Utbildningssystemet i Irak är under tillsyn av staten via undervis- ningsministeriet för högre utbildning. Staten har ansvar för läroplaner och mål för skolor, högskolor och universitetet i hela landet. Även om det finns privata skolor i landet är det regeringen som ansvarar för utbildningen eftersom nästan 98 % av skolorna i Irak är kommunala. Förskoleverksamheten är för barn mellan tre och fem år och tillgäng- lig i hela landet. Förskolverksamheten är en separerad från grundsko- lor i Irak. Grundskoleutbildning är obligatorisk och är sex år. Årskurs 1-6 är grundskola. Mellanskola är årskurserna 7-9 som kallas för årskurs 1, 2, 3. Gymnasienivåer är årskurs 10-12 som kallas för
årskurs 4, 5 respektive 6. När en elev från de allmänna gymnasiesko- lorna börjar i årskurs 10, kan han välja sitt utbildningsområde som då är antingen en akademisk utbildning eller yrkesutbildning. Akademisk utbildning omfattar humanistiska eller naturvetenskapliga ämnen, medan yrkesutbildning omfattar handel, industri eller jordbruksutbild- ning. Värt är att nämna att naturvetenskaplig utbildning kräver högre poäng än humanistisk utbildning. Eleverna har möjlighet att senare ändra sin naturvetenskapliga inriktning till humanistisk, fast inte tvärtom.
Utbildningen i Irak är uppdelad i två terminer under ett läsår. Läsårets första termin är vanligtvis mellan september och februari, medan den andra terminen är mellan mars och juni. I februari har eleverna tre veckors lov som kallas halvårsskifteslov. Det finns två allmänna slut- prov varje termin. I slutet av årskurs sex (gymnasienivå) är det natio- nella prov som är obligatoriska för alla elever i landet. Det antal poäng som eleverna får i årskurs sex avgör vilket universitet som de kan söka till och vilken inriktning de kan välja. Detta prov genomförs nationellt för alla i hela landet. Det kallas det allmänna nationella provet. Ele- verna kan få tre betyg motsvarande G, VG eller MVG på slutbetyget. Högre utbildning finns både i offentliga och privata högskolor i lan- det. Eleverna som väljer privata skolor står själva för kostnaderna. MSA är det viktigaste ämnet i undervisningen i alla skolor och hög- skolor i landet, eftersom det är det officiella och nationella språket. Engelska lärs ut i irakiska skolor från årskurs 3 och uppåt, medan franska finns frivilligt på gymnasienivå.
Skolor i Irak skiljer sig ganska mycket från svenska skolor. När det gäller skolans yttre utformning och utseende finns det i irakiska skolor ett högt staket som inte får passeras av någon student och som alltid är bevakat av en vaktmästare. Skolans inre utformning skiljer sig när det gäller klassrumsmiljö, rasthall, och andra lokaler som finns i skolan. Det finns en stor rasthall med en liten kiosk som säljer juice, kex och smörgåsar. Skolans bibliotek brukar vara utrustat med olika böcker
och filmer som alla elever i skolan kan låna. Mellanskolan och gym- nasiet i Irak är inte blandade med flickor och pojkar som i Sverige, utan skolorna är antingen för flickor eller för pojkar. Undantag är grundskolor (årskurserna 1-6) och privata skolor som är för både poj- kar och flickor.
De flesta kommunala skolor har obligatorisk skoluniform (vit och grå), med undantag för privata skolor. Detta gäller också alla högsko- lor i Irak.
I Irak börjar barnen skolan vid klockan åtta på morgonen men slutar vid olika tider beroende på vilken årskurs de går i. Skolor i Irak har en lång lunchrast som är ungefär en timme, där barnen har möjlighet att äta sin medhavda lunch i den stora matsalen som finns i skolan. Ele- verna får inte lämna skolan under skoltid, utan endast då föräldrar kommer och vill sina barn något. Varje torsdag klockan åtta på mor- gonen ringer skolklockan och alla barn samlas och sjunger tillsam- mans nationalsången och flaggan hissas på skolgården. Då informerar rektorn eller andra lärare eleverna om de senaste besluten som de fått från undervisningsministeriet via högtalaren. Skoldagarna i Irak är från söndag till torsdag och helgdagarna är fredag och lördag. Därför kan de arabisktalande elever ha svårt att förstå ordningen på de svens- ka skoldagarna med tanke på hemlandets ordning. Helgen infaller ju inte heller på samma dagar som i Sverige.
I Irak förekommer inte utvecklingssamtal med föräldrar så ofta, men det finns föräldramöte på eftermiddagstid. Det är klassläraren som bestämmer när mötet ska äga rum och informerar då alla föräldrar om detta skriftligt. Under mötet diskuterar ansvarig lärare med alla bar- nens föräldrar om undervisningsplanen under året i skolan, föräldrar- nas samarbete och vad som behövs för att förbättra barnens läsning och skrivande. Ett sådant föräldramöte hålls i varje årskurs. Utveck- lingssamtal har man bara vid behov, och då när klassläraren vill träffa barnens föräldrar för att prata om eventuella problem. Detta kan för- klara varför vissa föräldrar blir oroliga när de får besked om utveck- lingssamtal i svensk skola. I slutet av varje månad får alla barn i
grundskolan och mellanskolan ett slutbetyg (certifikat). På detta finns barnens slutprov och poäng för månaden. Klassläraren skriver elevens slutresultat i rangordning som den första, andra eller tredje av sina klasskamrater. Rektor och föräldrar måste skriva under certifikatet och lämna det till klassläraren. Maximal poäng som eleverna kan få i varje ämne är 100. Om en elev får mindre än 50 poäng, måste han göra om ämnet nästa månad, om eleven har mindre än 50 poäng i två ämnen eller fler, måste han gå om klassen året efter. Praktiska ämnen som idrott, syslöjd och träslöjd, räknas inte in i slutbetyget. De anses ha lägre status jämfört med de andra ämnena. Därför menar många för- äldrar att de praktiska ämnena har mindre betydelse än de andra äm- nena i svensk skola. Enligt irakisk tradition har pojkar träslöjd och flickor syslöjd i skolan. Detta kan vara en anledning till varför vissa pojkar inte vill delta i syslöjd i svensk skola och flickor inte vill delta i träslöjd.
Skolor i Irak har ingen fritidsverksamhet efter skolan. Barnen har inga möjligheter att stanna kvar i skolan efter skoltiden om föräldrarna jobbar.
Inspektörer besöker skolan oanmälda och de går runt och observerar och dokumenterar skolans verksamhet. Dessutom besöker de vissa klassrum och finns med under lektioner och granskar undervisningens kvalitet. Skolinspektörens ansvar är att kontrollera lärarens dagsplane- ring, månadsplanering och årets planering något som varje klasslärare är ålagd att göra. Inspektörer har möjlighet att ge råd och stöd vid behov. Utbildningsministeriet betonar inspektörens betydelse för skolverksamheten. Inspektörer i de flesta kommunala skolor skriver sina anteckningar i en speciell rapport som i slutet av terminen lämnas till generaldirektören för utbildning som finns i varje stadsdel i Irak. Kursplanerna i irakiska skolor är bestämda av undervisningsministeri- et. De beskriver varje ämne och de mål som eleverna ska uppnå. Kursplanen i Irak beskriver de läroböcker som är bestämda av mini- steriet och som alla lärare ska använda i sin undervisning. Lärarna får inte använda böcker eller undervisningsmetoder som inte är bestämda
av ministeriet. Undervisning i Irak är obligatorisk och kostnadsfri, med undantag för gymnasieutbildning.