Adshead-Landsdale, J & Layson, J (red.) (1994). Dance history: an introduction. 2. uppl., London and New York: Routledge.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red). Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl., Stockholm: Liber AB, ss. 8-16. Amin, T.N. (2018). African American dance revisited – Undoing master narratives in the studying and teaching of dance history. I Morris, G and Nicholas, L. (red). Rethinking dance history: issues and methodologies. 2. uppl., London and New York: Routledge, ss. 44-55. Björkman, L. (2010) En skola i frihet – med ”misstagens hjälp”. I Bromseth, J. & Darj, F. Normkritisk pedagogik: Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Uppsala universitet, ss. 155-182.
Bromseth, J. (2010). Förändringsstrategier och problemförståelse: från utbildning om den Andra till queer pedagogik. I Bromseth, J. & Darj, F. Normkritisk pedagogik: Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Uppsala universitet, ss. 27-54.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl., Johanneshov: MTM. Carter, A. (2004a). Destabilising the discipline: Critical Debates about Dance History and their Impact on the Study of Dance. I Carter, A. (red). Rethinking dance history: a reader. London and New York: Routledge, ss. 10-19.
Carter, A. (2004b). Interacting with History: Reflections on Philosophy and the Pedagogy of Dance History. Research in Dance Education, 5(2), ss. 113-125.
Carter, A. (2004c). Making history: A general introduction. I Carter, A. (red). Rethinking dance history: a reader. London and New York: Routledge, ss. 1-9.
Carter, A. (red) (2004d). Rethinking dance history: a reader. London and New York: Routledge.
Carter, A. (2007). Dance History Matters in British Higher Education. Research in Dance Education, 8(2), ss. 123-137.
Dahlin-Ivanoff, S. (2015). Fokusgruppsdiskussioner. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red) Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl., Stockholm: Liber AB, ss. 81-92.
Dils, A. & Albright, A. C. (red) (2001). Moving history / dancing cultures: a dance history reader. Middletown: Wesleyan University Press.
Eriksson-Zetterqvist, U. & Ahrne, G. (2015), Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red). Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl., Stockholm: Liber AB, ss. 34-54.
Gy11 (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.
Hammergren, L., Helander, K., Rosenberg, T. & Sauter, W. (2004). Teater i Sverige. Hedemora: Gidlunds förlag.
Hjort, M. (red) (1993). Dans i världen. Stockholm: Carlssons.
Hjort, M. (2011). Konstens betydelse: om konstarterna och litteraturen i skola och samhälle. Stockholm: Carlsson.
Huxley, M. (2012). ‘It’s a different way of thinking about history, isn’t it?’: Student perspectives on learning dance history. Research in Dance Education, 13(3), ss. 279-300. Järvinen, H. (2009). Dance of the Past in the Present: Teaching a Metahistory. I Congress on Research in Dance, 2009 Conference Proceedings: Global Perspectives on Dance Pedagogy: Research and Practise. Leicester, Storbritannien 25-27 juni 2009, ss. 234-40.
Karlsson, P-A. (2014). Undervisning och lärande i historia: ett kreativt rum för narrativ kompetens. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis.
Kerr-Berry, J. (2017). Reshaping Dance History by Deconstructing Whiteness. I McCarthy- Brown, N. Dance Pedagogy for a Diverse World: Culturally Relevant Teaching in Theory, Research and Practice. Jefferson: McFarland & Company, Inc., Publishers, ss. 127-153. Lantz, A. (2013). Intervjumetodik. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Layson, J. (1994). Historical perspective in the study of dance. I Adshead-Landsdale, J. & Layson, J. (red.). Dance history: an introduction. 2. uppl., London and New York: Routledge, ss. 3-17.
Lévesque, S. (2008). Thinking historically: educating students for the twenty-first century. Toronto, Buffalo, London: University of Toronto Press.
Lokander, A. & Bohman, P. (2015). Gymnasiereformen i backspegeln: Skolverkets arbete med Gy 2011 [internt material]. Skolverket.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2017) Kvalitativ innehållsanalys. I Höglund- Nielsen, B. & Granskär, M. (red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Johanneshov: MTM, 219-232.
McCarthy-Brown, N. (2017). Dance Pedagogy for a Diverse World: Culturally Relevant Teaching in Theory, Research and Practice. Jefferson: McFarland & Company, Inc., Publishers.
Morris, G and Nicholas, L. (2018a). Rethinking dance history: issues and methodologies. 2. uppl., London and New York: Routledge.
https://ebookcentral-proquest-com.ezp.sub.su.se/lib/sub/reader.action?docID=4891057 Morris, G. and Nicholas, L. (2018b). Introduction to Part 1 – Why Dance History. I Morris, G. & Nicholas, L. (red). Rethinking dance history: issues and methodologies. London and New York: Routledge, ss. 3-7.
https://ebookcentral-proquest-com.ezp.sub.su.se/lib/sub/reader.action?docID=4891057 Nersäter, A. (2014). Att konstruera historiska förklaringar: Vad elever kan behöva lära för att kunna resonera om orsak samt tolka och använda källor inom gymnasieämnet historia. Lic.- avh. Jönköping: Högskolan i Jönköping.
http://hj.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A793669&dswid=2220
Nygren, T., Haglund, J., Samuelsson, R., af Geijerstam, Å. & Prytz, J. (2018). Critical thinking in national tests across four subjects in Swedish compulsory school. Education Inquiry, 10(1), ss. 56-75. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-351731
Randall, T. (2009). Teaching Dancers to Think Historically: Multidiciplinarity in Dance History Pedagogy. I Congress on Research in Dance, 2009 Conference Proceedings: Global Perspectives on Dance Pedagogy: Research and Practise. Leicester, Storbritannien 25-27 juni 2009, ss. 248-253.
Skolverket (2011). Gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2597 [2020-04-01]
Skolverket (2020a). Nu har vi lämnat förslagen på ändrade kurs- och ämnesplaner till regeringen. https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade- omraden/sa-arbetar-vi-med-att-revidera-kurs--och-amnesplanerna#h-Lasvaraslutligaforslag [2020-03-31].
Skolverket (2020b). Stärka likvärdigheten i utbildningen.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/systematiskt- kvalitetsarbete/starka-likvardigheten-i-utbildningen [2020-04-29].
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/kallkritik-i-gymnasieskolan [2020-04-29].
Skolverket (2020d). Att hantera främlingsfientlighet i undervisningen.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/att- hantera-framlingsfientlighet-i-undervisningen [2020-04-30].
Skolverket (u.å.a) Ämnesplan för dansteori
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsu bject.htm%3FsubjectCode%3DDAE%26courseCode%3DDAEDAT0%26tos%3Dgy&sv.url= 12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor_DAEDAT0 [2020-04-01].
Skolverket (u.å.b) Ämnesplan för dans (ej gällande)
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/hitta-tidigare-amnen-och-kurser-ar-2000-2011-i-
gymnasieskolan?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2FsubjectKursinfo.htm%3Fsubject Code%3DDNS2000GY%26courseCode%3DDNS1201%26tos%3Dgy2000&sv.url=12.5dfee 44715d35a5cdfaa4b0#anchor_DNS1201 [2020-03-27].
Skolverket (u.å.c). Att förstå sig själv och sin omvärld: Samhällskunskap, historia, religion och geografi. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/getFile?file=3137
Sörensdotter, R. (2010). En störande, utmanande och obekväm pedagogik. Om queerteoriernas relevans för en normbrytande undervisning. I Bromseth, J. & Darj, F. Normkritisk pedagogik: Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Uppsala universitet, ss. 135-154.
Tomko, L.J. (2005). Teaching Dance History: A Querying Stance as Millennial Lens. I Chazin-Bennahum, J. (red). Teaching Dance Studies. London and New York: Routledge, ss. 91-113.
Vetenskapsrådet (u.å.) Forskningsetiska principer inom humanistisk och
samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2019-11-20]. Wibeck, V. (2013). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Bilagor
Bilaga 2: Stimulusmaterial fokusgrupp
DIAGRAM
över olika danstyper och sammanhang
Bilaga 4: Enkät
Enkät om undervisning i danshistoria
Den här enkäten handlar om hur du som lärare vid gymnasieskolans estetiska program förhåller dig till kursplanens formuleringar om ”olika danshistorieskrivningar” i kursen Dansteori. Enkäten är en del av mitt självständiga arbete vid ämneslärarprogrammet i dans på Stockholms konstnärliga högskola.
Enkäten tar 30-60 minuter att genomföra.
Alla deltagare kommer att vara anonyma i den färdiga studien.
Genom att fylla i och skicka in enkäten ger du ditt samtycke till att delta i studien. Deltagandet är helt frivilligt, och du kan när som helst avbryta ditt deltagande i studien utan att ange något skäl.
Stort tack för din medverkan!
Saga Samuelson, student ämneslärarprogrammet SKH
1. Din bakgrund:
a) Vilken utbildning har du, och när avslutade du den utbildningen? b) Hur länge har du arbetat på estetiska programmet?
c) Hur länge har du undervisat kursen Dansteori? d) Delar du kursen med andra lärare?
2. Gör en kortfattad översikt över de delar i din kurs som berör danshistoria: vilka epoker/stilar/personer undervisar du om?
3. Upplever du att det finns en danshistoriekanon?
Om svaret är ja: kan du ge exempel? Hur förhåller du dig till denna kanon i din undervisning?
4. I kursplanen för Dansteori finns formuleringen ”olika danshistorieskrivningar” på många ställen, exempelvis ”undervisningen ska utveckla förmåga att kritiskt granska olika historieskrivningar”. Vad innebär ”olika danshistorieskrivningar” för dig?
5. Varför tror du man har valt formuleringen "olika danshistorieskrivningar" i kursplanen?
6. Vilka moment i din undervisning i kursen Dansteori relaterar till skrivningarna om ”olika danshistorieskrivningar”?
7. Pratar du något om hur danshistoria skapas och orsakerna till att det kan finnas olika danshistorieskrivningar?
8. Vad tycker du är den största utmaningen med att undervisa danshistoria inom kursen Dansteori?
9. Är det något du vill tillägga?
10. Kan jag kontakta dig för eventuella följdfrågor?
Alla lärare fick också, via mail, frågan: Hur ligger kursen placerad i tid på er skola? Alltså hur ligger poängen utfördelade mellan årskurserna: läser ni hela kursen i en årskurs eller delar ni upp den?
De lärare som godkänt följfrågor fick också frågan: Vad tycker du är det viktigaste eleverna ska få med sig från undervisningen i danshistoria?
Bilaga 5: Teman
Att medvetandegöra positioner inom historieskrivningen
Meningsenhet Kondensering Kod
”Och när det gäller avgränsningar och indelningar, så är det ju alltid någon som gör det i efterhand. Det är ju inte att man tänker: Jaha, nu är vi inne i det här. Historia är ju en slags konstruktion. Så ser man tillbaka: vad höll vi på med då? Jag försökte vara transparent med att historia är något som konstrueras, det här är ett val.”
Historia är en efterhandskonstruktion
- transparent med det. Konstruktion
”Jag använder mig t ex av litteratur som är utgiven på 1970- talet, och 1990-talet för att göra jämförelser och granska språkbruket.”
Jämför språk i olika texter. Källkritik
”Ja, det tycker jag ingår i kursen: vem är det som äger historia, vem har skrivit den?”
Vem skriver historien - ingår i kursen.
Historikerns perspektiv
Att medvetandegöra lärarens position
Meningsenhet Kondensering Kod
"Det är det jag tycker är intressant. Det verkar inte finnas någon didaktik för att lära ut dansteori, det är som att det förutsätts att man ska stå och mässa om nånting som man lärt sig, lyckats fånga eller hittat i en bok. Det finns ju
jättespännande sätt att jobba, det handlar ju om att väcka elevernas intresse och motivation och engagemang."
Verkar inte finnas någon didaktik,
finns dock spännande sätt att jobba. Brist på didaktik
"Men det är ju också utifrån att jag har den bakgrund jag har och kommer från ett visst perspektiv – som jag också försöker utmana. Men jag tycker att det är lika viktigt att de har kännedom om exempelvis japansk dans, och där känner jag att jag inte riktigt räcker till som lärare. [---] Sen är det viktigt att jag är medveten om det och att jag utmanar det och ser till att det inte enbart blir det de får."
Utmana sin egen bakgrund, ta in andra geografiska områden.
Lärarens perspektiv
"När vi pratar danshistoria försöker jag vara tydlig med från vilket perspektiv vi kommer prata om danshistorien, det vill säga att vi kommer fokusera på den sceniska dansens historia i västvärlden med fokus på balett, modern/nutida dans och jazzdans och att vi alltså inte kommer ta upp genrer och sammanhang såsom flamenco, folkdans, sällskapsdans, tävlingsdans, dans utanför Europa och USA."
Synliggöra undervisningens västerländska perspektiv.
Undervisningens perspektiv
Allmänbildning
Meningsenhet Kondensering Kod
”Danshistoria är alltid kopplat till någon annan typ av historisk kontext, där eleverna ska ha möjlighet att ta till sig stoff eller kunnande kring olika skeenden som har hänt historiskt när det gäller dansen.”
Historisk kontext, eleverna ska få
stoff Stoff
”Svårt att koppla bort danshistorien från den övriga historien, för det är ju den som är orsaken till att det har hänt något inom dansen också. Eleverna har ju annan historia också, men nånstans är det ju viktigt att knyta an till varför det blev som det blev i dansen. Så att eleverna förstår att franska
revolutionen hade en påverkan också på dansen, att det inte bara helt plötsligt på sent 1700-tal hände något…”
Dansens koppling till generell historia, eleverna förstår att historien påverkar dansen.
Koppling samhället
”Ja, att man förstår varför vi håller på som vi gör nu. Det vi gör idag kommer av det här, det finns en anledning att vi håller på som vi gör – det vill jag att de ska ha med sig.”
Varför danshistoria, förstå varför vi
gör som vi gör idag. Dåtid-nutid
Utmaningar
Meningsenhet Kondensering Kod
"Utmaningen är att kursen är så enormt komplex och ställer krav på en massa olika ingredienser som ska inrymmas. Så jag väljer att avgränsa och ge plats för kursens innehåll utifrån en rimlighet med tanke på elevers kapacitet."
Utmaning, komplex kurs,
avgränsning till elevernas kapacitet. Mognad
"Sen är det ju alltid moment som man känner att: det där hann jag ju inte med. Så hur skulle jag hinna förmedla allt det på fyra terminer, det går ju inte. Man får verkligen göra en ganska hård rensning."
Tidsbrist och hårdrensning. Avgränsning
"Här i XX läser eleverna dansteori-kursen över tre år. De hinner fördjupa sitt analytiska tänkande. Under sista året på gymnasiet har eleverna utvecklats väldigt mycket och fått träna sig i att diskutera, titta ur olika perspektiv osv. jämfört med om de bara skulle ha kursen under första året."
Fördjupat analytiskt tänkande, tre år
Bilaga 6: Ämnesplan för dansteori
Ämne - Dansteori
Ämnet dansteori är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas i dansvetenskap men även kulturvetenskap ingår. Med hjälp av begrepp, teorier och metoder från dessa områden kan dans förstås och tolkas som en del av det estetiska, sociala, politiska och kulturella sammanhanget.
Ämnets syfte
Undervisningen i ämnet dansteori ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur dans avspeglar och bidrar till samhällets kulturella värderingar. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur olika syn på kropp, genus och etnicitet gestaltas i och genom dans ur ett historiskt och samtida perspektiv.
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att reflektera över olika estetiska förhållningssätt till dans, huvudsakligen i sceniska men även i sociala sammanhang, och hur dessa har ändrats genom historien. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till dans.
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om historiska och samtida epoker, genrer och stilar. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förmåga att kritiskt granska olika historieskrivningar och olika indelningar och avgränsningar.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av skillnader mellan att tolka dans ur dansarens, koreografens respektive publikens synvinkel.
Genom att analysera föreställningar, både levande och inspelade, ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att reflektera över dans som ett estetiskt och kulturellt uttryck bundet till sitt historiska
sammanhang. Eleverna ska både muntligt och skriftligt diskutera olika tolkningsmöjligheter när det gäller synen på kropp, danshistorieskrivning, dansande och dansföreställningar.
Undervisningen i ämnet dansteori ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
1. Kunskaper om dans som ett kulturellt uttryck i olika medier samt förmåga att göra dansanalyser och relatera dans till synen på kropp, genus och etnicitet.
2. Kunskaper om epoker, genrer, stilar och olika estetiska förhållningssätt till dans. Kunskaper om dans och dansande i sociala och sceniska sammanhang. Kunskaper om förändringsprocesser inom dansen.
3. Förmåga att kritiskt granska danshistorieskrivningar och andra avgränsningar och indelningar som används inom dansområdet.
4. Kunskaper om begrepp och metoder som används för att analysera och tolka dansföreställningar samt förmåga att använda dessa och relatera föreställningen till olika sammanhang.
5. Kunskaper om upphovsrätt och om hur dans som levande kroppsligt uttryck noteras, dokumenteras och visas i olika medier.
Kurs – Dansteori 100 p
Kursen dansteori omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
• Dans som uttryck för kulturella värderingar i olika medier.
• Relationen mellan synen på dans, kropp, genus och etnicitet ur historiska och samtida perspektiv. • Historiska indelningar i epoker, genrer och stilar samt olika estetiska förhållningssätt till dans.
Dans och dansande i sociala och sceniska sammanhang med exempel från olika kulturer. • Förändringsprocesser inom dansen ur ett samtida och historiskt perspektiv. Hur
förändringsprocesser och synen på dans relaterar till olika sammanhang, till exempel estetiska, sociala, politiska och kulturella.
• Olika danshistorieskrivningar och avgränsningar och indelningar som används inom dansområdet.
• Olika danshistorieskrivningar, till exempel långa utvecklingslinjer – från "primitiv" till samtida konstdans, dans som utveckling av koreografiska former. Dans och dess relation till olika
sammanhang och olika avgränsningar, till exempel populär- och finkultur eller social och scenisk dans. Dansens indelningar och genrer.
• Begrepp och metoder i relation till dansanalys av levande och inspelade dansföreställningar. Dansanalys ur olika synvinklar, till exempel genus och etnicitet och olika sammanhang, till exempel estetiska, kulturella och historiska.
• Upphovsrätt som gäller hur dans noteras, dokumenteras och visas i olika medier, till exempel internet.
Kunskapskrav Betyget E
Eleven beskriver översiktligt utifrån några exempel hur dans uttrycker kulturella värderingar i olika medier. Eleven gör också enkla dansanalyser. I analyserna diskuterar eleven översiktligt kulturella värderingar utifrån någon av kategorierna kropp, genus och etnicitet.
Eleven beskriver översiktligt dansgenrer, stilar och estetiska förhållningssätt under olika epoker samt redogör översiktligt för dans och dansande i sociala och sceniska sammanhang. Utifrån några exempel redogör eleven översiktligt för förändringsprocesser inom dansen.
Eleven redogör översiktligt för några olika danshistorieskrivningar och olika avgränsningar och indelningar. I redogörelsen använder eleven med viss säkerhet adekvata begrepp. Dessutom värderar eleven olika danshistorieskrivningar med enkla omdömen.
Eleven analyserar dansföreställningar och använder med viss säkerhet adekvata begrepp
och enkla metoder. I analysen beskriver eleven översiktligt dansens komponenter, form, struktur och estetiska förhållningssätt. Dessutom redogör eleven översiktligt för hur dansföreställningen relaterar till ett givet sammanhang.
Eleven diskuterar översiktligt frågor om upphovsrätt och hur dans som levande kroppsligt uttryck noteras, dokumenteras och visas i olika medier.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven beskriver utförligt utifrån några exempel hur dans uttrycker kulturella värderingar i olika medier. Eleven gör också dansanalyser. I analyserna diskuterar eleven utförligt kulturella värderingar
utifrån några av kategorierna kropp, genus och etnicitet.
Eleven beskriver utförligt och gör välgrundade jämförelser av dansgenrer, stilar och estetiska förhållningssätt under olika epoker samt redogör utförligt för dans och dansande i sociala och sceniska sammanhang. Utifrån några exempel redogör eleven utförligt för förändringsprocesser inom dansen och
för samband mellan dans och det sociala, politiska eller kulturella sammanhanget.
Eleven redogör utförligt för några olika danshistorieskrivningar och olika avgränsningar och
indelningar. I redogörelsen använder eleven med viss säkerhet adekvata begrepp. Dessutom värderar eleven olika danshistorieskrivningar med enkla omdömen.
Eleven analyserar dansföreställningar och använder med viss säkerhet adekvata begrepp och metoder. I analysen beskriver eleven utförligt dansens komponenter, form, struktur och estetiska
förhållningssätt. Eleven ger också välgrundade argument för sitt sätt att analysera dansen. Dessutom redogör eleven utförligt för hur dansföreställningen relaterar till olika sammanhang.
Eleven diskuterar utförligt frågor om upphovsrätt och hur dans som levande kroppsligt uttryck noteras, dokumenteras och visas i olika medier.
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven beskriver utförligt och nyanserat utifrån några exempel hur dans uttrycker kulturella värderingar i olika medier. Eleven gör också komplexa dansanalyser. I analyserna diskuterar
eleven utförligt och nyanserat kulturella värderingar utifrån kategorierna kropp, genus och etnicitet. Eleven beskriver utförligt och nyanserat och gör välgrundade och nyanserade jämförelser
av dansgenrer, stilar och estetiska förhållningssätt under olika epoker samt redogör utförligt och nyanserat för dans och dansande i sociala och sceniska sammanhang. Utifrån några exempel redogör
eleven utförligt och nyanserat för förändringsprocesser inom dansen och för komplexa samband
Eleven redogör utförligt och nyanserat för några olika danshistorieskrivningar och olika avgränsningar och indelningar. I redogörelsen använder eleven med säkerhet adekvata begrepp och diskuterar
utförligt och nyanserat konsekvenserna av de olika danshistorieskrivningarna. Dessutom värderar