Islam i skolan

Till skillnad från kristendom som fungerat statsreligion i Sverige är skolan mindre utformad efter andra religioner. Skolloven baseras på kristna högtider, kristna psalmer ses som

59

skolledning. Trots att religiös tillhörighet över lag inte är norm i det svenska samhället är kristendomen lättare att leva ut, praktisera och vara öppen med (Kittelmann Flensner, 2016, s. 284). Ett exempel på detta är Linneas uttalande om hur hon kom till tro. När hon började fundera på de existentiella frågorna uppger hon att det blev naturligt att söka sig till

kristendom och att ”Det blev väldigt lättillgängligt att ansluta sig till kristendomen. [Mer] än vad de kanske hade vart för nån annan religion, eller bara en annan livsåskådning.” (Linnea)

Viktoria och Eliana är två av de intervjuade som ett flertal gånger under intervjuerna har talat om sin egna skolgång och gärna kopplar denna till sin kristna tro. Båda har varit öppna med sin kristna tro i skolan. Trots att båda uppges ha levt ut sin kristna tro har de samtidigt påpekat att upplevt svårigheter, främst kopplat till fördomar och ett påtvingat representantskap.

Viktoria ger ett exempel på hur hon har praktiserat sin tro under gymnasietiden,

Ja men om man kollar på mig som elev när jag gick på gymnasiet då kände jag ju, då levde jag ju ut min religion. Det va nån som hade huvudvärk så bad jag för dem och sen så kunde vi sitta där någon dag senare så ba ”ah men hon har ont i huvudet, Viktoria kan be för henne för de hjälpte mig förra veckan”, så då levde man ju ut sin religion som elev. (Viktoria)

Till skillnad ifrån Viktorias relativt avslappnade relation till sitt kristna aktiva liv i skolan finns det en religion som särskilt utmålas som extra svår att praktisera i skolan, Islam. De intervjuade är eniga om att det framförallt handlar om att Islam ställs som en motpol till yttrade ”svenska” normer men även att Sveriges kristna historia och traditionsutövning försvårar. Utöver normer och traditionsutövning nämner även Kittelmann Flensner att Islam intar en särställning när det kommer till religiös framställning. Islam som religion framställs ofta som ett särfall bland religioner i ett flertal studier och bilden av Islam och muslimer upplevs vara endimensionella (2016, s. 50). Jag anser att detta synsätt är otroligt viktigt att ha med sig i utläsandet av resultatet i denna studie, speciellt under denna rubriksättning. Ett exempel på hur Islam skulle kunna porträtteras kritiskt inom skolan ger Linnea ett exempel på.

Alltså jag tänker typ det här, alla traditioner man har, det kan ju bli en väldigt het debatt här, men alltså typ luciatågen, alltså att man… mycket kretsar ju ändå kring kyrkan som är en ganska stor samlingsplats. Jag tror det hade blivit ramaskri om det skulle va ”ja nu ska vi ha skolavslutning och vi tänkte hålla den i stadens moské, för den rymmer mycket”. Där tror jag inte att samhället accepterar lika mycket som att vi

60

ska gå till kyrkan och ha skolavslutning för det har vi gjort i alla år. Så jag tror inte det… Att vi inte riktigt är där än. Ehm, så religionsfrihet…Nja… (Linnea)

I detta exempel handlar det framförallt om en svenskhistorisk tradition som tydliggör kristendomens roll i det svenska traditionssamhället, men förklarar inte varför exempelvis Islam upplevs ha svårare till religionsutövning än kristna. För att förklara den tesen lyfter de intervjuade fram andra exempel där det blir tydligare att det inte bara är den kristna

traditionen som dominerar, utan även att elever och lärare som tillhör framförallt Islam har svårare att verka inom skolans ramar. Både Hanna, Sofia, Sonia och Emma uttrycker sig på liknande sätt angående muslimsk praktik i skolan.

Jag tror att Islam kan vara lite svårt att praktisera i ett västerländskt land för att det är, de har lagar. Alltså islam är ju en lagreligion, man har lagar att följa. Om vi ser på kristendomen är det mer en frälsningsreligion om man säger så, att Jesus Kristus dog på korset på grund av… för att vi ska kunna bli frälsta. Och då har vi ju, vi har ju inte lika många… alltså om ja tänker på kontexten så är det lättare att leva som kristen i Sverige än vad de är att vara muslim och leva i Sverige på grund av att ehm… Islam, som sagt är en lagreligion, man har många lagar att förhålla sig till som inte är

normaliserade i det här samhället. Och därför tror jag att det kan vara svårare för vissa religioner att praktisera än andra religioner. (Sonia)

Att just Islam skulle vara svårare att praktisera i skolan är även någonting som Kittelmann Flensner har uppfattat i sin omfattande studie av elever. Hon menar att Islam ofta framställs som mer än en religiös övertygelse, en religion som inte bara verkar i den personliga sfären utan förväntas kräva en livsomställning (2016, s. 149). Emma är en av informanterna som väljer att specificera dessa problematiska aspekter som visar sig utanför den personliga sfären,

Det beror väll hur man resonerar men jag tänker typ tidebönen för muslimer, det blir ju såklart ett problem. […] Men sen tänker jag återigen på problemet med muslimerna och deras fasta till exempel, det är ju ett väldigt problem i skolan, i idrotten där dom bör inte enligt min åsikt vara med på idrotten om de inte har ätit eller druckit på en hel dag för deras egen hälsas skull, men sen har vi återigen skolplikten. Där dom… att… då är ju frågan återigen vilken som går före, lagen eller religionsfriheten då. Det är ju svårt. För jag, ah min egen åsikt är ju att de inte borde va med på idrotten då men jag förstår ju varför de gör det. Men samtidigt kan de ju missa saker på idrotten som kanske är avgörande, eller kanske andra ämnen också. Hemkunskap är ju också, kan ja

61

anta är väldigt jobbigt om man fastar. Så att, ah. Det finns nog en hel del som skulle kunna vara ganska problematiskt. (Emma)

Värt att nämna är att det finns en hel del optimism i talet om religionsutövning i skolan i relation till religionsfrihet. Sonia säger bland annat att hon anser att Sverige blir bättre och bättre på att hantera olika former av religiositet i skolan. Många informanter uppger dessutom att det finns fler skolor som idag har bönerum och i skolmatsalen finns oftast rätter som kategoriseras som halal att bespisa. Trots dessa förbättringar ter det sig ändå rätt klart att majoriteten av de tillfrågade i studien anser att det i någon mån är problematiskt att vara religiös i skolan och att religionsfriheten kanske inte alltid efterlevs till fullo. Problemet i sig verkar dessutom bottna i att somliga religioner har en högre ställning än andra i det svenska sekulära samhället, vilket skulle kunna öppna upp för en framtida diskussion om

intersektionalitet.