Jämförelse mellan Big-4 och Non-Big 4

Nedan redogörs för en jämförelse mellan berörda byråerna enligt en viss ordning. Först, görs en jämförelse utifrån finansiella perspektivet följt av kundperspektivet, innovations & inlärning sedan interna processer.

Det som går att tyda från resultatet är att revisionsbyråerna använder styrkortet i varierande utsträckning, vissa mindre varierande, exempelvis Grant Thornton och KPMG, från ett fullt implementerat styrkort likt Kaplan och Nortons (1996)

på samtliga perspektiv. PwC och BDO:s årsrapport bygger på en strategisk plan som berör samtliga perspektiv, och där samtliga perspektiv fått jämn uppmärksamhet genom befintliga nyckeltal och initiativtagande. Samtidigt är KPMG och Mazar de enda som saknar KPI:s för samtliga perspektiv och till följd av det kan man säga att byråerna använder BSC i mindre utsträckning jämfört med andra byråerna, vilket minskar vikten av bolagsstorlek när det kommer till implementering av BSC.

Utifrån tabellerna kan man utläsa att PwC, Grant Thornton och BDO har starkare fokus på det finansiella perspektivet jämfört med resterande byråerna, med fler KPI:s och initiativtagande relaterade till detta perspektiv. Av Big-4 så är det bara PwC som har KPI:s relaterade till det finansiella perspektivet, vilket är i linje med Giannopoulos (2013) studie om att större bolag fokuserar mindre på det finansiella. Samtidigt som det är BDO och Grant Thornton i Non Big-4 som har starkt fokus på det finansiella, skulle Grant Thornton lika gärna kunna tillhöra Big-4 i Sverige, storleksmässigt. Det är alltså ingen tydlig koppling mellan mindre bolag och fokus på det finansiella

perspektivet. Dock kan man utifrån resultatet uppfatta det som att BDO och Grant Thornton i Non-Big 4 har en mer konkret tillväxtplan och inkluderar finansiell tillväxt som en del av visionen, till skillnad från PwC.

Kundrelaterade initiativ och KPI:s är jämlika mellan Big-4 och Non Big-4, där endast Mazar och KPMG inte har KPI:s relaterade till detta perspektiv. Trots att Big-4 har fördel i att kvalitetssäkra sina tjänster genom att ligga i framkant med digitalisering, vilket underlättar valet av bolag för kunden, så är det BDO som utmärker sig bland samtliga revisionsbyråerna vad det gäller kundnöjdhet där kund initiativet ligger i linje med strategin.

Årsrapporterna tyder på ett starkt fokus på kompetens och utveckling hos Big-4, vilket berör innovation och inlärningsperspektivet, detta är i linje med Sylvanders (2020) studie när det är fråga om kvalité på erbjuden utbildning till personal. Big-4 har en särskild fram skridning i teknisk utveckling som bland annat inkluderar artificiell teknologi. Samtidigt måste man ta hänsyn till byråernas olika storlekar samt resurser och kan därför inte dra slutsatsen att Non big-4 har mindre fokus i den aspekten. Större byråer har bättre förutsättningar att introducera ny teknologi för att effektivisera

arbetet, vilket kan förklara varför Big-4 tagit större och mer omfattande initiativ relaterade till innovation- och inlärningsperspektivet, trots att båda grupperna i antal initiativtagande är jämlika. Sett till KPI:s relaterade till innovation- och inlärning har grupperna även jämlik fokus på detta perspektiv. Big-4 byråerna har en gemensamt förekommande KPI som berör medarbetare i årsredovisningarna, nämligen

personalomsättning, som mäter antalet anställda som börjat och slutat i procent av genomsnittligt antal anställda under en bestämd period, ett relevant mått för

revisionsbyråer. EY mäter även bland annat pensionsavgångar och nya medarbetare till byrån. Förklaringen till detta kan vara den allmänt höga personalomsättningen i

revisionsbyråer, som minskar enligt EY tack vare starkare fokus på den aspekten (EY, 2019). Samtidigt finns det aspekter inom innovation- och inlärningsperspektivet som Mazar jobbat bättre på jämfört med den större revisionsbyrån Deloittes, som

jämställdhet.

Samtliga i Big-4 har både KPI:s och initiativtagande kopplade till interna processer perspektivet, förutom KPMG som endast har initiativtagande. Initiativen skiljer sig i och mellan Big-4 och non Big-4. Dock är gemensamt för de flesta byråerna att de försöker effektivisera arbetet genom digitalisering och hålla hög kvalitet.

Grant Thornton utmärker sig med både KPI:s och initiativtagande i alla perspektiv förutom det interna vilket uppvisar svagare fokus på detta perspektiv, trots att de i Sverige kan mäta sig med Deloittes. Igen kan detta kan tyda på att storlek har mindre betydelse för användning av BSC och beror mer på revisionsbyråns mål. Nämnvärt är att endast BDO har KPI:s relaterade till interna processer perspektivet bland Non Big- 4. Mazar har lagom fokus på samtliga perspektiv men liknar, å ena sida, Grant

Thornton med avseende på mindre fokus på internal processperspektivet men å andra sidan KPMG gällande det faktum att båda saknar KPI:s för samtliga perspektiv. Fördelen större byråer har i interna processer perspektivet är förutsättningarna att introducera ny teknologi för att effektivisera arbetet, men som i slutändan avgörs av byråernas målsättningar.

6. Slutsats och diskussion

I kapitlet sammanfattas de väsentliga slutsatserna utifrån studiens syfte samt redogörs för studiens olika bidrag till forskningsområdet. Dessutom redogörs för de aktuella begränsningar under studiens gång följt av förslag till framtida forskning.

Studiens syfte är att utforska hur Big-4 revisionsbyråerna använder det Balanserade Styrkortet i jämförelse med mindre konkurrenter i verksamhetsstyrning. Studien utforskat redovisningen av de olika dimensionerna utifrån det balanserade styrkortet i Big-4:s och Non Big-4:s årsrapporter och konkretiserat strategin samt förtydligat viktiga aktiviteter som kan relateras till BSC:s olika perspektiv. Studien bidrar med ökat förståelse för hur ett styrningsverktyg som BSC används av tjänsteföretag för att konkretisera samt underlätta tillämpning och implementering av strategin och vision. En teoretisk upptäckt i studien gäller skillnader i hur byråerna verkar använda det balanserade styrkortet samt dess lämplighet. Några byråer fokuserar mer på vissa perspektiv och tar olika initiativ vid sidan om nödvändiga KPIs medan några andra endast tar med initiativ utan KPIs. Vad gäller lämpligheten så tar vissa studier upp storleken på företaget som en avgörande faktor för BSC användning, ju större desto lämpligare, dock kom studien fram till att vissa byråer inom Non Big-4 verkar utnyttja kortet mer omfattande än andra större byråer.

Slutsatsen är att användningen av BSC skiljer sig inte bara mellan big-4 och non-Big 4 utan även inom grupperna, samtidigt som det inte förekommer någon koppling mellan byråns storlek, att tillhöra en grupp och användningen av BSC. Vissa byråer inom Big- 4 använder kortet mer omfattande än dem andra inom blocket. Samtidigt som det finns mindre byråer som tagit hänsyn till fler perspektiv av kortet, jämfört med större

byråerna. Detta leder till slutsatsen att användning av kortet skiljer sig mellan de samtliga byråerna av olika anledningar, något som kan vara föremål för framtida forskning i området där forskarna, utifrån en helt annan forskningsdesign och ansats, undersöker de bakomliggande/underliggande anledningarna.

Utifrån resultatet kan man konstatera att det inte förekommer en koppling mellan byråns storlek, organisering och tillhörandet till något block eller grupp å ena sidan och fokus på något perspektiv eller användning av BSC å andra sidan. BDO tillhör inte Big-4 och ändå har mer fokus på BSC:s olika perspektiv jämfört med KPMG

exempelvis. Detta kan vara ett empiriskt bidrag av studien. Samtidigt så kan man också konstatera att, till skillnad från vad andra studier kom fram till gällande de mindre bolagens starka fokus på det finansiella, tar vissa av Non-Big 4 byråerna mer ställning till vissa perspektiv än andra byråer inom Big 4. Mazar har mindre fokus på det finansiella perspektivet trots dess mindre storlek jämfört med PwC, vilket strider

mot vad Hanlon (2006) och Giannopoulos (2013) hävdar om mindre byråers stark finansiell fokus. Annat teoretiskt bidrag av studien gäller lämpligheten av BSC till mindre företag där har BDO, trots dess mindre storlek jämfört med Big-4 byråerna, visat sig ha full fokus på samtliga perspektiv, något som inte är i linje med studier som tyder på att BSC inte är lämpligt för medel och mindre stora företag såsom Malagueno (2018), Giannopoulos (2013) och Northcott, (2012) menar.

Som framkommit tidigare så råder det ganska speciella omständigheter inte bara i Sverige utan världen över som lett till några begränsningar. Omständigheterna har medfört inga möjligheter till semi-strukturerade intervjuer som anses vara den mest lämpliga metoden för studiens syfte. Detta kan vara en begränsning i denna studie. En annan begränsning är valet av revisionsbyråerna som visserligen ökar förståelse kring forskningsområdet, men ej kan generalisera resultatet till andra revisionsbyråer som väl tillhör samma nätverk men ingick inte i studien.

Framtida studier kan använda sådan metod för bättre tillgång till byråernas olika chefer och anställda där man kan få mer konkreta svar på mer direkta och konkreta frågor. Annat alternativ för blivande kvalitativa studier kan vara en fallstudie design där forskarna kan intervjua flera arbetare och mellanchefer i byrån för mer aktuell, realistisk och konkret information angående verksamhetsstyrning utifrån BSC.

Referenser

Alvarez, L., Soler, A., Guiñón, L., & Mira, A. (2019). A balanced scorecard for assessing a strategic plan in a clinical laboratory. Biochemia Medica, 29(2), 1–8. https://doi.org/10.11613/BM.2019.020601

Anderson, E. W., Fornell, C. and Lehmann, D. R. (1994) ‘Customer Satisfaction, Market Share, and Profitability: Findings From Sweden’, Journal of Marketing, 58(3), p. 53. doi: 10.1177/002224299405800304.

Anthony, R. N., Govindarajan, V., Hartmann, F. G., Kraus, K., & Nilsson Göran. (2014). Management control systems : performance measurement, evaluation and incentives (1. European ed.). McGraw-Hill.

Asiaei, K. and Bontis, N. (2019) ‘Using a balanced scorecard to manage corporate social responsibility’, Knowledge & Process Management, 26(4), pp. 371–379. doi: 10.1002/kpm.1616.

Ates, A., Garengo, P., Cocca, P., & Bititci, U. (2013). The development of SME managerial practice for effective performance management. Journal of Small Business and Enterprise Development, 20(1), 28-54.

Bagley, P. L., Dalton, D. and Ortegren, M. (2012) ‘The Factors that Affect

Accountants’ Decisions to Seek Careers with Big 4 versus Non-Big 4 Accounting Firms’, Accounting Horizons, 26(2), pp. 239–264. doi: 10.2308/acch-50123.

Barney, J. (1991). Firm Resources and Sustained Competitive Advantage. Journal of

Management, 17(1), 99–120. https://doi.org/10.1177/014920639101700108

BDO, (2020). Vår Historia, https://www.bdo.se/sv-se/om-oss/det-har-ar-vi/var- historia Hämtad: 2020-04-12.

BDO, (2020). Års- och hållbarhetsredovisning 2018/2019. https://www.bdo.se/sv- se/om-oss/rapporter/ars-och-hallbarhetsredovisning-2018-2019 Hämtad: 2020-04-01.

Benková, E., Gallo, P.; Balogová, B.; Nemec, J. (2020). Factors Affecting the Use of Balanced Scorecard in Measuring Company Performance. Sustainability 2020, 12, 1178.

Berkova I., Adamova M, and Nyvltova K, (2017). Relationships between Financial and Learning and Growth Perspectives in BSC. Acta Universitatis Agriculturae et Silviculturae Mendelianae Brunensis, 65(6): 1841–1850.

Blokdijk, H., Drieenhuizen, F., Simunic, D and Stein, M. (2006). An Analysis of Cross‐Sectional Differences in Big and Non‐Big Public Accounting Firms' Audit Programs. AUDITING: A Journal of Practice & Theory: May 2006, Vol. 25, No. 1, pp. 27-48. https://doi.org/10.2308/aud.2006.25.1.27

Boeije, H. (2010). Analysis in Qualitative Research. Sage Publications Ltd.

Bourne, M., Franco-Santos, M., Micheli, P., & Pavlov, A. (2018). Performance

measurement and management: a system of systems perspective. International Journal of Production Research, 56(8), 2788–2799. https://doi-

org.e.bibl.liu.se/10.1080/00207543.2017.1404159

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a upplagan. Malmö: Liber.

Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder (Upplaga 3). Liber.

Bryman, A, (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl., Malmö: Liber.

Bryson, J., Wood, P., & Keeble, D. (1993) Business networks, small firm flexibility and regional development in UK business services, Entrepreneurship & Regional Development, 5:3, 265-278, DOI: 10.1080/08985629300000016

Burritt, R.L. and Schaltegger, S. (2010). "Sustainability accounting and reporting: fad or trend?", Accounting, Auditing & Accountability Journal, Vol. 23 No. 7, pp. 829- 846.

Charmaz, K., (2006). Constructing grounded theory: a practical guide through qualitative analysis. Thousand Oaks, CA: Sage.

Clatworthy, M. & Jones, M. J., (2003). Financial reporting of good news and bad news: evidence from accounting narratives. Accounting and Business Research, 33(3), 171-185.

Cocca, P., Alberti, M. (2009). A framework to assess performance measurement systems in SMEs. International Journal of Productivity and Performance Management, 59(2), 186-200.

Cooper, D. J., & Robson, K. (2006). Accounting, professions and regulation: Locating the sites of professionalization. Accounting, Organizations and Society, 31(4), 415– 444.

Creswell, J. (2002). Educational research: Planning, conducting, and evaluating Quantitative and Qualitative research. Upper Saddle River, NJ: Merrill Prentice Hall.

Deloitte, Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2018/2019, https://www2.deloitte.com/content/dam/Deloitte/se/Documents/about-

deloitte/Deloitte-

%C3%85rsredovisning1819.pdf?fbclid=IwAR2mxUmsjAx8ec1hS4XKuppzLWQKp4i 34s5ib0gj2viWXQPP4WOiu1ZbYHI Hämtad: 2020-05-01.

Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide : For Small-scale Research Projects. 5. uppl., Maidenhead, Berkshire: McGraw-Hill Education.

Diener, E. & Crandall, R. (1978): Ethics in social and behavioral research. Chicago: University of Chicago Press.

Dobrovič, Ján & Gallo, Peter & Benková, Eva & Čabinová, Veronika & Urbański, Mariusz. (2018). Balanced scorecard concept as a tool of strategic management and its usage in the construction industry. Polish Journal of Management Studies. 18. 59-72. 10.17512/pjms.2018.18.2.05.

EY, Årsrapport 2018/2019 https://web.retriever-

info.com/services/businessinfo/displayBusinessInfo?orgnum=5567411441&country=S E Hämtad: 2020-05-01.

EY, EY är branschens mest attraktiva arbetsgivare bland unga yrkesverksamma, https://www.ey.com/sv_se/news/2018/10/ey-aer-branschens-mest-attraktiva- arbetsgivare-bland-unga-yrkesv Hämtad: 2020-05-10

Firk, S., Hennig, J. C., & Wolff, M. (2020). Can the Balanced Scorecard help in designing conference calls? The effect of balanced information composition on the cost of capital. European Accounting Review, 29(1), 115-146. Doi:

10.1080/09638180.2019.1709523.

Frostenson, M., & Borglund, T. (2006). Företagens sociala ansvar och den svenska modellen. Stockholm: Svenska institutet för europapolitiska studier. Sverige: Svenska institutet för europapolitiska studier, SIEPS.

Forbes, America’s Top Recommended Tax And Accounting Firms, 2019,

https://www.forbes.com/sites/ashleaebeling/2019/12/10/americas-top-recommended- tax-and-accounting-firms/#6453e5214845 Hämtad: 2020-04-17.

Gallo, P. & Mihalčová, Bohuslava & Loumová, Veronika & Tomčíková, Ľ. (2018). Importance of financial and non-financial indicators in companies with the balanced scorecard concept. Quality - Access to Success. 19. 34-38.

Geppert, J. & Lawrence, J. E. (2008). Predicting firm reputation through content analysis of shareholders’ letter. Corporate Reputation Review, 11, 285–307.

Gertsson, N., Sylvander, J., Broberg, P., & Friberg, J. (2017). Exploring audit

assistants’ decision to leave the audit profession. Managerial Auditing Journal, 32(9), 879–898.

Giannopoulos, G., Holt, A., Khansalar, E., & Cleanthous, S. (2013). The use of the balanced scorecard in small companies. https://doi-

Grant Thornton, (2020). History of Grant Thornton,

https://www.grantthornton.com/about-us/history-of-grant-thornton.aspx Hämtad: 2020-04-12.

Grant Thornton, (2019). Års- och hållbarhetsredovisning 2018/2019, https://www.grantthornton.se/globalassets/1.-member-firms/sweden/pdf/om-

oss/arsredovisning/gt_har_1819.pdf?fbclid=IwAR38ctts0tf55f08I8NHBem9Pmtwdsfg pDk3AqTTulGYkYtCMBngRVCGtEc Hämtad: 2020-05-01

Grant Thornton, (2020). Vår vision, https://www.grantthornton.se/om-oss/var-vision/ Hämtad: 2020-04-26.

Gustavsen, I. L. and Zimmer, M. H. (2018) ‘A comparison of the big four professional service firms’. Available at: https://search-ebscohost-

com.e.bibl.liu.se/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=edsnor&AN=edsnor.1

1250.2620226&lang=sv&site=eds-live&scope=site (Hämtad; 2020-05-15).

Hanlon, G. (1996). ‘Casino Capitalism’ and the Rise of the ‘Commercialised’ Service Class— An Exploration of the Accountant. Critical Perspectives on Accounting, 7(3), 339 – 363.

Hauser, J., & Katz, G. (1998). Metrics: You Are What You Measure! European Management Journal, 5, 517.

Hooghiemstra, R. (2010). Letters to the shareholders: A content analysis comparison of letters written by CEOs in the United States and Japan. The International Journal of Accounting 45(3): 275-300.

Kaplan, R. S., & Norton, D. P. (1992). The Balanced Scorecard - Measures that Drive Performance. Harvard Business Review, 71-79.

Kaplan, R. S., & Norton, D. P. (1996). Using the Balanced Scorecard as a Strategic Management System. Harvard Business Review, 74(1), 75-85.

Kokina, J., & Davenport, T. (2017). The Emergence of Artificial Intelligence: How Automation is Changing Auditing. Journal of Emerging Technologies in Accounting. 14. 10.2308/jeta-51730. KPMG, årsredvisning 2018/2019, https://assets.kpmg/content/dam/kpmg/se/pdf/komm/2020/KPMG-Arsredovisning- 2019.pdf?fbclid=IwAR2JRR116EKZ1yGRYGegOmFa5uYTwd_T1ghYEr7vLGLnfj2 4PbO8rwBBfYU Hämtad: 2020-05-01. KPMG, (2020). Vår historia, https://home.kpmg/se/sv/home/about/kpmg-i-korthet/var- historia.html Hämtad: 2020-04-26

Krippendorff, K. (2004). Reliability in Content Analysis, Human communication research, https://doi.org/10.1111/j.1468-2958.2004.tb00738.x.

Lawrence, A., Minutti-Meza, M. and Ping Zhang (2011) ‘Can Big 4 versus Non-Big 4 Differences in Audit-Quality Proxies Be Attributed to Client Characteristics?’,

Accounting Review, 86(1), pp. 259–286. doi: 10.2308/accr.00000009.

Leicht, K., & Lyman, E. C. W. (2006). Markets, institutions, and the crisis of professional practice. Research in the Sociology of Organizations: Professional Service Firms, 24: 17– 44.

Loscher, G. J., & Kaiser, S, (2020) ‘The management of accounting firms: time as an object of professional and commercial goals’, Journal of Accounting & Organizational Change, 16(1), pp. 71–92. doi: 10.1108/JAOC-06-2019-0070.

Malagueno, R., Lopez-Valeiras, E., & Gomez-Conde, J. (2018). Balanced Scorecard in SMEs: Effects on Innovation and Financial Performance. Small Business Economics, 51(1), 221–244.

Malsch, B., & Gendron, Y. (2013). Re-Theorizing Change: Institutional

Experimentation and the Struggle for Domination in the Field of Public Accounting. Journal of Management Studies, 50(5), 870-899.

Mamabolo, A. and Myres, K. (2020) ‘Performance Measurement in Emerging Market Social Enterprises using a Balanced Scorecard’, Journal of Social Entrepreneurship, 11(1), pp. 65–87. doi: 10.1080/19420676.2018.1561499.

Management Research and Solutions Inc. (MRSI), (2006). Measurement for Professional Services, 6-7 http://www.mrsiconsulting.com/wp-

content/uploads/Measurement_Professional_Services.pdf

Mazar, Mazar i korthet, https://www.mazars.se/Start/Om-oss/Mazars-i-korthet Hämtad: 2020-04-12.

Mazar, Årsredovisning och koncernredovisning 2018-09-01 – 2019-08-31,

https://www.mazars.se/content/download/990701/51788936/version//file/Slutlig%20% C3%85R%202019_Mazars_med%20sign.pdf?fbclid=IwAR0GPZv2Ur1EUDx29byvd E4eRYCN7TUdixWJHxw8-Ev14zQfDZz9tP_9jss Hämtad: 2020-05-01.

Merkl-Davies, D.N. Doris, Brennan, N. McLeay, S. (2011). Impression Management and Retrospective Sense-making in Corporate Narratives: A Social Psychology Perspective. Accounting Auditing & Accountability Journal, 24(3): 315-344.

Micheli, P., & Mura, M. (2017). Executing strategy through comprehensive

performance measurement systems. International Journal of Operations & Production Management, 37(4), 423- 443

Miller, N. & Morgan, D. (1993): Called to account: The CV as an autobiographical practice. Sociology, 27: 133-143.

Nanda, A. (2003). The essence of professionalism: Managing conflict of interest. Background note, Harvard Business School, Boston.

Niemi, L. (2004) ‘Auditor size and audit pricing: evidence from small audit firms’, European Accounting Review, 13(3), pp. 541–560. doi:

10.1080/0963818042000237151.

Northcott, D., & Taulapapa, T. M. (2012). ‘Using the balanced scorecard to manage performance in public sector organizations: Issues and challenges’, International Journal of Public Sector Management, 25(3), pp. 166–191. doi:

10.1108/09513551211224234.

Osunsanwo, H. F. and Dada, J. O. (no date) ‘Evaluating quantity surveying firms’ performance: An application of balanced scorecard technique’, International Journal of Productivity and Performance Management, 69(1), pp. 134–152. doi:

10.1108/IJPPM-06-2018-0209.

Otalor, J. (2016). Balanced Scorecard as a performance measurement model: Challenges and prospects- 24-25.

Palmer, J., (2020), Mindre revisionsbyrå har nöjdare kunder, https://revisionsvarlden.se/mindre-revisionsbyraers-kunder-

nojdare/?utm_source=Revisionsv%C3%A4rldens+nyhetsbrev&utm_campaign=71b80 6fd36EMAIL_CAMPAIGN_2020_04_17_08_30_COPY_01&utm_medium=email&ut m_term=0_dfa2b6c59b-71b806fd36-172773833 Hämtad; 2020-05-18

Rafiq, M., Zhang, X., Yuan, J., Naz, S., Maqbool, S. (2020). Impact of a Balanced Scorecard as a Strategic Management System Tool to Improve Sustainable

Development: Measuring the Mediation of Organizational Performance through PLS- Smart. Sustainability, 12(4). https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.3390/su12041365

Ramirez, C. (2012) How Big Four Audit Firms Control Standard-Setting in Accounting and Auditing. In: Huault I., Richard C. (eds). Finance: The Discreet Regulator. Palgrave Macmillan, London

Reihlen, M., & Apel, B. (2007). Internationalization of professional service firms as learning - A constructivist approach. International Journal of Service Industry Management, 18(2), 140–151. https://doi-

org.e.bibl.liu.se/10.1108/09564230710737790

Saldana, J., (2013), The Coding Manual for Qualitative researchers. (2nd. ed). CA: Sage.

Scott, J. (1990). A Matter of Record, Documentary Sources in Social Research. Cambridge: Polity Press.

Scott, W. R. (1965) ‘Reactions to Supervision in a Heteronomous Professional Organization’, Administrative Science Quarterly, 10(1), pp. 65–81. doi:

10.2307/2391650.

Statista, (2019). Revenue of the Big four accounting / audit firms worldwide in 2019, by function. https://www.statista.com/statistics/250935/big-four-accounting-firms- breakdown-of-revenues/ (Hämtad 2020-04-25)

Strauss, A., & Corbin, J. (1990). Basics of qualitative research: Grounded Theory Procedures and Techniques. Newbury Park, CA: Sage.

Strauss, A., & Corbin, J. (1998). Basics of qualitative research: techniques and procedures for developing grounded theory (2nd ed.). Thousand Oaks, CA: Sage. Svensson, N. (2002). Flexibla organisationer - en studie av förmågan till teknisk och organisatorisk förändring i små och medelstora träföretag. Förstudie (Rapport / Trätek). http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ri:diva-28567 (Hämtad: 2020-05-10)

Sylvander, J. (2020), The influence on the social identities within the audit profession: Studies on the Swedish audit arena. Doktorsavhandling, Linköpings Universitet, IEI. PwC, (2019). Års- och hållbarhetsredovisning 2018/2019. https://www.pwc.se/sv/om- oss/arsredovisning-2019-indexerad.pdf Hämtad: 2020-05-01.

PwC, (2020). PwC i Sverige och i världen. https://www.pwc.se/sv/om-pwc/om- pwc.html Hämtad:2020-05-01

Von Nordenflycht, A. (2010). What Is a Professional Service Firm? Toward a Theory and Taxonomy of Knowledge-Intensive Firms. Academy of Management Review, 35(1), 155–174. https://doi.org/10.5465/amr.35.1.zok155