Källförteckning

Litteratur

Aspers Patrik, Etnografiska metoder. Malmö Liber

Bergström Göran, Boréus Kristina, Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Malmö Liber

Dahlgren Peter, Internet, medier och kommunikation. Lund Studentlitteratur

Danaher Geoff, Understanding Foucault. London SAGE Publications Ekström Mats, Larsson LarsÅke, Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund Studentlitteratur

Esaisson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik, Wängnerud Lena, Metodpraktikan. Stockholm Norstedts Juridik

Fairclough Norman, Critical discourse analysis. London Longman group limited

Fairclough Norman, Media discourse. London Longman group limited Habermas Jürgen, Borgerlig offentlighet. Lund Arkiv förlag

Nord Lars, IT och demokrati. Lund Studentlitteratur Thompson John B, The media and modernity. London

Våge Lars, Stattin Erik, Nygren Gunnar, Bloggtider. Stockholm Stiftelsen Institutet för mediestudier

Östbye Helge, Knapskog Karl, Helland Knut, Larsen Leif Ove, Metodbok för medievetenskap. Malmö Liber

Internet

Bloggtoppen, www.bloggtoppen.se [hämtad 07.12.10]

Stureplan.se, http://www.stureplan.se/frame.php?main=/ [hämtad 07.12.14]

Stureplan.se,

http://www.stureplan.se/frame.php?main=/blogs/katrin_old/ [07.12.14] Alla dessa dagar, http://carlbildt.wordpress.com [hämtad 07.12.14] Alla dessa dagar, http://carlbildt.wordpress.com/2007/02/28/blogg-och-demokrati/ [hämtad 07.12.14]

Alla dessa dagar, http://carlbildt.wordpress.com/2007/11/11/fyra-decennier-som-forandrade-varlden/ [hämtad 07.12.14]

Tjuvlyssnat, www.tjuvlyssnat.se [hämtad 07.12.29]

http://home.komvux.mariestad.se/thomas/Webbdesign/Lagar%20och% 20etik%20pa%20Internet.htm [hämtad 07.12.29]

Bilaga 1

ÖPPENHET 2.0

Att denna blogg snabbt tilldragit sig viss uppmärksamhet har jag konstaterat förr - liksom att inte alla är odelat förtjusta.

I Dagens Nyheter i dag skriver Bertil Torekull bl a att genom en blogg som denna “förskjuts den maktbalans som i tryckfrihetsförordningen förlänar ett demokratiskt uppdrag till medierna att granska de styrande.”

Det är stora ord. Jag uppmanas tydligen att hålla mig till kommunikéer att delges till och sedan redigeras av media.

Men finns det inte i vårt politiska system också någonting som kallas krav på öppenhet? Och lever vi inte i en tid när det krävs mycket mer av direkt kommunikation än i en gammal kabinettspolitik mer inrökta tider?

Finns det i själva verket inte ett starkt demokratiskt drag i det som Internet i alla dess former - mina veckobrev under ett decennium, websidor och nu bloggar - har gjort möjligt?

Jag tror det. Jag ser ett värde i en öppnare politik - också på områden där den förr tvingades att vara mer sluten.

Och med öppenheten på min blogg blir jag ju dessutom lättare att granska.

Men andra tycker uppenbarligen annorlunda. Man kanske tycker det var bättre förr.

Debatten har börjat…

Att detta kan komma att innebära förändrade villkor för media säger sig självt. Både DN och SvD länkar nu till bloggar, och på vissa artiklar tillåter främst kvällstidningarna nu kommentarer.

Och til syvende og sidst kan ju alla välja. Den som inte vill läsa denna eller andra bloggar avstår. Den som inte vill läsa en tidning behöver inte göra det.

Valfrihet. Och öppenhet.

Det skall i sanning bli spännande att se hur denna diskussion utvecklas…

Kommentarer:

Stig-Björn Ljunggren Säger:

februari 28, 2007 kl. 7:45 am

Reaktionerna från Torekull - och även Per Svensson i Expressen häromdagen (23/2) - är ytterst intressanta.

Det överträffar alla förväntningar om att medierna ska slå tillbaka mot dem som utmanar deras monopol på att organisera informationsflödet i samhället.

inlemma den i deras traditionella verksamhet. Att medieetablissemanget skulle absorbera den nya tekniken och allt i princip förbli vid det gamla, och att bloggosfären utanför skrankorna skulle förvandlas till en lite obsolet kultur för folk med skrivklåda och rättshaveristiska tendenser. Men inte. Nu kommer anklagelser om att Du i ditt bloggande är såväl en Ceasar som Hugo Chávez! Det är väl nytt rekord?

Am Säger:

februari 28, 2007 kl. 7:54 am

Det konstiga, eller tråkiga snarare, är ju att Torekull verkar se på tryckfrihetsförordningen som någon sorts adelsbrev, som ger särskilda rättigheter till “de utvalda” journalisterna. I själva verket är journalister vilka medborgare som helst, som råkat få jobb på en tidning. (Fp kräver ju inte 100% journalistutbildade på tidningarna - ännu)

Guldvågskravet är väl även det lite förlegat vid det här laget. Om politikerna inte ska framstå som dinosaurier eller en avlägsen överklass i folkets ögon är det just närmare kontakt, helst i två riktningar, som krävs. Det kanske är värt en extra fadäs eller två?

konstprojektet Säger:

februari 28, 2007 kl. 7:59 am

Det är inte så konstigt att reaktionerna på din blogg blir som de blir från de som känner sin monopolställning hotad. Genom din direktkontakt med folket genom din blogg kan inte det du säger förvanskas och inte heller kan man avstå från att citera dig.

Vi kan ju alltid hoppas att pressen tar konkurrensen från bloggandet på ett positivt sätt och är mer noggrann med fakta nu när man inte längre har monopol på förmedling av information.

När man läser något man känner till finner man oftast en mängd fakta fel. Slutsatsen blir därför att det inte går att lita på det man läser. Nej fram för direktinformation!

Fortsätt Blogga Calle! Hälsningar

Bernt-Åke

Klas Säger:

februari 28, 2007 kl. 8:00 am

Tycker att det luktar lite skumt när företrädare som brukar stå på murarna och propagera för tryckfrihet - helt plösligt - när dom får mothugg - inte tycker att alla skall få säga vad dom vill !?

Har inte hunnit läsa blogg-entries här ännu, men oavsett ämne, skuld eller inte så tycker jag att det är ett starkt initiativ att göra på det här sättet. Denna blogg har ju inte direkt en okänd avsändare (förutsätter att Carl Bildt skulle reagera om denna blogg drevs av någon annan) - och så länge som statshemligheter etc inte läcker ut på detta sätt så ser jag inget problem i att blogga privat även som stadsråd - varför skall man måsta gå ut “officiellt” hela tiden ?

Och att man om man bloggar kan stå oemotsagd är ju en ren lögn ! Kommentarer (iof modererade) kan ju lämnas, och alla kan ju start en egen blogg och säga emot hur mycket man vill?!

Sedan kan förstås saker som skrivs här ge konsekvenser på den politiska arenan om man “klantar” till det - precis som alla andra uttalande som ett statsråd gör - men så funkar det ju…

/K

Kim S. Säger:

februari 28, 2007 kl. 8:01 am

Man blir ju minst sagt förbryllad när någon kritiserar att en av sveriges absoluta toppolitiker (om inte “the” toppolitiker”) väljer att blogga. Det är ett av de bästa initiativen som gjorts för att förmedla information och låta folket vara delaktiga genom att fritt få kommentera och säga vad man tycker. Det är unikt att kunna ha kontakt med utrikesministern på det här sättet. Det borde hyllas av pressen. Många av journalisterna är inte bara är ute efter att “granska de styrande” vilket de så fint

beskriver, utan i stället direkt motarbeta dem, vilket vi väldigt tydligt sett den sista tiden. De är bara bittra över att sanningen kommer fram på det här fantastiska sättet.

Så vitt jag vet så har inte yttrandefriheten avskaffats i det här landet, vilket gör att det är fritt fram för även våra politiker att skriva. Det låter som om vissa är ute efter att avskaffa den. Mycket farligt…

Carl, du är ett föredöme inom politiken. Hoppas fler ministrar hakar på och börjar blogga.

robb Säger:

februari 28, 2007 kl. 8:43 am

DN tappar ju i upplaga, liksom Expressens och det kostar pengar. Och ju mer de kritiserar Carl Bildt desto fler blir nyfikna på hans blogg, så det uppstår en välkänd spiral. DN debatts inlägg är ju beställda och i en desperat jakt efter försvar för sina synpunkter - och inkomster - så är det nog bara en tidigare bra men nu avdankad gammal journlist som vill ställa upp. Frågan är om han inte är för gammal för att ha besökt

bloggen för hans inlägg tycks inte ha mycket med verkligheten att göra. Men det hemska - hemska - är att Bonnier-koncernen slåss med näbbar och klor för bevaka någon typ av ensamrätt att vidarbefordra andras åsikter. Vad den “tredje statsmakten” i det här sammanhanget tycks vara ute efter är en typ av mon-arki, ensamvälde, på rätten att välja vad som är sant. Den missunnar människor möjligheten att få tro på vad som verkar rimligast. Förhoppningsvis beror det bara på ekonomiska orsaker och inte på idémässiga. Men jag tycker synd om Bertil Torekull för att han köpte sig till ett så dåligt inlägg.

LBeria Säger:

februari 28, 2007 kl. 8:51 am

Torekull verkar ha svårt att bestämma sig för vilket problemet är. Är det att Bildts blogg inte består av bara officiella kommunikéer eller att Bildt tagit sig rätten (oj oj oj…) att själv redogöra för sina göranden och låtanden?

Dessutom vet jag inte om det är en så bra ide av Torekull att ensidigt peka på eventuella nackdelar utan att ställa dem i relation till uppenbara fördelar. Om det är något vi lärt oss om utrikespolitik av historien så är det att slutenheten kostat väldigt många människoliv. Så, kan vi minska

den utrikespolitiska slutenheten så är bara det ett gott argument för att Bildt bör fortsätta. Vem vet, kanske utrikesministrar i andra länder tar efter detta goda exempel?

Dessutom, som Bildt säger, vi lever i en ny tid och nu prövar Bildt ett nytt sätt och detta nya sätts politiska betydelse och värde diskuteras. Det är väl bara bra det? Ett tecken på vår demokratis vitalitet - och det är vi inte bortskämda med. Strålande.

Man drar sig också till minnes motsträvighet i andra skrån än journalisternas när tiderna förändras…

(En snabb exemplifiering - jag kan bara inte låta bli - Hur många svenskar är bekanta med hur Sverige röstar och för sig i olika delar av FN? Med och mot vilka block av länder tenderar Sverige att rösta? Vilka frågor tar, och tar inte, Sverige ställning i? Vad vill Sverige i FN utöver de uppenbara sakerna? Jag tror inte en promille av svenskarna har inblick i detta.)

BJ Säger:

februari 28, 2007 kl. 9:00 am

Det är intressant att Torekull med sin bakgrund intar samma tonläge som Per Svensson. Allt debacel om CB är storm i ett vattenglas och andas för mycket svensk avundsjuka, d v s det är fult att vara framgångsrik och tjäna pengar i Sverige.

Pressen backar sedan flera år, med några få undantag. Det är internets förtjänst med omedelbar access också till utländska media +

konkurrensen med bloggar. Jag köper numera inte tidningar mer än på söndagar och aldrig Aftonbladet eller Expressen. Skälen till detta kan de flesta nog förstå, jag har tröttnat på osaklig skränjournalistik.

Nä, det är dags journalistkåren skärper sig, det är ett “stålbad” som väntar i framtiden. Folk är inte så dumma som kåren tycks tro.

Jurist Säger:

februari 28, 2007 kl. 9:03 am

Jag häpnar över Torekulls debattartikel i DN idag. En f.d. chefsredaktör vid SVD som uppenbarligen vill inskränka statsrådens yttrandefrihet på nätet. Jag vet emellertid vilket enormt genomslag en blogg kan ha beroende på vad man uttalar sig om och vad som publiceras… Därav Torekulls skrämselhicka över Din blogg! Även om jag alltid inte tycker som Du (Bildt) så ska Du ha all heder över Den startade bloggen. Forsätt blogga och ignorera fullständigt Torekulls inkompetenta uttalanden och felaktigheter. Torekull är körd för all tid och evighet. Ungefär som Inez Uusmans när hon uttalade sig i början av 90-talet om att Internet bara är en ny “fluga” som snart är bortglömt….

lars wingerup Säger:

februari 28, 2007 kl. 9:13 am

Carl Bildt skriver att det finns krav på öppenhet och att det finns ett värde i en öppnare politik. Han skriver också att hans öppenhet gör det lättare att granska honom.

Ja visst är det så, Carl Bildt. Det är bara det att du gör det mycket stora felet att själv välja både inför svenska folket och din chef i regeringen när det passar dig att redovisa resp. mörka.

Om du framöver är öppen i samtliga dina förehavanden blir det lättare att granska dig och att välja ny regering om några år.

MT Säger:

februari 28, 2007 kl. 9:46 am

Det här är det nya informationssamhället när det är som bäst. Det skapar en bro mellan politiker och folket som inte fanns tidigare. Skillnaden mellan Bildt och Chavez är att Bildt använder sig av samma medium som hundratusentals andra svenskar, dvs en blogg, medan Chavez använder sig av statstelvisionen. Om Carl Bildt satt och raljerade över hur illa han blev behandlad 3 timmar en lördagskväll på SVT skulle jag antagligen vara beredd att hålla med kritikerna.

Det här är en ny era och skapar en långt mer intressant politik. Det finns risker med det, t. ex. att det blir svårare att skapa en enighet mellan statsråd och olika politker i enighet med officiella ståndpunkter men för demokratin blir det en ny gryning.

Andreas Säger:

februari 28, 2007 kl. 9:52 am

Underbart att läsa hur rosenrasande media är.

Att läsa Torekulls liknanden mellan Bildt och Chavez är lika

skrattretande som när de som värnar om individens rättigheter kallar förespråkare för buggningslagar mot grova brottslingar för förespråkare av stasi-metoder.

Media är förbannade för att en väldigt mediaintressant person nu kan ge svar på tal utan att felciteras, klippas eller feltolkas.

Vi står bakom dig Carl Bildt. Bloggen som mediakanal behövs och är här för att stanna. HEJA!

Hugo Barklund Säger:

februari 28, 2007 kl. 10:01 am

Och var är herr Torekull? Han borde ju kommentera detta där det gör tydligast nytta, 160 000 läsare skulle ju se hans åsikt? Eller är det så lätt att han inser att han är hopplöst frånåkt?

Tänk er att godsägare Persson hade haft en blogg där han skrev om sina förehavanden och åsikter. Skulle ha varit ruggigt kul att följa de

diskussionerna utan SVT/SR-filter.

Eller hade inte folk fått rätt uppfattning då?

Linus Gabrielsson Säger:

februari 28, 2007 kl. 10:36 am

När Torekull drar parallellen Bildts blogg - Chavez propaganda-tv vet jag inte om det säger mer om författarens okunskap om bloggar eller hans dito om Venezuelas politiska situation.

För att förklara det enkelt för Torekull:

Chavez har mycket riktigt tagit över mediernas rätt att fritt analysera, filtrera och distribuera information och åsikter. Därmed kan han också ge sig själv obegränsat med tv-tid och därefter stå oemotsagd. Han INSKRÄNKER således mediautbudet.

Bildt har på intet sätt inskränkt eller filtrerat medieflödet. Han

för att beskriva sina förehavanden och åsikter. Hade han gjort detta samtidigt som han i lag förbjöd (han skulle behöva bli envåldshärskare först…lycka till) svensk media att kritisera honom, hade liknelsen varit adekvat.

Nu är debatten i stället sådan att Torekull är för en begränsning, och Bildt är för sin möjlighet att berika informationsflödet med ytterligare en kanal. Vem av de två som bäst skulle passa som medierådgivare åt Chavez är för mig således uppenbart.

Rasmus Larsson Säger:

februari 28, 2007 kl. 10:41 am

Jag blev väldigt upprörd när jag läste Torekulls debatt-artikel i DN. Anser han att han har rätt att bestämma vilken information jag som medborgare ska kunna ta del av?

Eftersom jag omedelbart ville kommentera detta så letade jag efter möjligheten på DN’s nätplats, men det gick inte. Då gick jag till SvD för jag tänkte att de har säkert gett sig in i debatten, vilket de hade. Men inte heller där kunde jag kommentera deras artiklar.

Bara här och på andra bloggar som deltar i diskussionen är det öppet för medborgare att delta i diskussionen kring denna fråga.

Både DN och SvD borde skämmas för att de försöker blockera debatten i en fråga som handlar om deras makt i samhället.

Zalena Säger:

februari 28, 2007 kl. 10:50 am

Bäste Carl Bilt!

Smaka på ordet “ödmjukhet”!!! Du har Nu visat Din arrogans för tydligt!!

Mvh En som tidigare trodde att Du var rätt man på rätt plats

Karl H. Säger:

februari 28, 2007 kl. 11:09 am

Torekulls huvudargument känns mest som ett svepskäl. Att en minister formellt sett inte får uttala sig inofficiellt om statsangelägenheter, på samma sätt som ledningen i ett företag inte ska prata direkt med media, utan allt måste gå via en presstalesman. Det bygger på föreställningen att folk skulle tappa förtroendet för regeringen (och Sverige) om de visste vad som försiggår bakom kulisserna. Vad ministrar “egentligen” tycker och tänker — alltså ironiskt nog det som ledarsidor och TV:s politiska kommentatorer ändå dagligen anser sig upplysa oss om. Och vad spelar det för roll egentligen? Vi lever inte på stormaktstiden längre. Dessutom är det just när man har ett strikt protokoll för

informationsflödet som ett förfluget ord gör som värst skada. (Jämför Bosse Ringholms officiella uttalanden med hans off-the-record om “jävla slöa” poliser.) Ska Sverige leva upp till titeln världens modernaste land är det nog dags att börja betrakta folk som vuxna människor.

Owe Sterner Säger:

februari 28, 2007 kl. 11:22 am

Carl. Fantastiskt! Nu över 200.000 besökare på bara några veckor. Din bloggetablering kommer att gå till historien som det stora genombrottet för denna fenomenala teknik i Sverige. Vad gäller Expressen blir det bara mer och mer pinsamt.

PM Nilsson och Per Svensson har nu fått sällskap av Bertil Torekull, som jag tidigare beundrat för proffsig journalistik. Trion ragglar nu dimmiga och vilsna omkring i ringhörnan undrande vad är det som egentligen pågår. Internet har funnits i många år. Den nya gränslösa tekniken med blogg innebär att de flesta traditionellt tryckta tidningarna snart inte finns längre. Och är innehållet på den låga nivå som

Expressen nu har, ja då kommer kommer fallet att gå allt snabbare…

Hasse Säger:

februari 28, 2007 kl. 12:19 pm

Nja.

Jag snubblade in här pga debattartikeln, och om det inte hade varit för den så skulle jag inte veta om att Carl Bildt hade en blogg

överhuvudtaget.

De som läser bloggar av den här typen är troligtvis mest journalister och annat mediafolk, samt den lokala, initierade fanklubben.

Bloggen är ett överskattat sätt att kommunicera, folk i allmänhet läser inte bloggar på samma sätt som de som delvis har det som

arbetsuppgift.

Jag tar inte ställning för vare sig DN eller Carl Bildt, båda har dock sina poänger…

Per Säger:

februari 28, 2007 kl. 1:07 pm

Bäste Carl,

Valfrihet och öppenhet, självklart. Du väljer dock att inte adressera Torekulls huvudsakliga kritik, att du i kraft av din specifika position och ämbete har att beakta andra saker i din kommunikation med

allmänheten än Mr Smith kan göra på sin blogg. Hur ser du på det? I min värld finns det en självklar problematik i att du som utrikesminister använder en blogg för att publicera en tämligen ostrukturerad mängd information. När det dessutom är otydligt om du gör så som varande privatperson eller landets utrikesminister är det än mer problemfyllt. Som sagt, bemöt gärna Torekulls huvudsakliga kritik. Om du underlåter att göra det är det annars enkelt att använda detta för att styrka hans kritik. Eller hur?

Jörgen Säger:

februari 28, 2007 kl. 2:00 pm

När Expressens kulturchef Per Svensson och den gamle och en gång respekterade tidningschefen Bertil Torekull ifrågasätter yttrandefriheten så är det i stort sett tyst (bortsett från SvD, Stig-Björn) från

ledarskribenter, krönikörer och den vanliga tyckarmaffian. Det är tomt i TVs morgonsoffor. Varför? Törs ni proffstyckare inte kritisera

kompisar? Eller håller ni med? Gäller det alla som vill inskränka yttrandefriheten?

Någon hänvisar till sekretess för utrikesministern. Har han brutit mot den? Måste han vara helt tyst för att vissa frågor under en viss tid måste vara hemliga? Jämför att han nyligen fick kritik av en socialdemokrat i europanämnden i riksdagen för att han lämnade för mycken hemlig information som hon måste hålla tyst med; hon begrep inte att hon nu till skillnad från förr har en utrikesminister som vet var han enligt lagen kan och ska lämna även sekret information och hon bör således ka vara tacksam för detta.

DN skryter med sin debattsida. Men den går inte att kommentera för oss vanliga läsare. Ta t.ex. Rosenbergs konstiga påhopp i dag som jag inte begriper; det verkar vara hopklippt från Expressen. I stället hänvisar DN

In document Bildt VS Schulman (Page 50-63)