Sammanfattning av analys och diskussion

En blogg är tillgänglig för alla och därmed ett lätt sätt att nå ut med information till människor runtomkring. Att skapa diskussion i en välbesökt blogg, såsom Carl Bildts och Katrin Schulmans blogg, är ett bra sätt att få fram åsikter på. Dock finns det givetvis vissa

begränsningar, som till exempel att informationen eller

diskussionsämnet inte når ut till alla målgrupper då det inte är alla typer av människor som läser bloggar och heller inte specifikt Bildts eller Schulmans blogg.

Gränsen mellan offentligt och privat syns tydligare av bloggaren än av läsarna som kommenterar, särskilt i Carl Bildts blogg. Bildt har valt att endast blogga om sitt arbete som politiker, medan Katrin Schulman bloggar om sitt liv i allmänhet. Bildt är väl medveten om den lätta tillgängligheten till hans blogg och väljer därför sina ord, genom att exempelvis undanhålla saker som inte bör komma ut till allmänheten. En av kommentarerna (bilaga 1, 44-45) kritiserade Bildt för att dölja saker när han talade öppet om så mycket annat, men då mycket inom politiken är sekretessbelagt så är det nog ett medvetet val av Bildt. Läsarna som kommenterar är inte blyga i sina kommentarer då det används mycket glåpord, såsom svordomar, könsord och

personangrepp. Här finns inga tecken på att de tänker på offentlighet när de skriver sina kommentarer.

Det finns även kommentatorer som skriver personliga åsikter och som är riktade mot bloggaren och inte det inlägg som bloggaren har skrivit. I analysen har jag med en del exempel på sådana kommentarer, som till exempel ”Jenny” som tycker att Katrin Schulman borde dö eftersom hon använder päls och att hon inte har någon rätt att ta död på andra levande, som i detta fall syftar på pälsdjuren.

I analysen tar jag upp Habermas begrepp ”den representativa offentligheten” som handlar om att offentlighet är en statussymbol istället för en plats och ”den offentliga maktens sfär” som innebär att det är makten som en särskild person innehar som är offentligt. Carl Bildts status som utrikesminister ger honom makt och både hans status och hans makt är offentligt, men inte han som person. Katrin Schulman å andra sidan kan endast sättas in i den representativa offentligheten som hänvisar till att offentlighet är en statussymbol. Hennes status är att vara bloggare och gift med Alex Schulman, men hon har ingen makt med dessa statussymboler och kan därför inte refereras till den

offentliga maktens sfär. Makt i detta fall innebär som för Carl Bildts del att vara med att styra landet och att fatta beslut som påverkar Sveriges invånare. Detta är något som han med sin roll som utrikesminister kan utöva, men som bloggare har han ingen makt över Sverige. Katrin Schulmans statussymbol är inte tillräckligt hög för att inneha någon likasinnad makt som Bildt och makten hon har med sin blogg innefattar bara att hon kan påverka sina läsares åsikter genom att framföra sina egna. Genom att driva en välbesökt blogg kan man uppnå en viss makt då bloggaren framstås som en förebild och lite av en idol för de som läser bloggen. När en ny ung popstjärna slår igenom eller en ung fotbollstalang upptäcks väcks ett stort intresse hos barn och ungdomar och många vill även efterlikna den nya förebilden. På samma sätt kan även en bloggare påverka sina läsare genom att de får idéer om exempelvis nya klädesplagg eller en ny frisyr.

Vidare i analysen tar jag upp Thompsons begrepp ”det civila

samhället”. Det omfattar enskilda individer, organisationer och grupper i samhället regleras efter civillag och är åtskilt från staten. I det civila samhället ingår även det privata som i den här studien innebär de privatpersoner som kommenterar i de olika bloggarna. Det förekommer kommentarer i bloggarna, särskilt i Schulmans blogg, som kan

klassificeras som brottsligt vilket i sin tur kan anmälas. Bloggaren själv är den ansvarige för allt som skrivs i både inläggen och i

smutskastning i kommentarsfältet så är denne skyldig att ta bort sådana kommentarer. Den som har skrivit kommentaren kan också riskera att bli anmäld. Utifrån vad man kan läsa i kommentarerna som skrivs i bloggarna så följs inte lagarna alla gånger när läsarna kommenterar. Därmed kan man också dra slutsatsen att många inte är medvetna om att en blogg och även kommentarerna är offentliga.

Jag skriver även i analysen om hur kommentatorerna reflekterar kring offentligt respektive privat. En del av kommentatorerna till Carl Bildts blogg verkar inte förstå att bloggen är offentlig då den publiceras på Internet. En kommentator skriver till exempel att det inte finns några problem i att stadsråd bloggar privat och att man inte hela tiden måste gå ut med saker officiellt. Bloggen läses av flera tusen personer och är därför i allra högsta grad offentlig och därmed är alla de ämnen som Bildt tar upp offentliga och inte skrivna i privat syfte.

En del läsare skriver också om offentlighet utan att veta om det, exempelvis när de nämner hur många läsare bloggen har eller när de anser att Bildt eller Schulman inte borde skriva om specifika saker i sina bloggar.

Diskursfönster är också ett begrepp som flitigt tillämpas av bloggare, eller snarare alla som skriver en text. Diskursfönster handlar om att ”se” saker och att dela upp det som är värdefullt från det som är värdelöst. Bloggars storlek rent textmässigt varierar dels från bloggare till bloggare och dels från inlägg till inlägg. Carl Bildt kan skriva ett inlägg på

morgonen som är på tio rader och på eftermiddagen kanske han skriver ett inlägg som är 50 rader. Både Bildt och Schulman driver två av Sveriges mest lästa bloggar och för att behålla sina läsare måste de vara uppmärksamma på vad de skriver i bloggen för att det ska bli intressant och läsvärt. Då allt som skrivs blir offentligt eftersom det publiceras på Internet måste de även tänka på att inte skriva sådant som vara ett regelbrott, exempelvis hets mot folkgrupp.

Carl Bildts blogg har blivit anmäld en gång för just hets mot folkgrupp. Det handlade om en kommentator som uppmuntrat till

folkmord på palestinier och då det är Bildt som är ansvarig för allt som skrivs på bloggen så var det också han som blev anmäld.

Debatten kring innehållet i inläggen som förs i kommentarsfältet har varit olika beroende på vilket inlägg det handlat om, både på vilket sätt kommentarerna är skrivna och vad debatten har handlat om. I Carl Bildts blogg är språknivån högre än i Katrin Schulmans blogg. Bildts läsare använder ord som propagera, yttrandefriheten, inskränka, polarisering och konsolidera medan Schulmans läsare tillämpar ord som grym, småglin, småpluttigt och nolla. Valen av ord kan givetvis ha olika orsaker: att Schulmans läsare är yngre och mindre erfarna men framför allt beror nog ordvalet på i vilket sammanhang kommentaren är skriven. Bildt skriver på ett mer byråkratiskt och lärorikt sätt än Schulman och därför anpassar sig läsarna efter hur blogginlägget är skrivet.

Diskussionen kring offentligt/privat syns mest tydligt i Carl Bildts inlägg ”Öppenhet 2.0” där många kommentarer syftar på

offentligheten, demokratin och yttrandefrihet.

Varken Carl Bildt eller Katrin Schulman har varit delaktiga i

diskussionerna i kommentarsfälten i de inlägg som jag har valt ut att analysera. Jag har även läst igenom många andra inlägg och inte heller i något av dem är bloggaren själv delaktig i diskussionen bland läsarna. Inlägget ”Öppenhet 2.0” i Carl Bildts blogg har Bildt däremot nämnt i senare inlägg, bland annat för att konstatera att det blev en stor

diskussion kring det inlägget. En del andra bloggare refererar också till inlägget i deras egna bloggar.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att bloggarna för det mesta är väl medvetna om den öppenhet och lättillgänglighet som gör att en blogg alltid är en offentlig plats, men när det kommer till läsarna som kommenterar finns det inte en fullt lika medvetenhet.