Revisorns roll idag

Enligt Kairos Future (2016) är rollerna inom revisionsbranschen idag mer tydliga än de varit historiskt sett till följd av en internationell harmonisering och förändrade regelverk där krav på oberoende och självständighet stärkts. Det stämmer överens med det empiriska resultatet i intervjuerna, där de lagstadgade kraven på revisorn ofta framhölls som en formgivande faktor av revisorns roll.

Dagens bransch består av redovisningskonsulter, rådgivare och revisorer, medan den forna revisorn kunde ha alla dessa roller och diskussionen om revisorns oberoende var vanlig (Kairos Future 2016).

Respondenterna förklarade vidare att revisionsyrket idag är uppdelat i olika hierkier, från revisionsassistent upp till påskrivande revisor. Även Vasarhelyi et al. (2010) menar att det har blivit allt vanligare att en påskrivande revisor utser ett revisionsteam som åker ut till kund och gör den renodlade revisionen. Det leder vidare till diskussionen om hur rollen inom revisionsteamet och som påskrivande revisor skiljer sig åt. Gemensamt menade de intervjuade revisorerna att den påskrivande revisorn får en mer rådgivande roll eftersom att det är denne som träffar kunden i slutrevisionen och har huvudansvaret för kundkontakten. För revisionsteamet blir det mer renodlad revision vilket kan kopplas till rollen som granskare inom litteraturen. Enligt FAR (2004) förklaras revisorn ha dubbla roller till företagen; granskare och rådgivare. Rollen som rådgivare beskrivs som att kommunicera och dela med sig av relevanta iakttagelser i den finansiella informationen. Den granskande rollen handlar om att med hjälp av lagar och föreskrifter undersöka förvaltning och finansiell information. (FAR 2004)

Carrington (2014) beskriver revisionens legitimerande funktion där revisorns roll är att skapa legitimitet för de finansiella rapporterna och förvaltningen av företaget. Cardinaels och Jia (2009) skriver också om revisorns roll att skapa företagsetiska normer i ett företag som bidrar till en sanningsenlig rapportering

33 vilket hänger ihop med bilden av revisorns legitimerande roll. Respondenterna var eniga om revisorns legitimerande roll, samt om begreppet kvalité och revisionens kvalitetsstämpel. Bilden av revision utifrån empiri och teori är således att det signalerar kvalité i de finansiella rapporterna. Även förbättringsteorin som beskrivs av Carrington (2014), inom det nationalekonomiska perspektivet, handlar om revisorns roll som säkerställare av informationens kvalité. Revision som komfort inom det sociologiska perspektivet handlar dessutom om informationskvalité (Carrington 2014).

Enligt ett flertal respondenter var det dock inte själva revisionen i sig som kunderna värdesätter mest utan den rådgivning och hjälp de får i sina verksamheter, stora som små. Det leder tillbaka till rollen som rådgivare och revisorns dubbla roller, dvs. granskare och rådgivare enligt FAR (2004). I teori och lagar ses emellertid revisorns roll sällan som rådgivare. Historiskt sett har revisorns roll ofta beskrivits som granskare, legitimerande, försäkrare m.fl. men rådgivarrollen är något som växer allt mer. Denna upplevelse delar både respondenter och studier som kommit senare år (Kairos Future 2013, 2016). Det är även intressant hur respondenterna såg skillnader i revisionen av stora och små bolag, där rådgivning upplevdes ta större plats i mindre bolag, som saknar egen ekonomifunktion än i större bolag med egen ekonomifunktion. I större bolag beskrevs revisionen mer handla om renodlad revision där revisorn i likhet med teorin försäkra som innebär att ägaren ser till att ledningen tar tillvara på ägarens intressen och motverkar informationsassymetrin (Carrington 2014). I mindre bolag är ägare och ledning sällan separerade vilket kan innebära att rådgivningen naturligt får en större del av revisionen. Den klassiska agentteorin som tillika hänger ihop med teorin försäkra saknar således innebörd i mindre bolag i detta avseende. Agentteorin beskriver behovet av revision som ett behov av försäkran av företagets uttalanden i deras finansiella rapporter (Carrington & Catasús 2007).

Teorin behandlar emellertid inte endast förhållandet mellan ägare och ledning utan även andra intressenter, såsom t.ex. investerare, kreditgivare och skatteverket.

Särskilt två av respondenterna talade om de ökade kraven på revisorn avseende oberoende och självständighet. Dagens lagar och regler gör det möjligt för informationsanvändare att söka ersättning av revisorn om denne brister i sitt yrkesutförande. Enligt Carrington (2014) blir revisorn således ytterligare en part med intresse av giltigheten i de finansiella rapporterna.

Revision kan på det viset ses som en försäkran för investerare och andra intressenter (Carrington 2014).

34 5.3. Digitaliseringens påverkan på revisionsprocessen och revisorns roll 5.3.1. Revisionsprocessen

Studiens resultat överensstämmer med Bierstaker et al. (2001) teorier kring att tekniken kommer att ha en fortsatt stor inverkan på alla faser i revisionsprocessen, från datorgenererade granskningsprogram till programvara som kan testa och granska hela kundens datapopulation. Resultatet av studien visade att respondenterna upplevt störst förändring i planeringsfasen och granskningsfasen av revisionsprocessen. Anledningen till att det av respondenterna upplevdes som största förändring kan tänkas vara att den nyutvecklade tekniken är mest applicerbar på just dessa delar av processen. Andra respondenter menade på att anledningen till detta skulle kunna vara att det till viss del saknas nationella och internationella riktlinjer och lagar kring digital granskning. Studiens resultat är förenlig med Bierstaker’s et al. (2001) forskning kring att den elektroniska datalagringen ökar effektiviteten hos revisorerna. Respondenterna påtalade hur mycket enklare det är att granska informationen i datorprogram och med hjälp av olika dataanalysprogram. De förklarade att de med hjälp av dataprogrammen lättare kan få en överblick av informationen. Med hjälp av standardiserade mallar beskrev respondenterna att dem kan fylla i ny information och jämföra årsvis vilket effektiviserar processen vilket upplevdes positivt.

Många respondenter uttryckte att de upplevde mycket positivt med de förändringar som skett i revisionsprocessen i och med digitaliseringen men även att de upplevde negativa aspekter. De negativa aspekterna är det endast få som tagit upp i tidigare studier. Kaiors Future (2016) tar bland annat upp att en del jobb kan försvinna då datorer i framtiden kommer kunna utföra en del standardiserade jobb som människor utför idag. Resultatet i studien visade inte på någon specifik oro kring en eventuell minskning av jobbmöjligheter utan istället upplevdes en oro kring förändrad kommunikation med kunderna. I studien togs detta upp som en negativ aspekt då respondenterna upplevde att det delvis bidragit till en försämrad direkt kommunikation med kunderna. De påtalade hur det kan öka riskerna och försämra relationen till kunderna om de fysiska mötena tas bort helt. Studiens resultat överensstämmer med Vasarhelyi et al. (2010) resultat där de menar på att revisorn måste kunna anpassa sitt beteende efter de nya omständigheterna som följer av att revisionen förändras. Vidare menar Vasarhelyi et al. (2010) att detta bör hanteras genom att utbilda revisorsstudenter inom de nya digitala kommunikationsmetoderna. Resultatet i vår studie visade att respondenternas åsikter överensstämde med Vasarhelyi et al. (2010) kring hur viktigt det är med utbildning och påtalar det extra kapital som kommer krävas för detta.

35 5.3.2. Revisorns roll

Forskarna föreslår att digitaliseringens utveckling bidrar till ökade krav på revisorns IT-kompetens, analysförmåga och rådgivning (Lombardi et al. 2014;

Vasarhelyi et al. 2010; Bierstaker et al. 2001; Macaulay 2016; Kairos Future 2016). I vilken grad digitaliseringen påverkat rollen som revisor var emellertid de intervjuade revisorerna oense om. För dem tycktes det mer handla om en förändring i själva arbetsprocessen. Förklaringen som gavs var att den traditionella granskningsrollen eller rollen som legitimerande av boksluten som exempel inte förändrats på grund av digitaliseringen. Det var även flera av respondenterna med mindre erfarenhet som inte hunnit uppleva någon större förändring. Trots det var det tydligt i empirin hur rådgivningen har tagit en allt större plats och kommer att ta mer plats i och med digitaliseringen. Det är ingen tvekan om att digitaliseringen gör det möjligt att hantera en större mängd tidsaktuella data vilket i sin tur har gjort det möjligt att göra viktiga dataanalyser (Kairos Future 2016). I empirin framgick det hur användandet av avancerade dataanalyser ökar revisorn känsla av komfort. Det skulle kunna innebära att digitaliseringen har ökar tryggheten i revisorns roll. Som Crosley & Anderson (2018) skriver ses en ökad provtagning med datorer innebära att revisorn blir mer kunskapsbaserad och professionell.

I empiri och forskning ses dock inte digitaliseringen fullbordad. De intervjuade revisorerna menade att det fortfarande finns kunder som arbetar med pärmar enligt det mer traditionella sättet men upplevelsen är att trenden ökar i riktning att övergå i elektronisk form. Detta ställer dock mer krav på revisorns kunder eftersom att de själva blir tvungna att lagra in all data elektroniskt, menade en av respondenterna. Crosley & Anderson (2018) menar att den checklista-baserade revisionen och revisionens enklare uppgifter kommer att försvinna under de kommande tio åren och automatiseras vilket även var tankar som delades i empirin. Även Lombardi et al. (2014) menar att automatiseringen som är en del av digitaliseringen kan användas för mer monotona uppgifter och på det viset kan revisorerna använda sin expertbedömning för mer pressade frågor. I likhet menar Bierstaker et al. (2001) att användningen av teknik kommer att frigöra revisorn från många vardagliga revisionsuppgifter för att istället ägna sig åt t.ex.

rådgivning. Bilden av revisorn är således inte att dennes roll kommer att försvinna i ett digitalt samhälle utan utvecklas till som Lombardi et al. (2014) framhåller;

bedömning och beslutsfattande. Den renodlade revisionen ses vidare försvinna och ersättas av datorer medan rollen som analytiker, professionell rådgivare och beslutsfattare ses som allt viktigare tjänster. Enligt Vasarhelyi et al. (2010) är det attityd, beteende och objektiv kunskap som skiljer dagens revisor från den traditionella revisorn.

36 I empirin sågs inte alltid rollen som det som har förändrats, här sågs istället kundernas ökade IT-kunskaper och intresse samt förändrade krav på revision som bidragande faktorer. Målet beskrevs vara det samma med revisionen men samtidigt vore det konstigt om inte rollen hängde ihop med de förväntade krav och kundernas förmåga att hänga med i den tekniska utvecklingen. Det återstår att se hur branschen och rollen som revisor utvecklar sig, kanske blir det mer tydligt några år framöver när digitaliseringen blivit än mer etablerad.

5.4. Framtidens revision

I både empiri och forskning är det IT-kunskap, avancerade dataanalyser, rådgivning, automatisering, elektronisk datainlagring, förändrad resurserallokering, flexibilitet och effektivitet som står i centrum när det kommer till frågor om framtida revision. Med en förbättrad teknik och ökad användning av elektronisk datainlagring hos revisionskunderna menar respondenterna att kraven på IT-kunskap ökar och även revisorns analysförmåga. Men det sägs också öppna upp för nya möjligheter att belönas i vinster på grund av en ökad effektivitet i revisionen skriver Bierstaker et al. (2001). Även Crosley och Anderson (2018) menar att framtidsrevisionen kommer att ha signifikant värde för både utövare och kunder genom att hänga med på tåget i den tekniska utvecklingen.

Respondenterna var överlag mycket positiva till den framtida revisionen även om en viss oro finns för det kunskapsgap som skapas då många uppgifter blir automatisade och det kräver mer av revisorerna i ett tidigt stadium av yrkeslivet. I resultatet framgick det att en stor del av revisionsarbetet kommer att förflyttas till platser där kostnader för exempelvis löner är lägre. Det kommer i sin tur innebära att många av de tjänster som finns kommer att försvinna och ersättas av center där både människor och robotar utför revisionen. Det innebär att den kundansvarige revisorn endast gör slutrevisionen och rådgör med kunden. Enligt empirin kan det i sin tur innebära att mindre erfarna revisorer får ta på sig rollen som rådgivare och göra avancerade analyser allt tidigare. Som Chan och Vasarhelyi (2011) skriver kommer revisorns roll utvecklas i riktning att hantera revisionsförfaranden som kräver professionellt omdöme och skepsis. Här blir utmaningen att ge kommande revisorer rätt verktyg och utbildning för att lyckas inom branschen. Vasarhelyi et al. (2010) anser att attityder, tekniska kompetenser, egenskaper och karriärsmönster måste studeras för att utveckla revisionsutvecklingen och hänga med i den tekniska utvecklingen.

37

6. Slutsats

Syftet med studien var att analysera revisionsbranschens utveckling med inriktning på revisorns roll och revisionsprocessen i ett digitaliserat samhälle.

Genom att utföra intervjuer, där frågor ställts om revisionsprocessen, revisorns roll samt digitaliseringen av branschen har syftet uppnåtts. Vi har även ställt frågor kring hur en eventuell framtid förväntas se ut inom revisionsbranschen.

Vårt bidrag med denna studie är att genom intervjuer med revisorer presentera en studie från revisorns perspektiv, kring förändringen av revisionsprocessen och revisorns roll. Vi har sammanställt och analyserat svaren vi fått från de intervjuade personerna och utifrån detta underlag kommit fram till våra slutsatser.

Studiens resultat och diskussion resulterar därmed i ytterligare information om vad det innebär att vara revisor i dagens digitaliserade samhälle och hur dagens revisor arbetar i den alltmer digitaliserade revisionsprocessen. Utifrån den rådande forskningen och teorin kring hur digitaliseringen påverkar revision diskuteras det mestadels om hur digitaliseringen påverkar revisorns arbetsuppgifter och hur revisorns kompetenskrav förändras. Med anledning av det informationsgap vi identifierat kring förändringen av revisionsprocessen och revisorns roll har vi i vår studie presenterat en något fördjupande diskussion om digitaliseringens påverkan på revisionsprocessen och revisorns roll. Studiens resultat har analyserats och diskuterats med utgångspunkt från vad tidigare forskning kommit fram till och stora delar av studiens resultat stöds av den tidigare forskningen.

Sammanfattningsvis har digitaliseringen enligt studien bidragit till en förändring i både revisionsprocessen och till viss del i revisorns roll. Den traditionella uppdelningen av revisionsprocessen; planera, granska, dokumentera och rapportera, finns fortfarande kvar, men har i sitt utförande förändrats i och med digitaliseringen. De största förändringarna kunde identifieras i planerings- och granskningsfasen vilket skulle kunna bero på att den nya teknologin är mest tillämpbar på dessa delar. Dock visade resultaten i studien att respondenterna upplevde att de nationella och internationella riktlinjerna och lagstiftningen, inom revision till viss del inte hängt med i den digitala och tekniska utvecklingen av branschen. Detta skulle kunna innebära att användandet av ny teknik inom revisionsprocessen bromsas ned.

Digitaliseringen har gjort det möjligt att hantera en större mängd data vilket i sin tur innebär att mer avancerade och fördjupade analyser kan genomföras.

Slutsatsen som kan dras här är att revisorn behöver ha större IT-kunskaper och analysförmåga då mycket av revisionen idag görs genom dataprogram. När allt fler arbetsuppgifter utförs av datorer kan det leda till att assistenternas möjlighet att lära sig helheten av revisionen minskar. Det skapar i sin tur ett kunskapsgap

38 inom revisionskollektivet och kan i framtiden tänkas bli problematiskt när analysförmågan blir allt viktigare hos en revisor.

Eftersom digitaliseringen möjliggjort att större mängder data hanteras, kan detta förväntas leda till djupare och mer transparent informationsförmedling mellan företag och revisionsbyråer och även för andra intressenter såsom investerare.

Slutsatsen som kan dras kring den utökade och fördjupade informationstransparensen är att den förväntas leda till högre komfort hos både företagets beslutsfattare, revisorer och investerare.

I enlighet med tidigare forskning visade resultatet av studien att revisorns roll i ett digitaliserat samhälle har förändrats och att rådgivningsrollen fått ta en allt större plats i revisorns totala roll. Detta eftersom digitaliseringen frigjort mer tid från standardiserade arbetsuppgifter. Sammanfattningsvis tyder resultatet i studien på att revisorns roll har utökats och innefattar många fler delar än tidigare. I dagens samhälle läggs större vikt på rollen som kommunikatör och rådgivare men resultatet i studien visar även på att revisorsrollen fortfarande består av de traditionella delarna såsom till exempel den legitimerande- och försäkrande rollen.

Detta eftersom revisorn och revisorteamet genom sin granskning av de finansiella rapporterna ger företagets finansiella information en kvalitetsstämpel och på så sätt försäkrar att informationen är korrekt. Ytterligare en slutsats som kan dras utifrån studien är att i och med att revisorns rådgivande roll har ökat kan detta leda till att kvalitén på de finansiella rapporterna ökar, vilket i sin tur bör leda till att finansiella beslut görs på säkrare grunder.

Studiens resultat visar att digitaliseringen vidare möjliggjort att revisionen kan utföras på distans vilket vidare har gjort att kommunikationen mellan revisor och kund har förändrats. Slutsatsen här kan tänkas vara att det förändrade kommunikationssättet kräver en högre social kompetens och kommunikationsförmåga hos morgondagens revisorer. Detta för att revisionsbyråerna skall kunna behålla goda kundkontakter i ett digitalt samhälle.

Avslutningsvis anser vi utifrån studien att det är oerhört viktigt att revisionsbyråerna satsar både tid och kapital på fortsatt utbildning inom IT, kommunikation och riskhantering för att kunna möta samhällets utveckling och förväntningar.

39 6.1. Förslag till vidare forskning

Ett förslag till vidare forskning är att utföra en liknande studie men att studera om det skiljer sig i digitaliseringens påverkan beroende på om det är en stor eller liten revisionsbyrå. Ett annat förslag är att till exempel undersöka från andra intressenters perspektiv och hur de upplever förändringen. Detta torde vara intressant att studera då det är många fler än bara revisorerna själva som påverkas av digitaliseringen då revisionen har en samhällsfunktion för flera intressenter.

Det kan även vara intressant att studera ämnet utifrån kundens perspektiv eftersom studiens resultat visar på att kundens arbete kring revision har ökat i och med digitaliseringen. Något som vidare skulle vara intressant att studera är hur övriga delar i samhället skall hantera denna digitalisering, exempelvis hur utbildningen skall utformas för att anpassas till de nya kraven och arbetssätten i revisionsbranschen i ett digitaliserat samhälle. Då resultatet i vår studie visar på en orolighet kring försämrad kundkontakt skulle det vara intressant att undersöka hur revisionsbyråerna skall arbeta för att förbättra kundrelationerna och den direkta kommunikationen med kunderna.

40

Referenser

Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber AB.

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion- Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur AB.

Bierstaker, J., Burnaby, P. & Thibodeau, J. (2001). The impact of information technology on the audit process: an assessment of the state of the art and implications for the future. Managerial Auditing Journal, 16(3), 159-164.

Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder.

Stockholm: Liber AB.

Cardinaels, E. & Jia, Y. (2016). How Audits Moderate the Effects of Incentives and Peer Behavior on Misreporting. European Accounting Review, 25(1), 183-204.

Carrington, T. (2014). Revision. Liber: Stockholm

Carrington, T. & Catasús, B. (2007). Auditing stories about discomfort: becoming comfortable with comfort theory. European Accounting Review, 16(1), 35-58.

Chan, D.Y., Chiu, V. & Vasarhelyi, M. A. (2011). Innovation and practice of continuous auditing. International Journal of Accounting Information Systems, 12(2),152-160.

Chou, C. L., Du, T. & Lai, V. S. (2007). Continuous auditing with a multi-agent system. Decision Support Systems in Emerging Economies, 42(4), 2274-2292.

Crosley, G. & Anderson, A. (2018). The Audit of the Future: Daring, Disruptive and Data-Driven but Poised to Add Significant Value to Firms and Clients. Public Accounting Report, 44(2), 5-8.

Fama, E. F. (1980). Agency problems and the Theory of the firm. Journal of Political Economy, 88, 288-307.

FAR. (1994). Revision I. Stockholm: FAR Förlag.

41 FAR. (2004). FAR:s revisionsbok. Stockholm: FAR Förlag.

FAR. (2005). Revision, en praktisk beskrivning. Stockholm: FAR Förlag.

FAR. (2006). Revision - En praktisk beskrivning. Stockholm: FAR Förlag.

FAR (2017). Revision 2017.

https://www.faronline.se/filer/Dokument/Bokarkiv/2017/Samlingsvol_revision_2 017_Flik_1.pdf [2018-05-16]

Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför: Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur AB.

Jensen, M. C. & Meckling, W. H. (1976). The theory of the firm: Managerial behavior, agency cots and ownership structure. Journal of financial economics, 3, 305-360.

Kairos Future (2013). Framtidens rådgivning redovisning och revision - en resa mot år 2025. Stockholm: FAR Förlag

Kairos Future (2016). Nyckeln till framtiden - framtidens redovisning, revision och rådgivning i det digitala landskapet. Stockholm: FAR Förlag

Khalil, F. & Lawarrée, J. (1995). Collusive Auditors. The American Economic Review, 85(2), 442-446.

Kvale S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Larsen, A-K. (2009). Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups.

Digitalisering. (u.å). I Nationalencyklopedin.

https://www-ne-se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/digitalisering [2018-04-10]

Normann, R. (2001) När kartan förändrar affärslandskapet. Malmö: Liber Ekonomi

Regeringskansliet (2010). En frivillig revision.

http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2010/11/ju-10.11/ [2018-05-16]

Rezaee, Z., Elam, R. & Sharbatoghlie, A. (2001). Continuous auditing: the audit

42 of the future, Managerial Auditing Journal, 16(3), 150-158.

RNFS 2001:2. Revisorsnämndens föreskrifter.

Schroeder, R. G., Clark, M. W. & Cathey, J. M. (2005). Financial Accounting

Schroeder, R. G., Clark, M. W. & Cathey, J. M. (2005). Financial Accounting