Lärarens skicklighet

När de intervjuade pratar om påverkan är det ofta som lärarens skicklighet kommer på tals. Oftast i samband med skicklighet nämns ord som erfarenhet, professionalitet och en ökad medvetenhet. Sonia säger bland annat att ”om läraren är tillräckligt skicklig så tror jag

absolut att man kan påverka utan att eleverna egentligen märker det.” (Sonia), ett exempel på när eleverna inte märker av att de påverkas. Astrid menar dock att eleverna i efterhand kan medvetandegöras om lärarens intentioner att påverka om andra elever ifrågasätter.

[Min lärare] hade en gång en föreläsning om liberalism och sa mitt under

föreläsningen ”Visst låter det här bra?” *Skratt* …Och jag som visste att hon va moderat för att jag växt upp där och känt till henne sen innan kände ”Oj! Nu är hon väldigt tendentiös” medan mina andra kompisar som inte hade en aning om det tänkte ”Ja det låter jättebra…” *Skratt* Och det här va ju i ettan på gymnasiet. Och jag tror att om inte vi i klassen sen hade haft ett samtal om det här då hade de gått helt omärkt

46

förbi och mina klasskompisar hade bara såhär ”Ja, det här är en bra grej!” och fått såhär mer liberala åsikter bara av en liten mening mitt i en föreläsning. (Astrid) I exemplen ovan finns en underton att den påverkan som läraren med hjälp av sin skicklighet har använt har gjorts så i negativ bemärkelse. Det finns dock många citat ifrån intervjuerna där man snarare talar om en positiv påverkan. Den positiva påverkan sammankopplas ofta till lärarens dubbla uppdrag, med syfte att dels lära ut faktiskt kunskap, därtill att fostra nästa generations samhällsmedborgare i både tradition, normer och värderingar. Fostransuppdraget och traditionsförmedlingen framställs därför som en positiv påverkansprocess. Hanna är en av de intervjuade som säger att läraren genom skicklighet kan uträtta en positiv påverkan på eleverna, med målet att uppfostra dem till demokratiska medborgare. Att lyckas med både kunskapsförmedling och traditionsförmedling är någonting som samtliga av de svarande informanterna anser ha stark koppling till lärarens skicklighet, och inte minst erfarenhet. Hanna befäster att det är lärarens professionalitet borde stå fast oavsett om lärarens bakgrund är sekulär eller religiös. Det handlar således om en förmåga hos läraren vilket även skulle kunna innebära att läraren lyfter fram obekväma åsikter mot sin egen uppfattning och sitt eget förhållningssätt.

Jag tror att en del av vår uppgift som lärare är att hjälpa eleverna att ompröva sina åsikter, bredda sina kunskaper och få nya perspektiv. Och förhoppningsvis så kommer det på något sett påverka deras liksom politiska ställning och till och med deras egna religiositet… Sen är det inte vår uppgift att leda eleverna till en viss typ av religion eller leda dem bort från en viss typ av religion, men jag tror ändå en del av vår uppgift är ändå att bredda deras förståelse och kunskaper kring religion och det kan i sin tur påverka vad de väljer att tro på och vad de väljer att tycka och så vidare. (Eliana)

5.5.2 Urval

Både urval som i läromedel, men också hur lång tid varje moment ges och vilka andra källor man väljer att lyfta fram i undervisningen skulle kunna ses som möjligheter till påverkan. Hur läraren väljer att använda sitt urval uppges ofta vara kopplat till både lärarens skicklighet och till lärarens erfarenhet. En oerfaren lärare verkar dessutom ofta vara mer begränsad till vad som står i läroböckerna eller övriga andrahandskällor än vad en erfaren lärare tordes vara enligt informanterna. Både Linnea och Emma säger i sina intervjuer att speciellt Islam verkar vara en sådan religion där en oerfaren lärare utan mycket egna erfarenheter riskerar att porträttera religionen på ett felaktigt sätt.

47

Ja men jag tänker kanske om de läromedel och kanske om Islam som är såhär väldigt omdebatterat och så kanske man har… Ehm, så har man läst lite om Islam men eftersom man inte läser så mycket religion, så hinner man inte gå in på djupet och då kanske det är väldigt lätt att man litar på det som står i böckerna och då kanske man inte får in ett nyanserat perspektiv utan det är såhär, erfarenheterna man har är väldigt begränsade – liksom litteraturen är. Och så sitter det någon stackare där som bara känner inte igen sig alls. (Linnea)

Man vill ju kunna tro att läroböckerna presenterar fakta kring religionerna som är så

varierade, sakliga och korrekta som möjligt. Men tydligen finns en uppfattning hos en mängd av informanterna att läroböcker inte alltid presenterar denna fakta. Härenstam gör i sin studie en jämförelse mellan olika läroböcker och visar hur stor innehållsvariationen faktiskt är trots att de sägs beskriva samma fenomen (2000). När Astrid pratar om lärarens urval talar hon mer om ett medvetet förhållningssätt, snarare än vilket urval man väljer. I princip skulle vilket urval som helst skulle kunna användas, menar hon, men det är hur man arbetar med urvalet som ger möjlighet för påverkar. Bland annat ger hon exempel att man skulle kunna använda sig av psalmer på olika sätt. Om man bara läser dem rätt upp och ner skulle undervisningen kunna ifrågasättas att vara konfessionell. Om läraren istället använder dem som en utgång för problematisering, analys och diskussion får eleverna en annan ingång till det hela.

Det handlar ju inte om att man ska ta bort dom här grejerna som kan anses

konfessionella, utan det handlar om hur man förhåller sig till dem… och jag känner att det är samma sak, att till exempel använda sig av psalmer, för det är ju något, eller kan ju vara något väldigt konfessionellt om man liksom läser dom här texterna

tillsammans, man kanske till och med sjunger dem tillsammans. Men då måste man också förhålla sig till dem på ett sätt som är ”okej, nu har vi gått igenom det här, ni kanske känner igen det från skolavslutningar och såna grejer, nu ska vi problematisera det, prata om varför det är utformat på det här sättet, varför psalmer finns

överhuvudtaget liksom… Det handlar om förhållningssätt, snarare än vad man väljer att ta upp. (Astrid)