Alvesson, M. & Sköldberg, K.(1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur
Alvesson, M. & Svenningsson, S. (2003). Managing managerial identities: Organizational fragmentation, discourse and identity struggle, Human Relations, 56(10), 1163-1193
Amy, H.A. (2008). Leaders as facilitators of individual and organizational learning. Leadership and
Organization Development Journal, 29(3), 212-234
Backström, T., Wilhelmson, L., Åteg, M., Köping Olsson, B. & Moström Åberg, M. (2011). The Role of Managers in the Post-industrial Work System. I E. Segelod, K. Berglund, E. Bjurström, E.
Dahlquist, L. Hallén & U. Johanson (red.), Studies in Industrial Renewal: Coping with Changing
Contexts (s. 215-227). Västerås: Mälardalen university press
Burnard, P (1991). A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse
Education today 11(6), 461-466.
Clandinin , D.J & Connelly, F.M. (1990). Stories of Experience and Narrative Inquiry, Educational
Researcher, 19(5), 2-14
Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2011). Research Methods in Education (7th edition). London: Routledge.
Cornelissen, J.P. , Oswich, C., Christensen, L.T. & Phillips, N. (2008). Metaphors in organizational research: Context, modalities and implications for research – introduction. Organization Studies,
29(1), 7-22.
Denzin, N.K. (1997). Interpretive etnography. Ethnographic practices for the 21st century. Thousand
Oaks: Sage Publications
Döös, M., Wilhelmson, L. & Backström, T, (2010). Chefer i samarbete: om delat och utvecklande
ledarskap. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Döös, M. & Wilhelmson, L. (2014). Learning-orientated leadership: Actionable knowledge when
looking outside the school setting. Paper presented at the Educational Leadership in Transition, 5-7 th
of November 2014, Uppsala, Sweden
Döös, M., Johansson, P. & Wilhelmson, L. (2015). Beyond being present: Learning-oriented
leadership in the daily work of middle managers. Journal of Workplace Learning, 27(6), 408-425. doi: http://dx.doi.org/10.1108/JWL-10-2014-0077
Döös, M. & Wilhelmson, L. (2016). Lärorienterat ledarskap-om chefsarbete som pedagogiska
ingripanden. I O. Granberg och J. Ohlsson (red.), Kollektivt lärande – i arbetslivet (s.123-150). Lund: Studentlitteratur.
Ehn, B. & Klein, B. (1999). Från erfarenhet till text. Om kulturvetenskaplig reflexivitet, Stockholm: Carlsson Bokförlag.
67 Ellström, P-E. (2009). Forskning om kompetensutveckling i företag och organisationer. I H. Kock (red.) Arbetsplatslärande. Att leda och organisera kompetensutveckling (s.21-48). Lund:
Studentlitteratur.
Ellström, P-E. (2013). Introduktion 2013, Föreläsning vid HELIX konferens 2013-06-14. Linköping Ellström, P-E., Löfberg, A. & Svensson, L. (2005). Pedagogik i arbetslivet, ett historiskt perspektiv.
Pedagogisk Forskning i Sverige, 10(3/4), 162–181
Ellström, P-E & Hultman, G (2004). Lärande och förändring i organisationer: om
pedagogik i arbetslivet, Lund: Studentlitteratur.
Eraut, M., Alderton, J., Cole, G. & Senker, P. (1998). Learning from other people at work. In F. Coffield (Ed.), Learning at work (p.127-145). Bristol: Policy Press.
Geijer, L. (2006). Fokusgrupper DidaktikDesign, Föreläsning Stockholm: Stockholms universitet
.
Granberg, O. (2004). Lära eller läras. Om kompetens och utbildningsplanering i arbetslivet, Lund: Studentlitteratur
Granberg, O. & Ohlsson, J. (1998). Från lärandets loopar till lärande organisationer, Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen.
Gärdefors, P. (2010). Lusten att förstå. Stockholm: Natur och Kultur
Habermas, J. (1996). Kommunikativt handlande. Texter om språk, rationalitet och samhälle. Göteborg: Daidalos.
Hanson, M. (2004). Det flexibla arbetets villkor - om självförvaltandets kompetens Arbetsliv i
omvandling 2004:8. (Doktorsavhandling), Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Holmberg, I. (2008). På tröskeln till ett nytt arbetsliv. LOOP 4(5), 53-56.
Hesse, M. B. (1970). Models and analogies in science. Notre Dame: University of Notre Dame Press. Holme, I. M.& Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Holmes, L. (2004). Challenging the learning turn in education and training. Journal of European
Industrial Training 28(8/9), 625-638
Hydén, L-C & M (1997). Att studera berättelser: samhällsvetenskapliga och medicinska perspektiv. Stockholm: Liber
Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur
Jørgensen, M. (2008). På framkant: Interaktiv forskning och vetenskapens plats i samhället. I Johannisson, B., Gunnarsson, E. & Stjernberg, T. (red.), Gemensamt kunskapande - den interaktiva
68 Kolb, D.A. (1984). Experiential learning. Experience as the source of learning and development. Englewood Cliffs, NJ: Prentice-Hall
Koro-Ljungberg, M. (2001). Metaphors as a way to explore qualitative data. Qualitative studies in
Education, 14(3), 367-379.
Lakoff, G. & Johnson, M. (1980). Metaphors we live by. Chicago, London: The University of Chicago Press.
Larsson, S. (2013). Metaforer och teknologisk utveckling. TV www.urplay.se. UR Samtiden - Det digitala samhället. Arrangör: Lunds universitet.
Leino, A-L. & Drakenberg, M. (1993). Metaphor: An educational perspective. Research Bulletin No. 84. Helsinki: University of Helsinki
Lieblich, A., Tuval Mashiach, R. & Zilber, T. (1998). Narrative Research. Reading, Analysis and
Interpretation. Applied Social Research Methods Series vol. 47. Thousand Oaks, CA: Sage
Publications.
Löfberg, A. (1990). Kunskapsproduktion och lärande i arbetet. I G. Aronsson & H. Berglind (red):
Handling och handlingsutrymme (s. 174- 209). Lund: Studentlitteratur.
McAdams, P.D. (1993). The stories we live by. Personal myths and the making of the self. New York: Guilford Press.
Northouse, P.G. (2010). Leadership. Theory and practice. Fifth edition. Los Angeles: SAGE Ohlsson, J., Döös, M. & Granberg, O. (2011). Varför organisationspedagogik? I O. Granberg och J. Ohlsson (red.), Organisationspedagogik – en introduktion (s.27-50). Lund: Studentlitteratur.
Pratt, M. & Foreman, P. (2000). Classifying managerial responses to multiple organizational identities.
Academy of Management Review, 25(1), 18-41.
Romanowska, J. (2014). Improving leadership through the power of words and music. Karolinska institutet, Solna.
Salo, P. (2003). Lönar det sig att odla eller plocka pärlor i språket? – om metaforer i pedagogisk forskning. Paper presenterad vid Kasvatustieteen päivät, Helsingin yliopisto, 20-21.11.2003. Sandberg, J & Targama, A (1998). Ledning och förståelse – ett kompetensperspektiv på
organisationer. Lund: Studentlitteratur
Sandberg, J. & Targama, A. (2007). Managing Understanding in Organizations. London: Sage Publications.
Stedt, L. (2013). Samarbete och lärande. Om friktion, uppgifters komplexitet och erfarenhetsutbyten i
samarbete. Stockholms universitet.
Steger, T. (2007). The Stories Metaphors Tell: Metaphors as a Tool to Decipher Tacit Aspects in Narratives. Field Methods, 19(1), 3-23
69 Stier, J. (2003). Identitet: Människans gåtfulla porträtt, Lund: Studentlitteratur
Stålhammar, M. (1997). Metaforernas mönster i fackspråk och allmänspråk. Stockholm: Carlssons.
Svenningsson, S. & Alvesson, M. (2010). Ledarskap. Malmö: Liber
Södergren, B. (2008). Ett kunskapsperspektiv på organisation och ledarskap - Studier om
kunskapsprocesser och kunskapsorienterat ledarskap för innovation och förnyelse. Lärdomar från ett forskningsprojekt. Uppsala: Uppsala Universitet
Tips för orienteraren. Hämtat 2015-12-28 från http://www.orienterare.nu
Wallo, A. (2008). The leader as facilitator of learning at work. A study of learning-oriented
leadership in two industrial firms. Linköping University, Linköping.
Warhurst, R.P. (2013). Learning in an age of cuts: Managers as enablers of workplace learning.
Journal of Workplace Learning, 25(1), 37-57.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtat 2015-12-30 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.
Wilhelmson, L. (2012). Om Pedagogiskt ledarskap utifrån Regi-projektet. Föreläsning 2012-02-22. Stockholm: Stockholms universitet.
Wilhelmson, L. & Döös, M. (2002). Dialogkompetens för utveckling i arbetslivet. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
70
Bilagor
Bilaga 1
Introduktionsbrev till möjliga deltagare
Stockholm 22 mars 2014 Till tidigare deltagare på utvecklingsprogrammet XXX,
Hej på er,
Hoppas ni har det bra. Jag är igång med att skriva Masteruppsats i pedagogik på Stockholms universitet, och jag undrar om du vill vara med i min studie.
Jag vill ta tillfället i akt att utforska ledarskap som har lärambitioner: Hur kan det att leda lärorienterat i en verksamhet förstås och utövas? Vad gör ni för att försöka få till lärande i era sammanhang? Hur har ert ledarskap utvecklats över tid, med lärandeambitionerna i åtanke? Och vad är det egentligen för kompetens som kommer till uttryck i beskrivning och utövande av lärorienterat ledarskap? Sådana frågor är jag nyfiken på, och skulle hjärtans gärna vilja utforska med er. Min förhoppning är att detta blir en möjlighet för er (och mig) att fortsätta reflektera över vår praktik!
Vi kommer att vara 5-6 personer sammanlagt, från alla års program, som träffas vid två tillfällen, kl.17-19. Det finns mat från kl.17, och vi samtalar från kl.17.30. Vi håller till på XXX.
Om du vill vara med, när kan du ses? Jag är tacksam om ni kan återkomma till mig så snart ni kan och berätta om ni har lust och möjlighet att ställa upp, och när av föreslagna datum i april-maj ni i så fall kan ses:
Tisd 1/4, torsd 3/4, mån 7/4, tisd 8/4, mån 14/4, onsd 23/4, onsd 29/4 Mån 5/5, tisd 6/5, onsd 7/5, torsd 8/5.
Jag skulle också vilja att ni skriver en personlig berättelse på 2-3 A4 sidor som handlar om din tillblivelse som ”lärorienterad ledare”: hur du ser på dig själv, vad du gör, viktiga händelser och lärdomar du fått under resans gång. Jag berättar mer om denna uppgift när vi ses.
Var och en av er som är med kommer att vara anonym i min uppsats och jag spelar in våra samtal. Du har också möjlighet att avsluta ditt deltagande i förväg. Inget arvode betalas för din insats. Men du får gärna en kopia av min uppsats när den är färdig (höst 2014).
Hör av er om ni har några frågor. Bästa hälsningar,
71
Bilaga 2
Frågeformulär fokusgrupp och personlig berättelse, inklusive metaforskapande
Skapa gemensam plattform
• Syfte, Agenda, Roller, Spelregler
Jag skriver Masteruppsats i pedagogik vid Sths universitet. Jag är nyfiken på hur det att leda
lärorienterat kan förstås och utövas, och vill gärna utforska er erfarenhet: Vad gör ni när ni tänker och handlar lärorienterat i en verksamhet? Hur har ert ev. lärorienterade ledarskap utvecklats över tid? Hur förstår ni begreppen – lärande, ledarskap, lärorienterat ledarskap? Vad är det för kompetens som kommer till uttryck i utövande av lärorienterat ledarskap?
Urval av denna grupp, ert intresse för lärandefrågor och idén om ledarskap: Finns i många processer, och kan utövas av var och en som stiger fram och tar sig en uppgift, mer än formell
chefsroll. Ledarskap i betydelsen att skapa handlingsutrymme är intressant, alltså hur ni ev tänker/gör för att skapa er möjlighet att göra det ni vill göra…
Upplägg och önskan: Frågor idag utifrån er egen erfarenhet, skriva en personlig berättelse, sedan återkoppling vid nästa träff, dra lärdomar från denna process. Utforskande, gemensamt producerande. Förhoppningsvis blir detta en möjlighet för er (och mig) att reflektera över egen praktik.
Roll: Processleda samtalen, analysera data som produceras, lite mer innehållsfokus än vanligt. Spelregler för samtalet: Sekretess, tidsram, hur informationen kommer att användas, bandar fokussamtalet, inget arvode, avskildhet