å). I Nationalencyklopedin.
https://www-ne-se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/digitalisering [2018-04-10]
Normann, R. (2001) När kartan förändrar affärslandskapet. Malmö: Liber Ekonomi
Regeringskansliet (2010). En frivillig revision.
http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2010/11/ju-10.11/ [2018-05-16]
Rezaee, Z., Elam, R. & Sharbatoghlie, A. (2001). Continuous auditing: the audit
42 of the future, Managerial Auditing Journal, 16(3), 150-158.
RNFS 2001:2. Revisorsnämndens föreskrifter.
Schroeder, R. G., Clark, M. W. & Cathey, J. M. (2005). Financial Accounting Theory and Analysis - Text readings and cases. Hoboken: Wiley.
SFS 2001:883. Revisorslag.
Slevitch, L. (2011). Qualitative and Quantitative Methodologies Compared:
Ontological and Epistemological Perspectives. Journal of Quality Assurance in Hospitality & Tourism, 12(1), 73-81.
Vasarhelyi, M. A., Teeter, R. A. & Krahel, JP (2010). Audit education and the real-time economy. Issues in Accounting Education, 25(3), 405-423.
Wallerstedt, E. (2009). Revisorsbranschen i Sverige under hundra år. Stockholm:
SNS Förlag.
Watts, R. L. & Zimmerman, J. L. (1983). Agency Problems, Auditing and the theory of the Firm: Some evidence. Journal of Law and Economics, 26(3), 613-633.
Öhman, P. & Wallerstedt, E. (2012). Auditing regulation and the development of the auditing profession: The case of Sweden. Accounting History, 17(2), 241-257.
43