LGY70 LPF94 LGY11
Individens behov och samhällets krav i olika avseenden är bestämmande
för innehållet, formerna och organisationen av skolans verksamhet. (4a)
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. (1a)
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. (1a)
Gymnasieskolans yttre organisation och inre arbete måste därför formas så, att det blir möjligt för varje enskild elev att finna studievägar och arbetssätt som främjar den personliga utvecklingen (1a)
Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skollagen föreskriver att utbildningen
inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 2 och 9 §§). (4a)
Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. (2a)
Skolan skall även ge eleverna möjlighet att påverka sina arbetsvillkor. (3a)
Hänsyn skall
tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen.
Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för
utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig göras lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med olika funktionshinder. (4a)
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. (4a)
Skall skolan vidare lyckas engagera alla elever för samhällsfrågor måste eleverna genom arbetet i skolan kunna förvärva kunskap om samhället och insikt om vikten av samhörighet med
det. (5a, 9a, 13a)
Elevernas möjligheter att utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och
arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. (3a, 18a)
Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning. (4a)
Skolan skall därvid ge
eleverna möjlighet att välja mellan likvärda utbildningsalternativ, som rymmer en gemensam kärna men samtidigt är klart intresse- och yrkesinriktade. (6a)
All verksamhet i skolan skall bidra till elevernas allsidiga utveckling. (1a)
Elevernas möjligheter att utöva inflytande på utbildningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. (3a, 18a)
Skolan skall underlätta elevernas val genom att lämna studie- och yrkesorientering och andra upplysningar av betydelse i sammanhanget. (7a)
Eleverna skall i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra. (8a, 9a)
Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. (9a)
Gymnasieskolan har till uppgift att hjälpa och stimulera varje elev att på bästa sätt ta tillvara och utveckla sina inneboende förutsättningar
De etiska perspektiven är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Därför skall undervisningen
Den ska bidra till elevernas allsidiga utveckling. (1a)
både
som enskild individ och som medborgare i ett demokratiskt samhälle (1a)
i olika ämnen behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga till personliga
ställningstaganden. (9a, 10a) Till personlighetsutvecklingen
medverkar sålunda inte bara själva undervisningen och dess innehåll utan alla de skiftande möjligheter till påverkan som arbetet och miljön i skolan erbjuder och som skolan bör utnyttja. (1a, 3a)
Miljöperspektiv i undervisningen skall ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala
miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. (9a)
Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. (8a, 9a)
I gymnasieskolan skall eleverna kunna tillägna sig sådana färdigheter och
kunskaper, vanor, attityder och värderingar som är av betydelse för deras
personliga utveckling och för deras möjlighet att påverka och leva i dagens
och morgondagens samhälle och att där fungera som yrkesutövare och samhällsmedlemmar. (1a, 9a, 13a)
Ett internationellt perspektiv i undervisningen är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang, för att skapa internationell solidaritet och för att förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare
kontakter över nations- och kulturgränser. (9a, 13a)
Skolan ska även sträva efter att ge eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter. (12a)
Det bör alltid överlåtas åt eleven att efter självständig prövning acceptera eller förkasta en värdering. Detta innebär att som allmän regel för undervisningen bör gälla att objektivitetskravet skall sättas i centrum. Fakta och värderingar skall presenteras så allsidigt som möjligt. I de gränsfall då tvekan kan råda huruvida ett faktum eller en värdering föreligger bör diskussionen hållas öppen. (9a, 10a)
Undervisningen skall ge ett historiskt perspektiv, som bl.a. låter eleverna utveckla beredskapen inför framtiden,
förståelsen för kunskapers relativitet och förmågan till dynamiskt tänkande. (9a, 13a)
Det etiska perspektivet är av
betydelse för många av de frågor som tas upp i utbildningen. Därför ska undervisningen i olika ämnen behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga till personliga ställningstaganden. (9a, 10a)
Inom de sålunda uppdragna gränserna måste det
finnas möjligheter att möta personliga anlag och intressen och låta dessa ta sig uttryck i mer eller mindre individualiserade studieprogram. (6a)
Elevernas kunskapsutveckling är beroende av om de får möjlighet att se samband. Skolan skall ge eleverna
möjligheter att få överblick och sammanhang, vilket fordrar särskild uppmärksamhet i en kursutformad skola. (13a, 14a)
Miljöperspektivet i undervisningen
ska ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhåll- ningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. (9a) Eleverna skall ha möjlighet att i
gymnasieskolan förvärva sådana färdigheter och kunskaper och bibringas sådan arbets- och studieteknik som är av betydelse för deras verksamhet efter utbildningens avslutande. De skall också kunna tillägna sig en god beredskap inför förändringar inom yrke och utbildning senare under sin verksamhet. (9a, 13a)
Eleverna skall få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper. (15a, 16a)
Undervisningen i olika ämnen ska ge eleverna kunskaper om den europeiska unionen och dess betydelse för Sverige samt förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser. Det internationella perspektivet ska också bidra till att utveckla elevernas förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. (9a, 13a)
De måste genom undervisningen kunna tillägna sig god kännedom
Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade
Elevernas kunskapsutveckling är beroende av om de får möjlighet att
om arbetslivet för att efter skolans slut kunna gå ut i yrkesverksamhet. (9a, 13a)
betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Därvid skall skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har från
bl.a. arbetslivet. Den värld eleven möter i skolan och det arbete eleven deltar i skall förbereda för livet efter skolan. (9a, 13a)
se samband. Skolan ska ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang. Eleverna ska få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper. (9a, 14a, 15a, 16a)
Gymnasieskolan måste därför kunna erbjuda möjlighet åt eleverna att vidareutveckla
sina matematiska färdigheter och därvid bl a kunna orientera
sig om samt självständigt och kritiskt bedöma användningen av kvantitativa
metoder inom skilda samhällssektorer. (9a, 11a, 16a)
Varje elev skall få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. (1a, 4a)
Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade förutsättningarna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I det sammanhanget ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har från bl.a. arbetslivet. Den värld som eleven möter i skolan och det arbete som eleven deltar i ska förbereda för livet efter skolan. (9a, 13a) För att de skall kunna ta ställning
till många av de problem som berör både dem själva och samhället är det betydelsefullt att gymnasieskolan ger tillfälle till teknisk och naturvetenskaplig orientering. Det bör klargöras för eleverna att forskning och utveckling är i hög grad sammanhängande med ekonomiska, sociala och politiska förhållanden. (9a, 13a, 14a)
Varje elev skall möta respekt för sin
person och sitt arbete. (2a, 10a, 16a) Varje elev ska få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. (1a, 4a)
I gymnasieskolan skall samhälls- och kulturaktiviteter belysas och också kompletteras med en historisk aspekt. Förhållandena på arbetsmarknaden bör tas upp till debatt och de fackliga organisationernas roll i sammanhanget belysas. Genom att studera förhållanden i gången tid och inträffade förändringar kan eleverna skaffa sig perspektiv på samhällets utveckling, bättre förstå förhållandena i vår tid och klarare urskilja vad de vill bevara och vad de vill förändra. (9a, 10a, 11a, 13a)
Utbildningen skall inom ramen för den utbildningsväg ungdomarna valt ge var och en möjlighet till en harmonisk och allsidig utveckling. (1a)
Varje elev ska möta respekt för sin person och sitt arbete. (2a, 10a, 16a)
Estetisk-praktiska ämnen ger eleverna möjlighet att uppöva sin skapande förmåga samt att utveckla sina förutsättningar att uppleva de uttrycksformer
som tar rytm och ton, form och färg i sin tjänst. (9a, 17a)
Alla som arbetar i skolan skall • hjälpa elever som har behov av särskilt stöd och
• samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande. (4a)
Gymnasieskolan bör ge eleverna kännedom om hur olika miljöfaktorer påverkar arbetsförmågan. Det är betydelsefullt att gymnasieskolan samtidigt ger sina elever tillfälle till och gör dem medvetna om värdet av fysisk träning. (9a, 12a)
Läraren skall
• utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, (4a)
• stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära, (1a) • organisera arbetet så att eleven - utvecklas efter sina egna
Det är skolans ansvar att varje elev
• på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av
förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin
- upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt (1a, 9a)
- får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling (9a) - successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar, (1a)
• i undervisningen skapa en sådan balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper som främjar elevernas
lärande, (9a)
• tydliggöra vilka värderingar och perspektiv kunskaperna vilar på och låta eleven ta ställning till hur kunskaper kan användas, (9a, 11a, 14a, 15a)
• stimulera, handleda och stödja eleven och ge särskilt stöd till elever med svårigheter, (4a)
yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet, (9a, 13a) • på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier (9a, 13a)
För elevens individuella utveckling är allsidighet i skolningen av väsentlig
betydelse. I ett demokratiskt samhälle där man önskar lägga allt större ansvar på den enskilda människan får intellektets skolning stor vikt. (1a, 9a)
Läraren skall
• utgå från att eleverna kan och vill ta personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan, (3a) • se till att alla elever, oavsett kön och social och kulturell bakgrund, får ett verkligt inflytande på arbetssätt,
arbetsformer och innehåll i undervisningen, (2a, 3a)
• uppmuntra sådana elever som har svårt att framföra sina synpunkter att göra det, (1a, 10a)
• planera undervisningen tillsammans med eleverna, (3a) • låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer och
• tillsammans med eleverna utvärdera undervisningen. (3a, 10a, 11a, 15a)
Alla som arbetar i skolan ska
• ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt, (1a, 4a)
• uppmärksamma och stödja elever som är i behov av särskilt stöd, och (4a)
• samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. (1a, 3a)
Det är viktigt att elevernas studieintresse och arbetslust ständigt stimuleras
i skolan. Detta kräver ett starkt intresse för eleverna från skolans sida och en individuell anpassning av undervisningen till den enskilda elevens läggning och förmåga. (4a, 6a)
Personalen skall, efter en av rektor
gjord arbetsfördelning,
• bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke, (6a) • informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och därvid
motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på kön och på social eller kulturell bakgrund, (2a, 6a)
• i informationen och vägledningen utnyttja de kunskaper som finns hos eleverna, hos skolans personal och i samhället utanför skolan, (3a, 16a) • i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång, (3a, 16a) • utveckla kontakter med universitet
Läraren ska
• utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, (4a) • stärka varje elevs självförtroende
samt vilja och förmåga att lära, (1a)
• i undervisningen skapa en sådan balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper som främjar elevernas lärande, (14a)
• tydliggöra vilka vetenskapliga grunder, värderingar och perspektiv som kunskaperna vilar på och vägleda eleverna så att de kan ta ställning till hur kunskaper kan användas, (9a, 11a, 13a, 15a) • stimulera, handleda och stödja
och högskolor samt med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för undervisningen nås, (9a, 13a) • i utbildningen utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och (9a, 13a)
• bidra till att presumtiva elever får information om skolans utbildningar. (7a)
eleven och ge särskilt stöd till elever i svårigheter, (4a)
• samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen, (14a)
• i undervisningen utnyttja de kunskaper och erfarenheter av arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång, (3a, 16a)
• i undervisningen beakta resultat av utvecklingen inom ämnesområdet och för undervisningen relevant pedagogisk och annan forskning, och (9a, 13a)
• organisera och genomföra arbetet så att eleven
– utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, (4a, 9a, 16a)
– upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, (1a, 9a)
– får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, (9a, 14a) – får stöd i sin språk- och
kommunikationsutveckling, (9a)
– successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar, och (1a) – får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. (14a)
Skolan skall vara en arbetsplats där eleverna finner rika möjligheter att utveckla sitt känsloliv. Bl a skall skolans verksamhet vara så inriktad att eleverna kan ges tillfälle att fördjupa sina kontakter med konst, litteratur, musik och natur, att frigöra sina personliga uttrycksmöjligheter och att finna utlopp för sin fantasi och spontana skaparlust. (1a, 9a,17a)
Läraren skall
• fortlöpande ge varje elev information om elevens utvecklingsbehov och framgångar i studierna, (18a)
• redovisa för eleverna på vilka grunder betygsättning sker. (18a)
Alla som arbetar i skolan ska
• uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, och (2a) • visa respekt för den enskilda eleven och ha ett demokratiskt förhållningssätt. (1a)
Sålunda bör skolarbetet utformas så, att det ger eleverna möjlighet att bygga upp sin självtillit, initiativkraft, uthållighet i arbetet och förmåga till
samarbete. (1a, 8a, 9a, 17a)
Läraren skall vid betygsättningen • utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen, (16a) • beakta även sådana kunskaper som en elev tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, (16a)
• beakta såväl muntliga som skriftliga bevis på kunskaper och (16a)
• göra en allsidig bedömning av kunskaperna och därvid beakta hela
Läraren ska
• klargöra det svenska samhällets grundläggande demokratiska värden och de mänskliga rättigheterna samt med eleverna diskutera konflikter som kan uppstå mellan dessa värden och rättigheter och faktiska händelser, (9a)
• öppet redovisa och tillsammans med eleverna analysera olika
kursen. (16a) värderingar, uppfattningar och problemställningar samt konsekvenserna av dessa, (9a, 11a, 16a)
• klargöra skolans normer och regler och hur dessa är en grund för arbetet, och (18a)
• tillsammans med eleverna diskutera och utveckla regler för arbetet och samvaron i gruppen. (3a)
Skolan bör fungera efter regler som är grundade
på demokratiska principer och som eleverna själva är med om
att utforma. De skiljaktigheter som föreligger mellan olika gruppers och människors värderingar bör skolan ta upp till diskussion och belysning. (3a, 5a, 10a)
Rektorn har ansvar för skolans resultat och
har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att
• utbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av kurser och
så att återvändsgränder i studiegången undviks, (3a, 6a, 7a) • undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer anpassas efter elevernas skiftande behov och förutsättningar, (4a)
• arbetsmiljön i skolan utformas så att eleverna får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt
andra hjälpmedel för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska
hjälpmedel, (9a)
• undervisning, elevvårds- och syoverksamhet utformas så att elever som behöver särskilt stöd och hjälp får
detta, (4a)
• eleverna får information inför studiernas början, får en väl utformad introduktion i studierna och i ämnet/kursen och får stöd att formulera mål för sina studier, (3a, 7a, 15a, 18a)
• varje elev i dialog med skolan gör upp en individuell studieplan och reviderar den vid olika tillfällen under
utbildningen, (3a, 18a)
• alla former av trakasserier och mobbning bland elever och anställda motverkas, (2a)
• det kommer till stånd samverkan mellan lärare i olika kurser så att eleverna får ett sammanhang i sina studier, (14a)
• samverkan med universiteten och högskolorna samt arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en
kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning, (9a, 13a) • den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att
Enligt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. (3a, 10a)
eleverna får vägledning inför de olika val
som skolan erbjuder och inför val av fortsatt utbildning och yrke (7a) Särskilt viktigt är att eleverna ges
tillfälle till engagemang för estetiska frågor och till egen skapande verksamhet. (17a)
Rektor har när det gäller
gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan ett särskilt
ansvar för att
• skolans arbete med kunskapsområden, där flera ämnen skall bidra, samordnas så att de utgör en helhet för
eleven och (14a)
• eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger. (9a)
Läraren ska
• utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande, (3a)
• svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen, (3a)
• uppmuntra elever som har svårt att framföra sina synpunkter att göra det, (1a, 10a)
• låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer, och
• tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. (3a, 10a, 11a, 15a)
Valet av undervisningsform och arbetssätt måste ske med hänsyn till den organisatoriska ramen, till elevernas förutsättningar och önskemål, lärostoffet och de inlärningsresultat man söker uppnå. Det förutsätter sålunda god individuell kännedom om eleverna. (4a)
Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning,
• bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke, (6a) • informera och vägleda eleverna
inför deras val av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på föreställningar om