Ordet familj omfattar enligt egyptier inte bara mamma, pappa och barn utan dessutom andra medlemmar som moster, faster, morfar, mormor, farfar, farmor samt kusiner från båda mammas och pappas sidor.
Ordspråk har alltid spelat en viktig roll i uppfostran och förståelse av traditioner, vanor och hur samhället fungerar. De flesta ordspråk är mycket gamla. Flera förändringar har hänt i det egyptiska samhället det senaste decenniet men en stor del av ordspråken används och fun- gerar fortfarande.
Jag kommer att använda mig av olika ordspråk för att ge exempel på hur familjen eller samhället fungerar. Jag börjar med föräldrarna och hierarkier och två ordspråk som beskriver en del av föräldrarnas roll. Det första är ordspråket är ” En båt med två kaptener kommer att sjunka (http://www.ordsprak.eu/egyptiska_ordsprak.html.). Detta be- tyder att man inte kan ha två ledare i en grupp. Mannen är beslutsfat- tande men han har kvinnan till sin hjälp. Enligt tradition har det dock
varit så att det nästan alltid varit kvinnans beslut som gällt i praktiken eftersom hon varit mest hemma medan mannen arbetat för att försörja familjen.
Ett annat ordspråk som passar i dagsläget är ”Man kan inte klappa endast med en hand” Familjens behov ökar och den ekonomiska situa- tionen har blivit sämre. En del kvinnor arbetar idag för att dela det ekonomiska ansvaret med sina män och sörja för familjens behov. Det finns också kvinnor som arbetar för att vara självständiga och skaffa sig personliga saker som smycken och kosmetika medan deras män försörjer familjen. Hemarbetet är kvinnans ansvar även om hon arbe- tar utanför hemmet. I över- och medelklass är det vanligt att ha en hushållerska. En hushållerska bor och arbetar hos familjen eller hjäl- per till i familjen någon gång i veckan. Mannen hjälper till, i mån av tid, med att handla och med småarbeten som att duka på och av bor- det, och att koka te eller kaffe. Det är mannens ansvar att reparera allt som går sönder hemma eller ordnar någon hantverkare för att göra jobbet. Om frun har bil ska mannen se till att allt med bilen fungerar som det ska. Det är oartigt och ovanligt att låta en kvinna ta kontakt och komma överens med en bilverkstad. Får en kvinna punktering är det vanligt och anses som artigt att män stannar för att hjälpa till och laga den åt henne. Det är allra viktigast att hjälpa till om punkteringen inträffar utanför området där presidenten bor eftersom det är förbjudet för bilar att stanna där. Militärer som vaktar där får inte röra sig utan- för sina vaktområden. Ett ordspråk som man ofta kan höra i en sådan situation, när vakter inte får hjälpa till, är ” Ögat ser men handen är kort.”
En kvinna bör enligt egyptisk sed inte hälsa på en man först, eftersom det är mannen som ska ta initiativ. Allt detta handlar inte om att kvin- nan är en förtryckt människa, utan om samhällets syn på respekt. Kvinnokönet kallar man för det ”mjuka könet” och det innebär att kvinnor inte bör utföra alla slags arbeten. I byar i södra Egypten, kan man se exempel på ojämlikhet mellan flickor och pojkar eller kvinnor och män. Under 1980-talet behandlade program och serier på tv och film problematiken med ojämlikhet mellan könen. Jag minns flera
filmer och serier som producerades i början av 1980- talet och som handlade om ensamstående kvinnor med barn, skilsmässa och kritik av familjerättslagar. Dessa lagar ändrades så småningom på grund av dessa filmer.
Socialalivet, religion, nöje och fritid
Egyptier är mycket sociala och lär sina barn om det sociala livet redan i tidig ålder. Man ser ofta egyptier i grupper. Det är oerhört viktigt att tillbringa så mycket tid som möjligt med barnen. Man ser detta tydligt redan på de faraoniska tavlor som registrerade hur de gamla egyptier- na satt med sina barn (Makkar, 2007). Nu kan man se samma sak på helgen, fredag eller söndag.
Religion är mycket viktig för egyptier. På fredagen tar en muslimsk pappa sin pojke till moskén för att be fredagsbön och träffa andra människor. Även om pappan inte ber regelbundet hemma vill han att pojken ska lära känna sin religion tidigt. Samma sak gäller för kristna familjer när de på söndagar går till kyrkan för att be och bikta sig. Det är inte ovanligt att en muslim tänder ett ljus i kyrkan eller att en kris- ten äter mat på ramadan tillsammans med sina muslimska vänner. På helgen besöker familjemedlemmar varandra. Alla äter lunch tillsam- mans och även gifta barn måste tillägna en del av en helgdag med att äta hos föräldrarna och träffa sina syskon. En del av helgen tillbringar barnen med sina jämnåriga grannar eller kompisar.
Kommuner i alla egyptiska städer bedriver en verksamhet som liknar fritidshem för ungdomar och barn. Dessa fritidshem är väldigt få i antalet i jämförelse med landets befolkning. Det finns också flera privata klubbar i varje bostadsområde där familjer kan ansöka om medlemskap. Detta gäller medelklass eller överklass i Kairo. På dessa klubbar kan barnen, ungdomar och vuxna delta i och träna olika akti- viteter. Småbarn har sina lekplatser, äldre människor har en avdelning där kan de träffa varandra och spela schack, domino eller backgam- mon. På dessa klubbar finns det speciella simhallar och även bastu och gym för kvinnor med slöjor. Klubbens styrelse planerar också olika kulturella och litterära seminarium varje månad. Under lov organiserar
klubbar inrikesresor för sina medlemmar. Att gå på bio och teater är ett viktigt och vanligt sätt för egyptier att spendera sin fritid. Det finns flera olika slags biografer i hela landet så att alla har råd att besöka dem. Dag före helgdag undviker man att köra i vissa områden efter- som det är mycket trafik på grund av oerhört långa köer till biografer. Precis som i Sverige är dataspel, Playstation, Nintendo och Wii kända och omtyckta spel i Egypten. Fotboll, biljard och bowling är populära spel bland ungdomar. Själv tycker jag att teknologin har förstört mycket för barn. I stället för att se barn som leker tillsammans utom- hus, som det brukade vara under 1970- och 1980-talet, är det idag många barn som sitter själva i sina rum framför en apparat. Men som tur är leker barnen i Egypten idag också lekar som har funnits sedan länge, såsom kurragömma, mamma- pappa- barn, hoppa hage och tjuv och polis. Att cykla och åka skridskor är också uppskattat av barn i Egypten men detta har inte alla möjlighet till. Även de som har råd att köpa skridskor har svårt att hitta en plats där de kan åka. Bara i klub- bar och i nybyggda bostadsområden finns möjlighet att cykla eller åka skridskor.
Ett spel som är väldigt känt och där alla familjemedlemmar deltar är ”filmer”, eller som det kallas på svenska, charader. Detta spel består av två lag. Det ena laget väljer ett namn på en film, låt eller ett ord- språk. En representant från det andra laget ska, utan att prata, försöka att förklara och få sitt lag att komma på namnet på valet. Ett lag måste komma överens om vissa tecken som motsvarar olika ord. Ett speciellt tecken görs för att tydliggöra om ordspråket är på dialekten eller stan- dardarabiskan
När det gäller barnprogram i tv är det nya figurer som speglar samhäl- let idag och som också finns med i läromedel. ”Bakkar” är en egyptisk karaktär, en liten pojke från Aswan, en stad i södra Egypten. Pojken är hjälten i flera äventyr. Varje äventyr för fram ett budskap. ”Boogi och Tamtam” är ett annat barnprogram. Tamtam är namnet på hjältinnan. En klok väluppfostrad flicka som tycker mycket om att läsa medan
”Boogi” är namnet på pojken som ofta hamnar i problem. Det är alltid flickan som hjälper honom.
Högtider
I Egypten firar man båda de muslimska och de kristna högtiderna. Muslimska helgdagar firas av hela befolkningen eftersom islam är Egyptens statsreligion men samtidigt tillåts de kristna fira sina speciel- la högtider (
www2.sis.gov.eg.
). De olika religionerna använder sig av olika kalendrar eftersom deras högtider inte infaller på samma datum varje år. Ramadan är en speciell månad för muslimer och detta innebär kortare arbetstider men det är öppet på skolor och myndigheter.Muslimska högtider
Ramadan är fastemånaden som infaller den nionde månaden i den muslimska kalendern. Det blir klart för alla som besöker Kairo, under ramadan, att det är något som är på gång. När det är solnedgång ser man landet på ett helt annat sätt. Det är ingen trafik och gatorna är dekorerade i olika färger med många lampor och lyktor som kallas för ”fanos ramadan”. Flera bord finns mitt på gatorna och är dukade med olika sorters mat och ramadans speciella dryck serveras till fattiga människor. Ljus sprids från lägenheter i de höga byggnaderna. Grup- per av människor, släkt och vänner samlas för att äta tillsammans även kristna grannar och vänner är bjudna.
Tv-program och tv-serier av olika slag har alltid visatsunder ramadan. Familjer samlas efter maten och sitter framför tv-apparaten med te, kaffe och efterrätt för att följa sina favoritserier. När det är dags att be den sista bönen (muslimer ber fem gånger per dag) ser man många män och kvinnor på väg till moskén, även de som inte ber regelbundet gör det under ramadan.
Eid Al-fit eller bayram, som man ofta säger i Sverige, är ett turkiskt ord för muslimska fester, och det arabiska ordet är Eid. Denna fest markerar slutet av ramadan. Sista dagarna på ramadan kallas för
”wakfa”. Då ser man familjer med sina barn ute på gatorna för att köpa nya kläder och skor. Traditionella kakor bakas hemma tillsam- mans med barnen denna dag. Kvinnor och män bär på stora svarta plattor med bakelser. På morgonen besöker familjemedlemmar var- andra. Barn får pengar ”eidiya” av vuxna. På kvällarna går man på bio, teater, hotell eller restaurang. En stor del utnyttjar dessa tre dagar för att resa till andra ställen i landet eller tillbringar dagarna på ett hotell där det hålls ett speciellt festprogram.
Vid Moulid el-nabi firar muslimska egyptier profetens Muhammeds födelse. Enligt den muslimska kalendern infaller denna dag i den tred- je månaden i den muslimska kalendern.
Den stora eid för muslimer i 3-5 dagar kallas för Eid Al-Adha. Den infaller i den tionde månaden av den muslimska kalendern. Man firar den till minne av profeten Ibrahim och hans son Ismail. Det är pil- grimstid och de som har möjlighet åker då till Mecka i Saudiarabien. Man offrar ett lamm till fattiga. Samma tradition som vid Eid Al-fitr gäller då.
Kristna högtider
Eid Al-Milad Almajeed infaller den 7 januari och då firar kristna Jesus födelse. Kristna fastar 13 dagar före firandet. Det är inte tillåtet att äta kött och kyckling men fisk går bra. Det kallas för ”den lilla fastan”. Kvällen den 6 januari går kristna till kyrkor för att närvara vid guds- tjänsten och be. De samlas framför kyrkor i fina nya kläder och väntar på sin tur för att få komma in i kyrkan. Muslimska vänner står också utanför kyrkorna för att önskar god jul. Vid 12- tiden på kvällen är det dags att äta. Hela familjen samlas då hos föräldrarna eller hos den äldsta systern. Ett stort och rikt matbord med olika sorters kött väntar på hela familjen och de muslimska vänner som är med under firandet. På morgonen kan man se en ceremoni på tv under ledning av påven, Shenuda den tredje, från en av Kairos gamla kyrkor. Man kan känna dofter av tända stickor som används i kyrkor och moskéer. Både mus- limer och kristna har traditionen att besöka sina familjemedlemmar vid firandet av sina högtider.
Mellan den 4 april och den 8 maj infaller påsk, Eid Al-kiyama, hos de kristna egyptierna, enligt den koptiska kalendern. Kristna har då sin stora fasta som är 55 dagar före påsk. Man får inte äta kött, kyckling eller fisk. Under den högtiden utför de kristna som har möjlighet en pilgrimsresa till Jerusalem.