Den egyptiska grundskolan är nio år och är obligatorisk. Barnen i Egypten börjar skolan vid sex årsålder. Det allmänna utbildningssy- stemet i Egypten består av tre steg mellan 4 -14 års ålder. Barnen bör- jar med två år på daghem följt av sex år i den primära skolan och tre år i den förberedande skolan. Det hålls skolprov i alla ämnen som barnet måste klara för att kunna flytta till en högre årskurs. I årskurs 3, 6 och 9 är det nationella prov. Utbildning i Egypten möter många problem vilket staten är medveten om (
http://services.moe.gov.eg/)
och re- geringen har tillägnat en stor del av budgeten till skolreformer. Kvali- tén på undervisningen är ett stort problem på många skolor. Detta har resulterat i en marknad för privat undervisning som kompensation. En stor del av familjens inkomst betalas till dessa privata lektioner. Det innebär att möjlighet till en bra utbildning inte finns för alla.Det finns fyra slags skolor i Egypten, kommunala skolor, privata sko- lor, språkskolor samt internationella skolor. Skillnader mellan bygg- nader, skollokalerna och kvaliteten på utbildningen är väldigt stora mellan skolor beroende på skillnader i ekonomiska resurser. Det är brist på lärare och i vissa kommunala skolor finns det 60 barn i varje klass. Andra skolor som privata skolor, språkskolor eller internationel- la skolor intervjuar både barn och föräldrar för att bestämma om bar- net får börja i skolan eller inte. Syftet med dessa intervjuer är att ta reda på barnets förmåga och föräldrarnas kulturella nivå, sociala bak- grund och utbildningsnivå. Föräldrarna upplever detta som ett prov för dem oavsett hur duktigt barnet än är.
Skolverket i Egypten kallas för Ministeriet för uppfostran och utbild- ning. Ministeriet bestämmer kursplan och vilka läromedel som skall ingå i undervisningen.
Föräldrasamverkan i skolan enligt egyptier är att välja den rätta sko- lan, samt att stödja och hjälpa sina barn med studierna. Att ifrågasätta läromedel är något otänkbart både för lärare och föräldrar. Det är mi- nisteriet som bestämmer vilka läromedel som ska användas på skolor. Fallet är annorlunda på de internationella skolorna där ministeriet inte bestämmer läromedel eller kursplan. Dessa skolor följer kursplaner i de länder skolorna tillhör.
Föräldramöte är något relativt nytt i de egyptiska skolorna och började för 12-15 år sedan. De flesta kvinnor från Egypten som finns i Sverige yrkesarbetade inte när de bodde i Egypten och kunde i Egypten besö- ka skolan i slutet av dagen för att fråga om sådant de undrade över. Detta kan förklara frånvaron av vissa av barnens föräldrar under för- äldramöten i svenska skolor.
Veckobrev som ibland skickas hem från lärarna på svenska skolor läses kanske inte av alla föräldrarna av ett par olika skäl. Det första är att om en kallelse, eller ett brev skickas hem från skolan till föräldrar- na i Egypten betyder detta något väldigt negativt och allvarligt. Ett annat skäl kan naturligtvis vara bristen i svenska språket men också att det är föräldrarnas övertygelse att läxor och skolarbete är barnets an- svar.
Respekt för vuxna i allmänhet och för läraren, skolledning och perso- nal är viktigt i barns uppfostran. Att slå ett barn i skolan är förbjudet idag. En lärare som gör detta riskerar att bli polisanmäld. Elever för- väntas att lyda skolans regler och kan bli avstängda från lektioner om de inte gör det. Lärarna tilltalas med en titel av både elever och deras föräldrar. Föräldrarna tilltalas med en titel av lärarna. I Sverige är det vanligt att läraren tilltalas med förnamn. Detta kan göra att föräldrar och barn från Egypten tycker att den svenska läraren inte är tillräckligt auktoritär.
I Egypten är lärarna stränga när det gäller skolarbeten och hemläxor. Läxor har barnet dagligen från och med årskurs ett och de görs hem- ma.
Skolor har olika uniformer med skolans emblem och detta tror jag ökar känslan av tillhörighet. De flesta lektioner sker i ett och samma klassrum, förutom de praktiska ämnena. Detta kan medföra att det kan bli svårt för nyanlända elever i Sverige att följa med i schemat på hög- stadiet då lektionerna sker i olika klassrum.
De praktiska ämnena som textilslöjd, träslöjd eller idrott räknas inte med i betyget i de egyptiska skolorna. Detta är anledningen till att egyptiska elever ibland inte tar dessa ämnen på allvar. Kulturens syn på hemarbete och matlagning kan förklara pojkars ovilja i att delta i ämnet hemkunskap. I de egyptiska skolorna deltar endast flickor i hemkunskap och textilslöjd medan pojkar har träslöjd.
Bedömning av elever i de egyptiska skolorna är baserat dels på ele- vens muntliga deltagande i lektioner, redovisning och förhör dels på skriftliga prov varje månad. Elever får ett skriftligt betyg varje månad i alla ämnen. På betyget finns det en speciell ruta där klassläraren skriver elevens resultat i rangordning för de bästa 10 elever i varje månad. Betyget skickas till föräldrarna för information och de ska skriva under det. Detta menar man tydliggör elevens kunskapsutveck- ling och skapar också konkurrens mellan elever. Föräldrar som är vana vid ett sådant system har det svårt att förstå omdömen i det svenska systemet. De menar att betyget som de får varje månad gör dem medvetna om sina barns svaga och starka sidor. I vissa skolor har föräldrarna möjlighet att följa sina barns skolgång dagligen genom att logga in sig på skolans webbsida och sina konton. Där skriver lärarna varje dag om eleven rörande disciplin, sen ankomst eller frånvaro. Varje vecka får eleverna ett omdöme i siffror. I slutet av månaden är det ett totalt genomsnitt.
Utvecklingssamtal sker en gång per termin precis som i de svenska skolorna och det handlar mest om elevens sociala kontakter. Under
detta tillfälle visar läraren föräldrarna barnens arbeten i skolan och lyfter fram det som han eller hon tycker är viktigt att förmedla.
Majoriteten av elever kan kommunicera på engelska vid en tidig ålder. Vid slutet av grundskolan kan de flesta mer än två andra språk förut- om arabiska.
Ordlista
Svenska Arabiska Uttal Egyptiska Uttal