Vidta åtgärder

I de fall där subjektiva värderingar yttras till den graden att yrkesprofessionen blir lidande är majoriteten av de tillfrågade överens att skolledningen på något sett bör vidta åtgärder. På samma sätt som de intervjuade framhåller objektivitet som särskilt viktigt belyser de också behovet att agera när läraren rör sig bort ifrån objektiviteten. Totalt var det fem av de

intervjuade som fick svara på frågan om skolledning bör agera om en religiös lärare försöker påverka eleverna mot sin religion. Samtliga svarade att det är nödvändigt, inte minst för lärarens professionalitet. Samtliga var även överens om hur denna form av åtgärd borde ser ut, där man framförallt betonade att skolledning, men även andra kollegor bör samtala med läraren för att i sin tur göra denna medveten om att undervisningen upplevs konfessionell.

Om man märker att läraren försöker att påverka sina elever till sin egen religion eller så liksom, då tycker jag att det skall behöva, man skall behöva ingripa. Ehm, liksom inte så avskeda eller så liksom *skratt*, men i alla fall ha ett samtal att göra läraren mer medveten om hur deras beteende syns… eller ses av eleverna och även av andra lärare så… (Astrid)

Hur man skall agera i detta fall är inte att avskeda lärare, utan enligt Astrid handlar det om att medvetandegöra lärarens position samt lyfta fram den oro som elever, kollegor och föräldrar fört fram angående lärarens agerande. Vad som sedan blir tydligt i utsagorna är att det finns en viss skillnad mellan religiös påverkan och ateistisk påverkan, i alla fall i fallen hur

50

skolledning bör eller kan tänkas agera. Hanna är en av informanterna som tar upp denna snedfördelning av agerande.

Jag tror nog det är vanligast att de gör något om de finns extrema värderingar kopplade till troende människor. Men alltså skolledningen bör ju göra något. Vidta åtgärder, i båda fallen. Men jag tror nog inte det är lika vanligt att de gör något om de är någon så som inte tror. (Hanna)

Samtliga intervjuade som behandlat frågan tror att det antagligen görs en skillnad mellan religiös subjektivitet och antagen påverkan, kontra en ateistisk subjektivitet och antagen påverkan. Anledningen tros åter igen att bottna i en ateistisk norm som är så pass realiserade i skolan att påverkan inte ”märks” i samma tidiga skede, alternativt antas vara lika viktigt att vidta åtgärder emot. Även om Hanna anser att skolledningen bör agera på all typ av

subjektivitet kopplat till undervisningen, visar hon ändå på en medveten reflektion att det antagligen inte är lika vanligt att det faktiskt sker en likvärdig aktion från skolan. Även om den religiösa läraren riskerar att få aktioner mot sin undervisning än den icke-troende läraren, anser ändå informanterna att båda lärargrupperna har samma påverkansmöjligheter.

Som icke-religiös [lärare] kanske det är, då kanske man inte har tillräckligt med kunskap, vi säger att man är religionslärare, kring hur den levda religionen ser ut, att man istället bara håller sig på organisationsnivå och en del av syftet med

religionsundervisningen är att skapa större förståelse och respekt för mångfalden i samhället, så att, de har sina konsekvenser tror jag. (Eliana)

Vad Eliana säger är att det finns risker att en icke-troende lärare generellt diskuterar religion på organisationsnivå och missar att behandla den levda religiositeten. Risken med detta är i sin tur att läraren antar ett för snävt och generaliserande perspektiv i sin undervisning. På så sett finns ytterligare risker att man som lärare förringar respekt och förståelse för religiös mångfald. Medvetenhet och självreflektion är alltså det viktigaste som lärare för att kunna göra ett bra och opartiskt jobb, oavsett religiös tillhörighet.

Under intervjun med Linnea visualiserade hon ett fiktivt scenario hur hon trodde skolan som organisation skulle agera kring lärarfrågan om de fick fria tyglar att välja vilka de anställde, oberoende av svenska lagar. Hennes svar visar tydliga tendenser på en normaliserad ateism i skolan, där religiösa lärare potentiellt utgör en möjlighet för subjektivitet och påverkan till skillnad från icke-troende lärare.

51

Nu är jag väldigt fördomsfull, men jag tror väll kanske att deras [skolans]… dröm… kanske är att ha icke-troende lärare eftersom skolan skall vara icke-konfessionell. Alltså… Just för att de ska vara likvärdigt, det kanske är störst möjlighet till likvärdighet om ingen lärare är troende än om man har en hindu, och så är det en kristen, och så är det nån från nån jätteliten rörelse alltså att det blir kanske lättare att uppnå att skolan är likvärdig. Om alla är ateister eller agnostiker. (Linnea)

Utifrån det här fiktiva och högst otroliga scenario får man ett intryck att skolan skulle föredra icke-troende lärare med anledning att behålla undervisningen både likvärdig och icke-

konfessionell, det vill säga fri från religiösa inslag och neutral mot olika livsåskådningar. Av den anledningen tycktes nödvändigt att ställa följdfrågan om Linnea möjligtvis tror att en lärare som är ateist eller agnostiker har mindre påverkansmöjlighet än en lärare som är troende? Tvärt om vad scenariot ovan skulle förespråka menar Linnea att hon snarare tror att icke-troende lärare i många fall skulle kunna vara mer kritiska mot religiositet och därmed inte neutrala inför olika livsåskådningar. Svaret blev, ”Nej. Jag tror att dom kan va mer såhär kritiska och kan få elever att backa från religiositet. Att det här att såhär det mystiska liksom, den lågan släcks lite istället…” (Linnea)