Inledning
Det arabiska språket är det största språket av de semitiska och afro- asiatiska språken. Arabiska är ett diglossispråk som har två varianter. Den första varianten indelas i Koranens språk som kallas klassisk arabiska och modern standardarabiska (MSA) som lärs ut i skolorna och används i tidningar samt i formella situationer. Den andra varian- ten är det vardagliga språket som kallas folkspråk. Folkspråket är ett muntligt språk som används i olika informella sammanhang och kallas också dialekt. Irakiska dialekter omfattar folkdiktning (folkpoesin, folkvisor, folksagor, sånger, gåtor, ordspråk och rim och ramsor). Dessa uttrycks och skrivs på vissa dialekter. Irak är ett av de arabiska länder som använder olika dialekter som modersmål.
Dialekt
En dialekt definieras som olika språkliga egenskaper som tillhör ett visst område eller en miljö, där många personer eller grupper samver- kar. Den används som uttrycksmedel i olika sammanhang i vardagsli- vet. Den är en typ av det sociala eller lokala standardspråk som avvi- ker från de språkliga grundformerna till exempel när det gäller ordför- råd, sättet att uttala och kroppsspråk. Dialekten är människans språk- produktion som har fått utvecklas fritt eller obehindrat. (http://www.ahlalloghah.com/showthread)
Irakisk dialekt
Talspråket i Irak består av nedärvda ljudsystem från många olika språk som talades i forntida Irak till exempel: sumeriska, akkadiska, forntida assyriska och babyloniska, arameiska, hebreiska samt arabis- ka. En del ord har kommit från andra språk som kurdiska, persiska, turkiska och engelska. Språk som talades i Irak har påverkat irakiska dialekter (ID), inte bara i ljudsystem utan även i ordförråd och gram- matik. ID uppfattas av många som de svåraste dialekterna jämfört med andra arabiska länders dialekter.
Irakier avslöjar direkt sin hemstad eller sitt geografiska ursprung ge- nom dialektens melodi, rytm, betoning och intonation. Ord och me- ningar i dialekterna innehåller många språkljud och fonem som inte finns i MSA. I MSA finns 28 bokstäver och av dem är 25 konsonanter och tre långa vokaler. Man använder i MSA tre korta vokaler (aldama ُ, alfatha ٙ◌ och alkasra ٙ◌ )med så kallade ”harkat” ovanför eller under bokstäverna. De indikerar ords kasus (nominativ, ackusativ och geni- tiv) i meningen.
Faktorer som har medfört olika förändringar i dialekten
Det finns många faktorer som har spelat en stor roll i förändringen av talspråket i Irak såsom:
Geografi
Irak var för många år sedan ett bördigt land mellan floderna Eufrat och Tigris. Detta lockade olika grupper att flytta till Irak, vilket inne- bar att folk från de olika grannländerna möttes. Att flytta var lätt efter- som de olika staterna inte hade full kontroll över gränserna. Bland- ningen mellan dessa olika folkgrupper gav upphov till gemensamma uttryck för att underlätta kommunikationen.
Sociala omständigheter
Många grupper som integrerades i det nya samhället gifte sig med personer från andra folkgrupper i landet. De skapade nya dialekter för att förstå varandra bättre. Sedan uppstod olika arbetskategorier och olika klasser som adelsmän, bönder, fiskare och hantverkare. Behovet av att kommunicera med omgivningen ledde till att folk valde ett gemensamt språk för att underlätta sitt vardagsliv.
Ekonomi
En hel del handelsmän åkte från Irak till andra länder och tvärtom för att arbeta eller sälja sina produkter, och detta har spelat en stor roll när det gäller utvecklingen av olika dialekter i Irak.
Ockupation
Olika länder som Turkiet, Iran, England och inte minst USA har oc- kuperat Irak under olika perioder. Naturligtvis har språken i dessa länder påverkat de irakiska dialekterna, till exempel används i talspråk det engelska ordet tyre för däck.
(http://www.ahlalloghah.com/showthread) Industrialisering
För cirka 40 år sedan var en stor del av ordförrådet i de olika dialek- terna inte begripligt för alla invånare. Det berodde på att folket inte var riktigt integrerade med varandra. Det var inte så lätt att förflytta sig mellan de olika städerna för det saknades en utbyggd infrastruktur. I slutet av 1970-talet började industrialiseringen blomstra. Nya vägar och förbindelser mellan olika städer byggdes, vilket underlättade för folket att röra sig inom landet. Nya universitet och högskolor byggdes i olika delar av landet. Detta medförde att folket kom närmare var- andra och orden i de olika dialekterna börjde blandas. Man började förstå ord som kom från andra dialekter bättre.
Tv och internet
Tv-apparater fanns nästan bara i storstäderna när de kom under 1950- talet. Spridningen av tv-apparaterna var en avgörande faktor för att folkets dialekter började blandas. Till exempel kunde en invånare i Mosul i reportage på tv nu höra hur man talade i Bagdad och vice versa. Detta har lett till att den dialekt som talas i Bagdad och södra delen av Irak har blivit mer känd i norra delen, eftersom de flesta tv- program produceras i och runt huvudstaden. Genom tv kom också nya ord från andra språk som till exempel engelska in i språket, till exem- pel ord som cinema och radio. Dessa ord har i själva verket andra namn i det arabiska språket. Man kan jämföra tv då med internet idag.
Det vill säga de har haft samma effekt på globaliseringen. Folket kom i båda fallen närmare varandra och kommunikationen underlättades. Idag har det skett stora och omfattande förändringar i dialekterna och folket har börjat förstå varandra ännu bättre på grund av internet. När man chattar med varandra brukar man använda dialekt som inte alltid är lätt för den andra parten att förstå. Då behöver man förklara vad man menar. Detta har lett till att dialekterna kommer allt närmare var- andra.
Huvuddialekter i Irak
Iraks dialekter skiljer sig från ett område till annat och från en stad till en annan. Även i en och samma stad kan man höra olika dialekter. Vi kommer att skriva om de fyra mest kända dialekterna som talas i Irak och försöka beskriva vad som karaktäriserar dem.
Dialekten i norra Irak används i och runt omkring staden Mosul. Den kallas almosulisk dialekt. Den talas även i vissa områden i städerna Erbil, Karkuk, Tikrit och Alanbar. Det talas av en del kristna och judar som har bott i norra och mellersta delen av Irak. De assyriska och arameiska språken har haft stort inflytande på dialekten. (http://www.mesopot.com/default/index.php )
Dialekten i mellersta delen av Irak som används i och runt omkring staden Bagdad kallas albagdadisk dialekt och den är känd för att vara enkel, lätt att förstå och den dialekt som ligger närmast MSA. Dialek- ten värderas av många högst av alla de irakiska dialekterna.
Dialekten i östra Irak och Albadia kallas ibland ökenspråket. Den här dialekten är en gammal variant av det arabiska språket och den talas av folket som bor i öknen, inte bara i Irak utan av folket som bor i öknen i Saudi Arabien och Jordanien. Med tiden har dialekten influe- rats av ländernas andra dialekter såsom den albagdadiska dialekten i Irak. Den har fått namnet badaweya. Den används också i städerna Tkrit, Samara, Aldoor och Alanbar. Den är lätt och tydlig.
Dialekten i mellersta Eufrat och södra Irak är inte helt enhetlig. Här använder talaren en del ljud som används i den albagdadiska dialek- ten. Dialekten är till stor del en blandning av andra dialekter. Det som mest utmärker denna dialekt är en stor användning av ”cha shloon” i början av meningar. Det betyder ”hur då” på svenska (Alnawab, 2003).