Bildt VS Schulman

HÖGSKOLAN I HALMSTAD

Sektionen för Hälsa och Samhälle

Medie- och kommunikationsvetenskap

MKV 61-90 hp

Bildt VS Schulman

En diskursanalys av två av Sveriges största

bloggar

Författare: Emelie Bergsten

Handledare: Nicklas Håkansson

Examinator: Matts Skagshöj

Abstract

Titel: Bildt VS Schulman – En diskursanalys av två av Sveriges största bloggar

Författare: Emelie Bergsten Handledare: Nicklas Håkansson Examinator: Matts Skagshöj Typ av rapport: C-uppsats, 15 hp Utbildning: Högskolan i Halmstad

Sektionen för Hälsa och Samhälle

Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90 p

Syfte: Att göra en diskursanalys av två olika bloggar (politikerblogg respektive ”kändis”blogg) för att se vilken interaktivitet som uppstår i bloggen mellan läsarna och även bloggaren själv. Jag vill komma fram till vilka slags åsikter som förs fram i diskussionen och om och i så fall på vilket sätt bloggaren är delaktig i diskussionen i kommentarsfältet.

Teori: Studiens främsta teoretiska utgångspunkt har varit den offentliga sfären.

Metod: I studien har diskursanalys använts som metod med tyngdpunkt på Faircloughs kritiska diskursanalys.

Slutsatser: Analysen har kommit fram till att offentlighet och offentliga personer inte alltid innebär att personens åsikter är offentliga, att

gränserna mellan offentligt och privat syns tydligare hos bloggaren än hos kommentatorerna samt att gränserna mellan offentligt och privat skiljer sig beroende på vem det är som driver bloggen.

Nyckelord: Blogg, Offentligt/Privat, Diskursanalys, Carl Bildt, Katrin Schulman

Innehållsförteckning

1. Inledning

2. Bakgrund

2.1 Bloggarnas politiska och mediala påverkan 7-8 2.2 ”Alla dessa dagar” 8-9 2.3 ”Fuck you right back” 9

3. Tidigare forskning

3.1 Internets utveckling 10

3.2 Bloggars utveckling 10-11

4. Teoretiska utgångspunkter

4.1 Bloggar och offentligt/privat 12-14 4.2 Offentlighetens betydelser 15-16 4.3 Nya mediers rekonstruktion av gränserna mellan offentligt och

privat 16

4.4 Bloggars demokratiska funktion 17-18 4.5 Diskursanalys som teori 18-21 4.6 Diskurser och språkanvändning 21-22

5. Metod

5.1 Kvalitativ VS Kvantitativ innehållsanalys 23 5.2 Diskursanalys som metod 24-26 5.3 Urval 27-29

6. Analys

6.2.1 “Ska man endast ha sex med sin man för

resten av livet…?” 38-42

7. Sammanfattning av analys och diskussion

8. Egna reflektioner

9. Källförteckning

1. Inledning

På bara några år har bloggandet tagit fart ordentligt i det svenska samhället. Kända och okända personer har startat bloggar, vissa mer uppseendeväckande, andra mindre. Med uppseendeväckande menar jag framför allt bloggar som har många läsare vilket leder till många

kommentarer i kommentarsfältet, men också att bloggarna är omtalade i media och refereras till i andra bloggar. Detta beror troligtvis på vad de olika bloggarna innehåller, vissa bidrar till mer diskussion än andra.

Eventuella diskussioner som uppstår om blogginnehållet kan man följa i bloggens kommentarsfält.

Men vad är då en blogg egentligen? Våge beskriver fenomenet som en väl uppdaterad webbplats där man på startsidan finner ett antal daterade texter som är placerade i kronologisk ordning där det senast skrivna kommer först. Andra varianter av bloggar än textbloggar är fotobloggar, ljudbloggar och videobloggar. Innehållet i bloggarna kan vara olika, alltifrån nyhetsrapportering, kunskapsförmedling, åsikter och skvaller till dagboksskrivande.

Bloggen är en möjlighet för dem som vill uttrycka sina tankar och reflektioner i en egen webbpublicering utan att behöva ha kunskap om html (Lars Våge, 2005, 9-10)

Tanken med studien är att studera olika inlägg, framför allt de som har flest och mest intressanta kommentarer i kommentarsfältet, alltså inte intetsägande kommentarer som till exempel ”Jag håller med dig” (se kriterierna ovan), och dessutom om dessa inlägg specifikt har

diskuterats i andra bloggar. Jag vill se om vissa inlägg lockar till sig fler kommentarer än andra och försöka analysera den diskussion just dessa inlägg leder till. Jag kommer också att studera bloggarna utifrån det offentliga/privata perspektivet. Då gränsen mellan offentligt och privat blivit alltmer diffus är detta intressant att studera för att se hur

bloggarna hanterar perspektiven.

1.1 Syfte

Att göra en diskursanalys av två olika bloggar (politikerblogg

respektive ”kändis”blogg) för att se vilken interaktivitet som uppstår i bloggen mellan läsarna och även bloggaren själv. Jag kommer att studera bloggarna utifrån offentligt/privat för att se hur detta speglar sig i texterna och i diskussionerna. Jag vill komma fram till vilka slags åsikter som förs fram i diskussionen och om och i så fall på vilket sätt bloggaren är delaktig i diskussionen i kommentarsfältet.

1.2 Frågeställningar

• Vilken debatt förs om blogginnehållet i kommentarsfältet? Hur yttrar sig offentlighet/det privata perspektivet i diskussionen?

• Förs debatten om blogginnehållet i de utvalda inläggen vidare senare i bloggen? Kan man se att bloggaren tagit del av diskussionen och i så fall på vilket sätt?

2. Bakgrund

Bloggen är ett relativt nytt fenomen, men som ökat kraftigt under 2000- talet. Webbens skapare, Tim Berners-Lee, var också den person som 1991 startade den första bloggen. Detta var en blogg som lade ut adresser till alla nya webbplatser. Marc Andreesen, skaparen av den första grafiska webbläsaren Mosaic, ses också som en förebild av bloggfenomenet när han från juni 1993 drev nyhetssidan ”What’s new”.

På denna sida presenterades kontinuerligt nya länkar som ansågs

intressanta för användarna. Även dagböcker, online journals och e-zines (elektroniska tidningar) etablerades tidigt på webben.

Justin Halls webbsida ”Links from the underground” startades 1994 och definierades också som en slags blogg, en så kallad filterblogg som valde ut länkar och kommenterade dessa.

Ordet weblog myntades 1997 av Jorn Barger som hade en egen blogg,

”Robot Wisdom”. Weblog kommer från Bargers beskrivning av sin egen och liknande webbsidor. Weblogs var webbsidor som skiljde sig från vanliga ”hemsidor” genom att man länkade till nya webbplatser som man funnit. Weblogs var alltså loggböcker över det egna surfandet och man ville visa för läsarna vad man ansågs vara intressant under surfandet på webben (Lars Våge, 2005, 9-12).

Bloggarnas utveckling för en ”vanlig” person som inte är särskilt kunnig i att skapa html-sidor och programmering har gått snabbt. Den stora explosionen skedde sommaren 1999 då webbtjänsten Pitas.com lanserades där vem som helst kunde starta en blogg. Gränssnittet var att man fick två rutor att fylla i, en för länken och en för kommentaren.

Samma år, 1999, kom även Blogger.com som var ännu enklare än Pitas.com. På Blogger.com skulle man bara fylla i en ruta och om man ville ha en länk fick man själv skapa den med hjälp av html.

Den första portalen för bloggar kom också detta år, Eatonweb Portal hette den och skapades av den engelska bloggaren Brigitte Eaton.

Portalen innehöll en webbkatalog där bloggarna delades in efter ämnen, språk och länder.

En stor nyskapelse var så kallade permalinks som under våren 2000 introducerades på Blogger.com. Permalinks är länkar som förblir

detsamma som de alltid har varit och genom dessa kan man gå tillbaka till tidigare inlägg på bloggen och på så vis hänvisa till vad man själv och vad andra bloggare har skrivit.

Som ett naturligt steg efter skapandet av permalänkar kunde även vem som helst få möjlighet att kommentera inläggen på bloggarna. Under varje inlägg finns en länk till ett formulär där man kan skriva i sin kommentar på det som bloggaren har skrivit. Detta ledde till en interaktivitet på bloggarna som tidigare inte funnits (Lars Våge, 2005, 12-15).

2.1 Bloggarnas politiska och mediala

påverkan

År 2001 inträffade den händelse som påverkade bloggarnas utveckling extremt, terrorattackerna mot World Trade Center. När detta hände skapades bloggar och spred information om händelsen. Fördelen med bloggarna vid sådana händelser är den snabbhet med vilken man kan publicera information på nätet. I samband med terrorattackerna skapades så kallade ”war blogs”. Ett exempel på en sådan är bloggen

”A changed world” som tidningen ”The Christian Science Monitor”

skapade i syfte att kommentera attackerna och dess konsekvenser (Lars Våge, 2005, 16-17).

Under 2002 fick bloggarna en alltmer betydande roll i det politiska livet i USA. Politiker började utnyttja bloggformen för egna syften genom att sprida valkampanjsinformation med hjälp av egna bloggar. Även andra offentliga personer tog tillfället i akt att blogga, exempelvis soldater och journalister som bloggade om USA:s invasion av Irak våren 2003. Den mest omtalade bloggen som rapporterade från Bagdad blev en irakisk arkitekturstudents blogg som återberättade händelserna i Irak på ett verklighetsnära sätt utifrån de angripnas synvinkel.

En annan roll som bloggarna fick särskilt i USA var att fungera som

”media watch dogs” som håller ett öga på journalisterna. Ett exempel på detta och som gett bloggarna ett medialt inflytande är när nyhetschefen

Eason Jordan på Cnn i februari 2005 slutade sitt arbete efter 23 års anställning. Detta efter att ett antal bloggare skrivit om ett uttalande Jordan gjort om att amerikanska soldater medvetet dödade journalister i Irak. Efter denna händelse är det alltfler journalister och andra

mediekändisar som bloggar, till exempel Michael Moore, Noam

Chomsky, Carl Bildt och Margot Wallström (Lars Våge, 2005, 19-20).

2.3 ”Alla dessa dagar”

”Alla dessa dagar” startades den 3 februari 2005 av nuvarande utrikesministern Carl Bildt. Alla inlägg från start fram till 28 januari 2007 är skrivna på engelska, men sedan bestämde Bildt sig för att börja skriva bloggen på svenska istället. Anledningen till det, tycker Bildt själv, är att han på ett friare sätt kan berätta om hans arbete och

dessutom är det inte lika tidskrävande att skriva den på engelska. Senare i bloggen har han skrivit ett och annat engelskt inlägg, men till största delen står det på svenska. I ett senare inlägg samma dag, 28 januari 2007, berättar Bildt om varför hans blogg heter ”Alla dessa dagar”. Han skriver att titeln kommer från en bok som Kjell-Olof Feldt givit ut och som handlar om Feldts dramatiska tid som socialdemokratisk

finansminister sedan 1982. Bildt tycker också att titeln beskriver hur regeringsarbetet faktiskt är, lite rörigt och problemfyllt

(http://carlbildt.wordpress.com/2007/01/).

Carl Bildts blogg har varit utsatt för mycket kritik i andra bloggar och även i andra medier. På bloggen ”alliansfritt Sverige” skriver man om att Sveriges största dagstidningar kräver att regeringen ska ta tag i problemet att en svensk journalist har suttit i fängelse i Eritrea i 2000 dagar utan någon rättegång. Kritik riktas här mot Bildts blogg, att han inte skriver ett ord om detta men annars kan han besvara vartenda påhopp som görs mot honom. ”Alliansfritt Sverige” anser att det är märkligt att det helt plötsligt blir tyst från Bildts sida när det ” inte handlar om honom själv eller hans aktieportfölj”

(www.alliansfrittsverige.blogspot.com).

Allvarligare kritik har också riktats mot Bildts blogg, sådan som faktiskt handlar om brott mot lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor. Det handlar om att läsare har kommenterat bloggen genom att uppmanat till folkmord på palestinier

(http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=663724). Trots att det inte är Carl Bildt som skrivit kommentaren som klassas som hets mot folkgrupp är det han som har det yttersta ansvaret om att sådant inte ska förekomma på bloggen.

2.3 ”Fuck you right back”

”Fuck you right back” startades 19 juni 2007 av Katrin Schulman, då Zytomierska. Enligt Katrin själv startade hon bloggen efter ett samtal med en vän som sa att det idag är folket som skapar media och

mediehusen som tjänar pengarna, men i framtiden kommer det att vara folket som skapar media och också tjänar pengarna. Hon tyckte då att det var en god idé att skapa en blogg för att på det sättet tjäna pengar (http://www.stureplan.se/frame.php?main=/blogs/katrin_old/). Dock hade hon inte räknat med att hennes blogg skulle bli så välläst. Nu, ett halvår senare, har hon ca 3,5 miljoner unika besökare på sin blogg.

Vad handlar då hennes blogg om? Det står en rad under titelraden på första sidan av bloggen: ”Katrin Schulman skriver sanningen om saker som andra ljugit om” (http://www.stureplan.se/frame.php?main=/). Det är en ganska bra beskrivning om innehållet i bloggen. Hennes inlägg handlar mycket om saker som andra aldrig skulle våga yttra ett ljud om, om de inte visste att de skulle få medhåll. Många av hennes inlägg provocerar läsarna trots att det mesta är på skämt.

3 Tidigare forskning

3.1 Internets utveckling

Som mediefenomen har Internet funnits sedan mitten av 1990-talet och fram tills nu har utvecklingen bara gått fortare och fortare. Ända sedan Internets uppkomst har det funnits olika åsikter kring vad det kan bidra till; utopiska åsikter menar att Internet kan bidra till att främja

gemenskap, demokratin, individuell utveckling och stimulera ekonomin.

Dystopiska åsikter tror att Internet kommer att bidra till ökad

nedbrytning av samhället och kulturen, mer kontroll över individen och upplösning av sociala band mellan människor. Dock har det visat sig allteftersom Internet har utvecklats att dessa utopiska och dystopiska åsikter varit aningen överdrivet (Dahlgren, 2002, 13-15).

Internet har även blivit en stor plattform för kommunikation tack vare World Wide Web, e-post och andra program som omfattar former av medierad kommunikation som redan finns, men även tillför nya

beståndsdelar. Dahlgren skriver att det finns vissa grundläggande villkor att uppfylla för att kunna använda sig av Internet. Man behöver en dator med rätt kapacitet, modem och koppling till en server. Detta innebär att man behöver ligga på en viss ekonomisk nivå för att kunna inneha dessa ting. De kulturella villkoren för att kunna använda Internet är förutom viljan läskunnighet och gärna kunna grunderna i engelska då det är ett dominerat språk på Internet. Utifrån dessa olika krav för att kunna använda Internet är klyftorna inom och mellan länder vad gäller tillgång

och användning av Internet ganska logiska (Dahlgren, 2002, 23-24).

3.2 Bloggars utveckling

Bloggande är ett ungt fenomen och därmed har heller inte forskningen kring bloggar kommit så långt. Sedan bloggandets start har det

arrangerats olika konferenser som handlat om bloggande, bland annat en europeisk konferens i Wien som hette Blogtalk där bland annat den amerikanske bloggprofilen Dan Gillmor och iraniern Hossein

Derakshan deltog. Derakshan höll ett föredrag om iranska bloggar och var också den som gjorde det möjligt att använda Blogger på farsi. En

annan konferens som arrangerats är en i Toronto (oktober 2003) som The Association of Internet Research höll i. Ett av föredragen som hölls under denna konferens var ”Bloggers and warbloggers as public

intellectuals”. Föreläsaren David Park pratade om konversationerna som pågår mellan journalister och bloggare. Han menar att journalisterna beskriver bloggandet som en utväxt av journalistiken snarare än något helt nytt. Bloggarna däremot beskriver sig själva som fristående

intellektuella som är ”icke-professionella” och att de kan involvera sig i vilka diskussioner de vill samt har en bättre gemenskap med läsarna, som också är ”icke-professionella”. Park påpekar dock att det kanske snarare är vad bloggare skulle vilja vara och att många av de mest inflytelserika bloggarna har en medie-bakgrund. (Lars Våge, 2005, 40- 42).

År 2001 var på många olika sätt det år som bloggarna fick sin ordentliga framfart. De traditionella medierna började diskutera och kommentera alltmer kring bloggarna och ställde sig frågan om de var hotade eller om de borde hoppa på bloggtrenden. Strax efter terrordåden den 11 september 2001 startades den första bloggen av journalister, närmare bestämt av dagstidningen The Christian Science Monitor som startade bloggen A Changed World där terrorattackerna konsekvenserna av dessa kommenterades.

Samma år började även journalister och medieforskare analysera och diskutera bloggfenomenet och försöka skildra det gentemot

journalistiken (Lars Våge, 2005, 16-17).

Under 2002 fick bloggarna en allt mer betydande roll i det politiska livet i USA. Ett exempel på detta var när senator Trent Lott sa en rasistisk kommentar på en fest för en annan senator. Media lade inget större intresse i detta, men det uppmärksammades desto mer av ett antal bloggare. Följden av diskussionen som uppstod blev att Lott offentligt tvingades be om ursäkt offentligt för sitt uttalande och senare även avgå från sin post som senator (Lars Våge, 2005, 19).

4. Teoretiska utgångspunkter

Innan en studie påbörjas ska en teori väljas ut för att kunna nå fram till ett resultat. Den teori som väljs kan komma att ändras under studiens gång då det kanske visar sig att teorin inte är lämplig för studien. Teorin bör alltid ha ett gott förhållande till empirin, det material som samlats in ska alltså kunna analyseras utifrån teorin (Aspers, 2007, 77-78).

Den här studien, som är en diskursanalys, handlar mycket om tolkningar. Jag har tolkat två olika bloggar utifrån offentligt/privat- perspektivet för att se vilken interaktivitet som uppstår kring bloggarna.

4.1 Bloggar och offentligt/privat

Thompson (1995) skriver att man kan utmärka två grundläggande betydelser av den offentliga-privata delningen. Dessa betydelser tar dock inte fram alla innebörder som finns i dessa polysemiska termer, det vill säga termer som har olika betydelser, men de framhäver några av de viktigaste sätten som dessa termer har använts på sedan

medeltiden. Den första betydelsen innebär relationen mellan två olika domäner. Den ena är den institutionella politiska makt-domänen som blev alltmer lagstadgad inom den härskande staten och den andra domänen innefattar ekonomisk aktivitet och personliga relationer som hamnade utanför den politiska kontrollen. Sedan mitten av 1500-talet har offentlighet alltmer kommit att betyda aktivitet och auktoritet som är relaterat till eller härstammar från staten medan privat refereras till de aktiviteter eller de sfärer i livet som är uteslutna eller separerade från staten. Denna betydelse av den offentliga-privata delningen fick dock ge vika under 1700- och 1800-talet för en betydelse som blev alltmer framstående inom de rättsliga och politiska teoretikernas skrifter, nämligen värdet mellan staten och det civila samhället.

”Det civila samhället” användes i många olika sammanhang, men idag beskrivs det mest som en sfär av enskilda individer, organisationer och grupper i samhället som är reglerade efter civillag och åtskilt från staten. I den här betydelsen kan alltså det privata inkludera det civila samhället (Thompson, 1995, 121).

Den andra grundläggande betydelsen som Thompson (1995) talar om menar att offentlig innebär ”öppet” eller ”tillgänglighet för

allmänheten”. Det som är offentligt enligt denna betydelse är det som är synligt och observerbart, det som framförs inför åskådare och det som är tillgängligt för alla att se och höra om. Motsatsen till offentligt i detta fall är det privata som i den här betydelsen innebär det som inte fritt går att beskåda, det som sägs och görs privat eller i hemlighet eller bland en begränsad grupp av människor.

I denna betydelse har alltså den offentliga-privata delningen att göra med offentlighet kontra privatliv, öppenhet kontra sekretess och synlighet kontra osynlighet. En offentlig handling är alltså en synlig handling som är öppen för alla som vill se och en privat handling är osynlig som sker i sekretess bakom stängda dörrar (Thompson, 1995, 123).

Bloggar kan ses både som något offentligt och privat beroende på hur bloggaren själv har valt att publicera sin blogg. Enligt Thompson (1995, 123) är offentligt något som är öppet och tillgängligt för alla. En blogg publiceras på Internet som är en offentlig ”mötesplats” där alla som har tillgång till en dator och till uppkoppling på nätet kan ta del av den information som läggs upp där. Enda fallet där en blogg inte är något offentligt är när bloggarna väljer att lösenordsskydda sin blogg så att endast de som har tillgång till lösenordet kan läsa bloggen

(http://info.blogg.se/270905122312_faq_du_kan_lsenordsskydda_din_b l.html). Det finns många privatpersoner som bloggar och även dessa är offentliga så länge de inte är lösenordsskyddade. Exempel på

privatpersoner som bloggar och som låtit allmänheten ta del av deras vardag är ”Prinsessans dagbok”(www.prinsessans.blogg.se), ”Ung mamma” (www.ungmamma15.blogg.se) och Wysteriia

(www.wysteriia.blogg.se). På Bloggtoppen (www.bloggtoppen.se) kan man se deras popularitet genom topplistan som publiceras där och uppdateras allt eftersom besökarantalet förändras.

De bloggar som är lösenordsskyddade klassificeras som privata då dessa bloggar endast kan läsas av en begränsad grupp människor, det vill säga de som har tillgång till lösenordet (Thompson, 1995, 123).

Thompson talar om begreppet offentligt som något allmänt och

tillgängligt för alla (1995, 123). I bloggvärlden är allt i grund och botten offentligt då det publiceras på Internet. Funktionen ”lösenordsskydd”

finns inte på alla bloggportaler och därmed är inte bloggar något privat.

Då bloggar är offentligt finns vissa regler som bloggarna måste följa för att inte anklagas för att bedriva brottslighet. Även om Sverige är ett land där yttrande- och tryckfrihet råder så är det samtidigt inte tillåtet att tala illa om någon. Det är inte bara i blogginläggen som bloggaren har ansvar för vad som skrivs, utan även i kommentarsfältet ska bloggaren se till att olämpliga kommentarer tas bort, till exempel kommentarer som innehåller brottslighet. Ett exempel på en kommentar som

bloggaren Carl Bildt var tvungen att ta bort från sin blogg handlade om att en kommentator uppmanade till folkmord på palestinier

(http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=663724).

Utifrån Thompsons (1995) andra perspektiv av vad offentligt/privat innebär kommer jag att analysera de bloggar jag har valt ut. I den andra betydelsen menar man att offentligt innebär något som är tillgängligt för allmänheten vilket då är alla bloggar som finns på nätet och som inte är lösenordsskyddade. Det som är privat i bloggvärlden är de bloggare som valt att lösenordsskydda sin blogg och endast de som är ”inbjudna”

och fått ta del av lösenordet har tillgång till bloggen. Jag kommer även utifrån detta perspektiv att studera hur bloggarna tar ställning till offentligt/privat i deras inlägg.

4.2 Offentlighetens betydelser

Habermas skriver att offentligheten framställer sig som en sfär; det privata området står emot det offentliga. Offentligheten förefaller i vissa avseenden som den allmänna opinionens sfär i motsats till den

offentliga makten. Offentlighetens organ är antingen statsorganen eller medier som liksom pressen fungerar som kommunikationen inom publiken (Habermas, 2003, 12).

Vidare beskriver Habermas två olika typer av offentlighet; den representativa och den borgerliga offentligheten. Ett exempel på

representativ offentlighet är olika herraväldens attribut såsom en furstes sigill, i detta fall är offentligheten ingen social plats utan snarare en statussymbol. Enligt Habermas är en godsherres status alltid neutral i förhållande till kriterierna för ”offentligt” och ”privat”. Dock

representerar innehavaren sin status offentligt; det vill säga att han framställer sig själv som någon ”högre” makt. Detta

representationsbegrepp innebär att ingen representation är ”privat” utan allt sker inom offentlighetens sfär (Habermas, 2003, 16).

När den representativa offentligheten reduceras öppnas det upp en plats för en sfär som kallas för den offentliga maktens sfär. Denna visar sig i en bestående förvaltning och en stående armé; det vill säga att de bestående kontakterna inom börs och press nu uppfylls av en

fortlöpande statlig verksamhet. Privatpersoner ingår inte i den offentliga makten då de inte har något ämbete. I denna betydelse är ”offentlig”

detsamma som statligt. Kännetecknet för något som är offentligt är inte längre förknippat med en auktoritet utan har istället att göra med den maktutövning personen är försedd med (Habermas, 2003, 26).

Offentlighetens viktigaste institution är pressen. När

offentlighetsprincipen funktioneras om struktureras offentlighetens sfär om och inom pressen kan omstruktureringen lätt fastställas. I de fall offentligheten kommersialiseras minskas skiljelinjen mellan

varucirkulationen och publikinteraktionen och inom det privata området minskas skillnaden mellan offentlighet och privatsfär. Offentligheten är inte längre en del av det privata området i den mån dess institutioners oberoende bara kan bekräftas genom politiska garantier. Utvecklingen

av offentligheten och även pressen innebar att tidningarna inte bara publicerade nyheter längre utan även blev den allmänna opinionens förmedlare och partipolitikens kampmedel (Habermas, 2003, 175).

4.3 Nya mediers rekonstruktion av

gränserna mellan offentligt och privat

Före mediernas utveckling kopplades individers och händelsers offentlighet till en gemensam plats. Genom att iscensätta en händelse inför en grupp individer som var fysiskt närvarande blev händelsen offentlig. Thompson kallar detta för ”den samtidiga närvarons

traditionella offentlighet”. Den här typen av offentlighet byggde på de symboliska signaler som kännetecknade interaktionen ansikte mot ansikte. Offentligheten omfattade både syn och ljud genom den visuella anblicken och det talade ordet. Då denna offentlighet dessutom innebär att individer samlas på en gemensam plats är den i första hand

dialogisk.

När nya medier nu har utvecklats har även nya former av offentlighet skapats. Det mest framträdande kännetecknet för de nya formerna är att individers, handlingars eller händelsers offentlighet inte längre är kopplade till en gemensam plats. Istället kan händelser eller handlingar bli offentliga genom inspelningar och sedan vidarebefordras till andra som inte närvarat vid händelsens skede. Den traditionella formen av offentlighet har fortfarande stor betydelse i det moderna samhället, till exempel genom offentliga möten, demonstrationer och politiska debatter ansikte mot ansikte. Men de nya formerna av offentlighet utvidgar och ersätter de traditionella formerna i och med att de nya medierna fick allt större genomslagskraft (Thompson, 1995, 125-126).

Bloggvärlden är ett nutida exempel på offentlighet. Innehållet i bloggarna är offentliga genom att de läggs ut på nätet som är öppet för alla, men alla som läser innehållet är inte samlade på en gemensam plats.

4.4 Bloggars demokratiska funktion

Lars Nord skriver i sin bok It och demokrati (2002) om den medierade demokratin. Han menar att dagens samhälle inte kan styras på samma sätt som de grekiska stadsstaterna styrde där alla manliga medborgare kunde delta i statens styrelse. Idag kan inte beslut fattas enbart genom det folkliga deltagandet utan det krävs en fungerande kommunikation mellan folket och de styrande mellan valen. Kommunikationen ska öppna för informationsförmedling, opinionsbildning och diskussion så att de politiska besluten kan delas med offentligheten och diskuteras kritiskt. Den kritiska debatten har lyfts fram av maktutredarna som en demokratisk grundprincip.

Nord anser att demokratin i det moderna samhället till stor del handlar om medierad kommunikation. De flesta människor tillbringar mycket tid kring olika medier, men lite tid kring politiskt arbete. Därför kommer de flesta uppfattningar om politiken och samhället från de beskrivningar som media ger oss (Nord, 2002, 13-14).

Bloggar är ett relativt nytt mediefenomen, men som också har fått en stor roll för demokratin då de har blivit en källa till människors

information om politik och samhället i övrigt. I den här studien är Carl Bildts blogg, ”Alla dessa dagar” en av de utvalda bloggarna som jag har studerat och den bloggen är ett tydligt exempel på en informationblogg om politik. Bloggen har också ett kommentarsfält och fungerar därför som ett diskussionsforum som läsarna kan ta del av.

Vidare tar Lars Nord upp tre olika teorier om demokrati;

konkurrensdemokratin, deltagardemokratin och diskussionsdemokratin.

Det är framför allt diskussionsdemokratin som kan refereras till medier.

Grundtanken inom diskussionsdemokratin är att den demokratiska legitimiteten skapas i det politiska samtalet samt att kvaliteten på demokratin avgörs främst av om de politiska besluten har fattats genom en fri och öppen debatt där alla alternativ har presenterats och

diskuterats (Nord, 2002, 21-22). Diskussionsdemokratin förverkligas alltså genom dialog och debatt vilket är vanligt förekommande i olika medier såsom dagstidningar, TV, radio och vad som i detta fall är mest intressant, bloggar. Genom bloggfenomenet får läsarna chansen att

uttrycka sin åsikt både genom att skapa diskussion i olika

kommentarsfält men också genom att själv skapa en blogg och kunna förmedla sina åsikter samt att ta del av andras.

Carl Bildts läsare är många och det är också en hel del av dem som tar tillfället i akt att göra sin röst hörd genom att kommentera olika inlägg.

Genom bloggen får de också information om vad som händer i den politiska världen och är på så sätt delaktiga i det offentliga samtalet.

4.5 Diskursanalys som teori

Enligt Foucault är språket den mest betydelsefulla makten som skapar våra erfarenheter. Utan språket går det inte att få en mening på våra erfarenheter eller sätta ord på våra tankar. Det är inte bara när vi ska förklara våra idéer och tankar för andra som vi använder oss av språket utan även när vi ska förklara saker för oss själva. Foucault är mer intresserad av språket som diskurs än av språket som helhet. Diskurser kan förklaras som språk i rörelse, diskurser är fönster som låter oss sätta mening och ”se” saker. Dessa diskursfönster skapar vår förståelse för oss själva och vår kapacitet till att dela upp det som är värdefullt från det som är värdelöst och det som är rätt från det som är fel. Våra tankar och handlingar är influerade, anpassade och till en viss del även

kontrollerade av dessa olika diskurser (Danaher, 2000, 31).

Diskursfönster tillämpas undermedvetet av alla bloggare, eller snarare alla som skriver en text. Det man väljer att skriva är det som man har valt att lägga i ”värdefullt”-mappen och allt annat som man väljer att inte skriva är enligt skribenten värdelöst. Ett blogginlägg varierar i storlek beroende på vem det är som skriver, vad som ska skrivas och när det skrivs. Om bloggaren har för avsikt att bara kort uppdatera så är det troligt att än färre saker hamnar i ”värdefullt”-mappen än om inlägget skulle skrivas på en tidpunkt då det finns gott om tid.

Foucault menar att diskurser är uppbygga av uttalanden som bildar relationer med andra uttalanden: de delar ett område och etablerar

kontexter, men de kan även försvinna eller bli omplacerade av andra uttalanden. När en diskurs tar in ett obestämt antal av uttalanden är det vanligtvis bara ett begränsat antal som faktiskt konstituerar någon diskurs och dessa refererar man till om och om igen. Ett exempel på detta är det juridiska fältet som har en begränsad mängd med uttalanden som etablerar sanna förhållanden vilka avgör domen för de olika

rättsfallen (Danaher, 2000, 35).

I en blogg skulle man kunna säga att kommentarsfältet är en diskurs då det är många uttalanden från många olika läsare som tillsammans bildar relationer med varandra. En del av uttalandena försvinner i mängden då de anses vara ointressanta av de andra läsarna, medan andra uttalanden snappas upp och argumenteras emot av andra kommentatorer och skapar på så sätt en diskussion.

Även Norman Fairclough (1995) förknippas starkt med diskurser och diskursanalyser, framförallt kritisk diskursanalys. Han delar upp diskurser i tre olika delar: social praktik, diskursiv praktik

(textproduktion, distribution och konsumtion), och text. Analysen av den specifika diskursen kräver en analys av var och en av dessa tre dimensioner och deras relationer till varandra. Hypotesen är att

betydelsefulla förbindelser existerar mellan en texts kännetecken, på det sätt som texter är sammansatta och tolkade, och den sociala praktiken.

Ideologier inkluderar denna bild för det första i den ideologiska investeringen av de olika delarna som ritar upp produceringen och tolkningen av en text, samt på vilket sätt de är artikulerade tillsammans på order av diskursen. För det andra på vilket sätt dessa delar är

artikulerade tillsammans och på order av diskursen hur de är

återartikulerade i diskursiva händelser. I det sistnämnda sambandet ska man ha i beaktning att den rikedom av de ideologiska delarna som producerar och tolkar texter sparsamt bör bli representerade i texten (Fairclough, Critical Discourse Analysis, 1995, 74).

Fairclough beskriver vidare textanalys som en del av diskursanalys. I vissa skrifter är texterna framförda för att illustrera ett redan etablerat

kod-system, medan det i andra skrifter finns kommentarer på innehållet i texterna, men inte på utformandet. Fairclough menar att man inte kan analysera innehållet utan att samtidigt analysera utformningen av en text då innehållet alltid förverkligas i former, och olika innehåll medför olika former och tvärtom. Utformningen är alltså en del av innehållet (Fairclough, Media Discourse, 1995, 57).

I de kommentarer som skrivs i olika bloggar finns oftast bara åsikter om innehållet i inläggen. Enligt Fairclough går det inte att uttolka en text utan att bedöma utformningen av texten då det är en del av innehållet. Det finns dock en del kommentatorer som reagerar på hur texten skrivs i ett blogginlägg, exempelvis i Katrin Schulmans inlägg om sin päls. Där inleds en diskussion kring huruvida hennes päls är äkta eller inte, kommentatorerna diskuterar med varandra på vilket sätt hon har skrivit texten för att på så sätt få klarhet i om pälsen är äkta eller inte.

Fairclough använder sig av ett tredimensionellt diskursbegrepp; diskurs som text, diskurs som diskursiv praktik och diskurs som social praktik. I Kritisk diskursanalys (1995) förklarar han vidare vad det

tredimensionella diskursbegreppet innebär och kopplar samman det med kritisk diskursanalys av en kommunikativ händelse. Texter kan vara både skriftliga och muntliga, diskursiv praktik innebär processerna av textproduktion och textkonsumtion och social praktik innebär sociala och kulturella happenings som kommunikativa händelser är en del av.

Textanalyser omfattar både textens betydelse och dess utformning.

Det är dock svårt att skilja på dessa två aspekter, betydelser är

ovillkorligen förverkligade i utformningen och skillnaderna i betydelsen medför skillnader i utformningen och vice versa (Fairclough, Critical discourse analysis 1995, 57-58).

Den diskursiva praktiken av en kommunikativ händelse innefattar olika aspekter av textproduktion och textkonsumtion. En del av dessa har en mer institutionell karaktär medan andra är diskursprocesser av snävare betydelse. Fairclough ser den diskursiva praktiken som en medlare mellan det textenliga och det sociala/kulturella, alltså mellan

diskurs som text och diskurs som social praktik. Diskursiv praktik är en bred kategori med samhälle och kultur på den ena sidan och diskurs, språk och text på den andra sidan. Generellt sett genomförs den

traditionella diskursiva praktiken i texter som är homogena i dess form och mening, medan den kreativa diskursiva praktiken genomförs i texter som har heterogena former och betydelser (Fairclough, Critical

discourse analysis 1995, 58, 60).

4.6 Diskurser och språkanvändning

Diskursanalys är en systematisk studie av diskurser, men det finns flera olika inriktningar som man kan följa. Bergström och Boréus (2005) förklarar de olika diskursbegreppen genom att dela upp dem i snäva och vida diskursbegrepp. De snäva diskursbegreppen tillhör den första generationen inom diskursanalysen. En snäv betydelse av diskurs ges i lingvistiska sammanhang, till exempel ”spoken and written language”.

Betydelsen är alltså sammanhängande delar av skrivet eller talat språk vilket gör att textanalysen blir en analys av text utan koppling till något.

Till den andra generationen inom diskursanalysen hör kritisk

diskursanalys vilket är ett vidgat diskursbegrepp. Kritisk diskursanalys förknippas som jag tidigare nämnt starkt med Norman Fairclough (Bergström, Boréus, 2005, 307-308).

Enligt Saussure ses språkanvändning i individualistiska och asociala termer. I användandet av termen ”diskurs” blir språkanvändandet överlappat i sociala relationer och processer som systematiskt bestämmer variationer i dess egenskaper, inklusive de lingvistiska formerna som figurerar i texterna. En synvinkel på överlappningen i det sociala, som är ingående i diskursbegreppet, är att språket är en

materialistisk form av ideologier och att språket är försett med ideologier. Den dialektala relationen av strukturer/händelser är också ingående i diskursbegreppet, det vill säga att diskurser är skapade av strukturer, men bidrar också till att skapa och återskapa dem, att

reproducera och omvandla dem. Dessa strukturer är främst av diskursivt

slag men de inkluderas också i en medlande form som till exempel politiska och ekonomiska strukturer, marknadsförhållanden och relationer mellan stater (Fairclough, Critical discourse analysis, 1995, 73).

Om man ser språkanvändning som något socialt är det för det första ett sätt att agera på. Underförstått är också språket ett socialt och historiskt sätt att agera på i ett dialektalt förhållande med andra sociala aspekter, det vill säga ett förhållande som är socialt skapat men även socialt skapande.

Fairclough skriver även om något han kallar ”orders of discourse”, diskursernas ordning. Diskursers ordning i en social institution eller en social domän är uppbyggd av alla diskursiva typer som används där.

Meningen med begreppet ”diskursers ordning” är att framhäva förhållandet mellan de olika diskurstyperna i en viss uppsättning:

antingen så är en strikt gräns upprätthållen mellan dem eller så kan de lätt blandas med varandra i särskilda texter (Fairclough, Critical discourse analysis, 1995, 54-55).

5. Metod

5.1 Kvalitativ VS Kvantitativ innehållsanalys

Innehållsanalys är när man analyserar innehållet i olika medietexter och här skiljer man även mellan kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys.

Den förstnämnda analysen använder man främst när man ska undersöka förhållanden som kan mätas och räknas, med andra ord kvantifieras.

Denna metod har fått kritik för att endast studera vad textens betydelse var vid första anblicken och vid det skedet togs den kvalitativa analysen fram så att man även kunde studera texter på djupet och försöka förstå textens djupare innebörd (Östbye, Knapskog, Helland, Larsen, 2004, 64).

Det viktigaste att tänka på när man använder sig av kvalitativ

innehållsanalys är att läsa texten aktivt, att ställa frågor till texten och att se om texten eller forskaren själv kan svara på frågorna. Exempel på frågor kan vara: Vilken är författarens poäng?, Vad säger författaren faktiskt?, Stöds poängen av det som sägs? Dessa viktiga punkter tar Mats Furberg upp i sin promemoria ”Att läsa resonerande texter”. Han menar också att för att forskaren ska få en god förståelse för texten måste den läsas flera gånger både snabbt och översiktligt samt långsamt och fundersamt (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wängnerud, 2003, 233- 234). På sätt och vis är den här studien en innehållsanalys då det är en diskursanalys där man också studerar en viss del av innehållet.

5.2 Diskursanalys som metod

En text produceras i ett samhälle och det är samhället som utgör textens orsak. Samhället påverkas i sin tur av medier och nyhetsjournalistik i kulturell, politisk och ideologisk innebörd. Den ömsesidiga relationen mellan medier och det omgivande samhället är en viktig aspekt i en kritisk diskursanalys ( Peter Berglez, 2000 ,196).

Berglez talar om två typer av diskurs; samtal och språk. När två eller flera personer samtalar om något kan man kalla det för diskurs. Inom språkvetenskapen har begreppet utvecklats till att diskurs också kan innebära social interaktion, det vill säga människors gemensamma användning av språk. Ett samtal fungerar på olika sätt beroende på i vilken omgivning det sker i, till exempel ett privat samtal (hemmet, familjen, nära vänner) eller ett offentligt samtal (relationen till myndigheter, arbetsplatsen). Det som skiljer sig åt mellan de olika typerna av samtal är vad som sägs och på vilket sätt det sägs.

När två olika diskurser möts, exempelvis lärare-elev som alltså är professionell respektive lekman, kan man koppla analysen till makt och dominans då den ena diskursen oftast dominerar över den andra vilket visar hur maktförhållanden mellan människor uppenbarar sig genom språkanvändning (Peter Berglez, 2000, 200).

I bloggen ”Alla dessa dagar” är det Carl Bildt som är den

professionella och hans läsare som är lekmännen, det vill säga att Bildt är den kunniga inom området han skriver om och därför innehar viss makt.

Vidare skriver Berglez om hur en diskursanalys av en text kan genomföras. Meningen med till exempel ett blogginlägg finns inte i texten utan skapas genom tolkning när människor läser och tar till sig texten. Relationen mellan text och läsare handlar om kognition, alltså uppfattande, förståelse och memorering av text, vilket styr läsarens tolkning av textens mening.

Berglez talar om ett ideologikritiskt perspektiv och menar att det handlar om att lyfta upp de omedvetna processerna på ett medvetet plan genom att ställa sig frågan: ”varför är texten som den är?” Det handlar

om att förstå på vilka sätt en text kan vara en produkt av den kultur som den befinner sig i.

För att kunna analysera en text utifrån ett ideologikritiskt perspektiv måste man försöka utforska underliggande meningar, opinioner och värderingar i texten. Då det många gånger kan vara det som uppfattas som ”det sanna” och ”det självklara” som är textens ideologiska

karaktär så bör man ställa sig utanför den kultur man själv befinner sig i för att inte bli påverkad utifrån. Samtidigt så måste man till viss del vara delaktig i kulturen för att kunna utföra en lyckad diskursanalys (Peter Berglez, 2000, 202-203).

Berglez beskriver, utifrån van Dijk, även hur en diskursanalys av en text kan utformas. Diskursanalys innebär både att studera texten på

makronivå och på mikronivå, det vill säga att man studerar textens tematiska och schematiska struktur samt att analysera texten i detalj genom att studera koherens, implikationer och stil. Den tematiska strukturen förklarar i vilken ordning olika händelser eller ämnen är skrivna i texten. I en nyhetstext är det mest relevanta skrivet i rubriken och ingressen och ju mindre relevant en viss händelse i texten anses vara desto mindre värde i texten får den. Att analysera den tematiska strukturen i en text innebär alltså att beskriva skribentens hierarkiska struktur av händelsen.

Den schematiska strukturen handlar om att de specifika händelser som blir föremål för texten utsätts för särskilda schematiska konventioner.

Det gäller att ta reda på hur den specifika verkligheten byggs upp diskursivt inom ramen för några särskilda regler, exempelvis rubrik och ingress samt historisk bakgrund.

Textens schematiska och tematiska struktur handlar om den

diskursiva karaktären när det gäller verklighetskonstruktion. Det är inte textproduktionen som anpassar sig efter verkligheten som är föremål för texten, utan snarare verkligheten som måste anpassa sig efter textens specifika karaktär (Peter Berglez, 2000, 204-205).

Att studera en text på mikronivå innebär att studera texten i detalj.

Huvudfaktorerna att tänka på när man analyserar en text på mikronivå är koherens, implikationer och stil. Koherens innebär bland annat hur man ur ett produktions- och läsarperspektiv får ihop textens olika delar till en sammanhängande innebörd. Koherens handlar också om textens semantiska struktur och uppbyggnad.

Van Dijk skiljer på global och lokal koherens. Global koherens är mindre textpartier som hänger ihop enligt ett särskilt mönster är därmed textens huvudsakliga mening. Lokal koherens är när man studerar de mindre textpartierna. För att kunna beskriva hur argument och

påståenden är uppbyggda i texten i relation till den globala koherensen använder man detta mönster med de olika koherenstyperna.

Koherens, mening och betydelse finns dock inte i texten utan förekommer endast i relationen mellan texten och den som tolkar texten. Den information som är närvarande i texten kallar van Dijk för ett semantiskt isberg. Textens fullständiga mening skapas delvis utifrån det som är skrivet, men också utifrån vad tolkaren anser att texten handlar om (Peter Berglez, 2000, 205).

Den andra huvudfaktorn är implikationer. Implikationer kan förklaras som detsamma som koherens med skillnaden att implikationer är närvarande i texten. Här studerar man om det finns onödig, överflödig eller irrelevant information i texten och vad det i så fall kan betyda rent ideologiskt.

Den tredje huvudfaktorn är stil och då framförallt i lexikal bemärkelse vilket innebär att studera vilka ord som förmedlas, uttalas eller tillskrivs en aktör (Peter Berglez, 2000, 205-206).

5.3 Urval

De bloggar jag har valt att undersöka är Carl Bildts blogg ”Alla dessa dagar” och Katrin Schulmans blogg ”Fuck you right back”. Carl Bildts blogg är också ett exempel på bloggar som förmedlar nyheter, i detta fall nyheter inom utrikespolitiken. Nyheter i andra bloggar, till exempel Svd:s ledarblogg skriver om nyheter som Svenska Dagbladet har skrivit om i tidningen och resonerar kring dem på bloggen. I valet av bloggar gick jag igenom topp 10 på Bloggtoppen för att se vilka som har flest läsare. De bloggar som hade flest läsare skumläste jag och valde sedan ut den blogg som verkade mest intressant att analysera. Kriterierna för att bloggarna ska anses vara intressanta har varit:

• En diskussion i kommentarsfältet ska finnas.

• Diskussionen ska handla om ämnet och inte bara enkla kommentarer som till exempel ”Jag håller med dig”.

• Bloggarna ska vara välkända på så sätt att de har många besökare vilket man kan ta reda på via Bloggtoppen.se.

Valet föll på ”Fuck you right back”, inte bara för att den ligger högst upp (bortsett från Tjuvlyssnat.se) utan också för att vissa av inläggen har lett till en diskussion i kommentarsfältet. ”Alla dessa dagar” har jag sedan tidigare hört talas om och vet att den har många läsare så jag fattade snabbt ett beslut att den skulle representera politiker/journalist- bloggen. Jag valde även bland olika ledarbloggar på tidningar, till exempel Svd:s ledarblogg, men där kunde man inte följa några

diskussioner utan det var mer en informationsblogg. Anledningen till att valet föll på just Carl Bildts och Katrin Schulmans bloggar beror också på att Bildts blogg tagits upp mycket i media och det förs mycket diskussioner i kommentarsfälten i hans blogg. Bildts blogg har även varit ett fall för rättssystemet av olika anledningar som jag kommer att beskriva mer i bakgrunden. Schulmans blogg valde jag just för att den är en av Sveriges mest lästa bloggar och hon får många kommentarer i sin blogg av läsarna. Det är intressant att se på vilket sätt en

politikerblogg och en ”kändis”blogg kan väcka lika mycket uppmärksamhet i samhället då det handlar om helt olika saker och skrivs på olika sätt.

Schulmans och Bildts bloggar är två av Sveriges mest lästa bloggar.

På Bloggtoppen (www.bloggtoppen.se) kan man se vilka bloggar som är mest lästa om de är registrerade där. Schulmans blogg har haft ca 3 500 000 unika besökare sedan den startades i juni 2007, Bildts blogg är dock inte registrerad på bloggtoppen. Med hjälp av en kommentator på Bildts blogg fick jag ändå fram att sedan bloggen startades har den haft ca 1 300 000 unika besökare. En unik besökare är detsamma som ett IP-nummer. Bloggen startades i februari 2005, vilket är nästan tre år sedan. Schulmans blogg startades i juni 2007 vilket är ett halvår sedan.

Schulmans blogg har alltså mer än dubbelt så många besökare än Bildts, och det bara på ett halvår.

Larsåke Larsson skriver i boken ”Metoder i kommunikationsvetenskap”

om olika urvalstyper, exempelvis variationsurval, typurval och stratifierat urval. I min studie har jag använt mig av typurval när jag skulle välja ut de två bloggarna att studera. Det är en bra urvalsteknik när man ska ”hitta mönstren i fenomenet”. Genom den här tekniken försöker man finna personer eller fall (i min studie, bloggar) som representerar det typiska, de som är utmärkande för fenomenet. I den här typen av urval måste man ha en viss förförståelse av vilka kategorier som finns inom fenomenet (LarsÅke Larsson, 2000, 56-57).

Då jag är en flitig bloggläsare visste jag sedan innan vilka slags kategorier det finns inom bloggvärlden, till exempel politikerbloggar, modebloggar, kändisbloggar (det vill säga en känd person som bloggar om sin vardag) med mera. Politikerbloggar och kändisbloggar är bland de vanligaste bloggarna och kanske de bloggar som också skiljer sig mest från varandra, därför valde jag att sålla ut en från varje kategori.

Carl Bildts blogg fick representera den utmärkande bloggen i kategorin politikerbloggar då han har många läsare och är en välkänd politiker.

Katrin Schulmans blogg är enligt Tjuvlyssnat.se en av Sveriges mest

lästa bloggar och blev därför mitt val som den mest utmärkande bloggen i kategorin kändisbloggar.

När jag sedan skulle välja ut de två inlägg per blogg som jag skulle analysera gick jag igenom de två bloggarna cirka en månad tillbaka och tittade på vilka inlägg som fått flest kommentarer. Dessa inlägg läste jag sedan igenom för att se vilka som skapat mest diskussion. Inlägget

”Öppenhet 2.0” i ”Alla dessa dagar” valdes dock ut på ett annorlunda sätt. När jag sökte på Carl Bildt på Google fick jag upp det inlägget som en träff och anledningen till det var att inlägget varit så omdebatterat och sammanlagt fått 308 kommentarer. Jag läste igenom inlägget och kommentarerna och valet var därefter givet att det inlägget skulle vara med i studien.

För att välja ut de olika inläggen tillämpades även här typurval, men snarare valdes inlägg som var utmärkande istället för ett typiskt inlägg för just den specifika bloggen. Med utmärkande menar jag till exempel att inlägget har fått många kommentarer eller att det tar upp något aktuellt ämne som till exempel pälsindustrin.

6. Analys

Analysdelen är upplagd på så vis att jag först beskriver vad inläggen handlar om, ett i taget. Sedan kommer jag att förklara hur diskussionen har fortgått i bloggen och därefter göra en tolkning med hjälp av den teoretiska utgångspunkten och metodvalet för att komma fram till svaret på frågeställningarna: Vilken debatt förs om blogginnehållet i

kommentarsfältet? Hur yttrar sig offentlighet/det privata perspektivet i diskussionen? Förs debatten om blogginnehållet i de utvalda inläggen vidare senare i bloggen? Kan man se att bloggaren tagit del av

diskussionen och i så fall på vilket sätt?

De kommentarer som skrivits under varje inlägg har varit relativt många, men jag har valt ut de kommentarer som jag anser har haft mest relevans i min studie. För att kommentarerna ska vara relevanta måste de handla om ämnet som inlägget handlar om och flera av de kommentarer jag valt har fått respons från någon annan kommentator. Jag har även medvetet valt att ta med många kommentarer som tycker tvärtom än vad bloggaren tycker så att bloggaren får lite mothugg. Detta för att kunna göra analysen djupare genom ifrågasättning av det som skrivs.

I avsnittet ”Egna reflektioner” kommer jag sedan att dela med mig av mina egna tolkningar och tankar kring inläggen och interaktiviteten på bloggarna.

6.1 ”Alla dessa dagar” – Carl Bildt

”Alla dessa dagar” skrivs på sidan www.wordpress.com där bloggen fått en egen hemsida så att man inte behöver gå via wordpress för att finna den. Bloggen är som förstått en politikerblogg och texten är skriven på ett sakligt, informativt och formellt sätt, men även med en gnutta humor emellanåt. Den här bloggen har vissa likheter med andra bloggar som handlar om politik, exempelvis olika ledarbloggar som Svenska Dagbladets ledarblogg. Då bloggen handlar om politik tar jag för givet att den är riktad till personer som har ett intresse för politik,

men också andra människor som kanske vill lära sig mer om det. Som man förstår utifrån antalet kommentarer som bloggen får är det alltså fritt fram för engagemang och diskussion till texterna som skrivs. Dock är det sällan som bloggaren själv, i detta fall Carl Bildt, ger sig in i diskussionen och svarar på kommentarer och heller inte kommenterar dem i ett nytt inlägg.

6.1.1 Inlägg om offentlighet och politik

Blogginlägget som Carl Bildt har skrivit i Alla dessa dagar den 28 februari 2007 heter ”Öppenhet 2.0” och handlar om att hans blogg har blivit starkt ifrågasatt av många människor och framför allt av DN:s Bertil Torekull (http://carlbildt.wordpress.com/2007/02/28/blogg-och- demokrati/). I inlägget citerar Bildt Torekull från hans artikel:

”genom en blogg som denna förskjuts den maktbalans som i tryckfrihetsförordningen förlänar ett demokratiskt uppdrag till medierna att granska de styrande”.

Bildt kommenterar dessa ord med:

”Det är stora ord. Jag uppmanas tydligen att hålla mig till kommunikéer att delges till och sedan redigeras av media”.

Vidare i inlägget talar Bildt om den öppenhet som borde finnas inom politiken och därefter har kommentarerna haglat in i kommentarsfältet.

Sammanlagt fick detta inlägg 308 kommentarer, men jag har som skrivet avgränsat mig en del då många av kommentarerna inte ledde till någon vidare diskussion eller hade någon relevans för studien (Se bilaga 1).

I det här inlägget har jag valt ut 28 av de 308 kommentarerna, med andra ord en relativt brutal sållning. Många av dessa kommentarer som skrevs löd till exempel: ”Bry dig inte om Torekull! Fortsätt blogga Carl Bildt”, alltså kommentarer som inte direkt ledde vidare till diskussion.

I inlägget finns många kommentarer kring huruvida bloggarna har inflytande över de traditionella medierna och även vilken roll

offentligheten har gentemot bloggar. Följande kommentar är skriven av Stig-björn Ljunggren:

Reaktionerna från Torekull - och även Per Svensson i Expressen häromdagen (23/2) - är ytterst intressanta.

Det överträffar alla förväntningar om att medierna ska slå tillbaka mot dem som utmanar deras monopol på att organisera informationsflödet i samhället.

Jag trodde att deras taktik skulle vara att erövra bloggtekniken och inlemma den i deras traditionella verksamhet. Att medieetablissemanget skulle absorbera den nya tekniken och allt i princip förbli vid det

gamla, och att bloggosfären utanför skrankorna skulle förvandlas till en lite obsolet kultur för folk med skrivklåda och rättshaveristiska

tendenser.

Men inte. Nu kommer anklagelser om att Du i ditt bloggande är såväl en Ceasar som Hugo Chávez! Det är väl nytt rekord?

Stig-björn Ljunggren skriver om det som även Lars Våge (2005) tar upp i boken Bloggtider, att de traditionella medierna tar över eller involverar sig i bloggvärlden. Våge skriver att journalisterna börjar diskutera huruvida de ska hoppa på bloggtrenden eller inte, men Stig-björn Ljunggren är snarare förvånad över att medierna väljer att inte erövra bloggandet.

Signatur Jurist är också inne på samma spår som Stig-björn Ljunggren, att journalister inte borde ta så lätt på bloggosfären utan istället bli mer vaksamma på hur snabbt det utvecklar sig. Jurist skriver bland annat ”Jag vet emellertid vilket enormt genomslag en blogg kan ha beroende på vad man uttalar sig om och vad som publiceras…”

vilket syftar på att bloggarna har förmågan att kunna ta över de traditionella mediernas monopol på att förmedla information. Utifrån hur signaturen skriver sin kommentar kan man se att även han är förvånad över mediernas ”icke-orolighet” för bloggarnas framfart i mediesamhället. Han skriver exempelvis om Inez Uusmans uttalande i början av 90-talet om att Internet bara är en ny ”fluga” som snart

kommer att glömmas bort, idag kan vi konstatera att Internet kom för att stanna och därmed inte bara var en ”fluga”.

Detta som kommentatorerna tar upp, att bloggarna är på väg att ta över som informationskällor, visar på att bloggarna är en viktig roll i det

offentliga samtalet. På en blogg har alla möjlighet att göra sin röst hörd till skillnad mot en tidning. I en tidning kan man visserligen skriva insändare, men på en blogg finns ett öppet kommentarsfält som går att nå när som helst.

Ett annat inlägg som handlar om offentligt/privat är ”Fyra decennier som förändrade världen”. Det handlar om en underlagsrapport till globaliseringskommissionen som Johan Norberg har skrivit (http://carlbildt.wordpress.com/2007/11/11/fyra-decennier-som-

forandrade-varlden/). Bildt skriver att rapporten belyser det som måste göras för att reducera olika brister runt om i världen, men också att vi alltför ofta glömmer bort det positiva som händer i världen. Han ger exempel som att fattigdomen aldrig har minskats så mycket som den gör nu, att Kinas ekonomi fördubblas vart sjunde år och att Indien kan utvecklas ännu mer. Han avslutar inlägget med att rekommendera sina läsare att ta del av Johan Norbergs rapport. Detta inlägg är skrivet den 11 november 2007 och har fått 96 kommentarer, inte i närheten av så många som ”Öppenhet 2.0” fick men är ändå en imponerande siffra (Se bilaga 2). Av dessa 96 kommentarer valde jag ut 15 kommentarer att studera närmare. I det här inlägget är det många kommentarer som är skrivna av samma signatur och på så vis har det uppstått en diskussion mellan läsarna på bloggen.

Av de 15 utvalda kommentarer på detta inlägg är sex stycken skrivna av signatur Kachina och fyra stycken av signatur hillary2. Dessa två

kommentatorer är vanligt förekomna även i andra inlägg på bloggen och ofta brukar det bli diskussion både sinsemellan och med andra läsare.

Kommentarerna i detta inlägg handlar mycket om globalisering, men även att ge kritik till Johan Norberg som skrivit rapporten till

globaliseringskommissionen.

Det är inte många av dem som kommenterar som signerar med sitt riktiga namn utan de flesta har en fiktiv signatur. På detta sätt blir kommentatorerna anonyma till en viss del, kanske är det därför många

skapar diskussioner då de kan skydda sig bakom en dataskärm? Det går att spåra kommentarens IP-nummer, men oftast får man bara fram vilket bredband personen använder och var personen bor (eller snarare i vilken stad datorn är registrerad).

Thompson (1995, 121) talar om ”det civila samhället” vilket beskrivs som en sfär av enskilda individer, organisationer och grupper i

samhället som är reglerade efter civillag och åtskilt från staten. Han menar också att det privata kan inkludera det civila samhället. De privatpersoner som kommenterar i olika bloggar, exempelvis Carl Bildts blogg, är alltså en del av det civila samhället. Kommentatorerna har juridiskt sett inget ansvar för vad som skrivs i bloggen, det är Bildts ansvar, men de står ändå under civillag vilket innebär att exempelvis att tala illa om någon och kränkningar inte är tillåtet. Ett exempel på en kommentar som talar mot Bildt är Zalina som skriver:

” Bäste Carl Bilt!

Smaka på ordet “ödmjukhet”!!! Du har Nu visat Din arrogans för tydligt!!

Mvh En som tidigare trodde att Du var rätt man på rätt plats”

Detta är dock ingen kommentar som kan klassificeras som brottslig, men den säger tydligt vad kommentatorn tycker om Carl Bildts inlägg.

För att kunna anmäla någon för något den skrivit måste det finnas tydliga bevis på angrepp, denna kommentar skrivs på ett ironiskt sätt där personen delar ut komplimanger till Bildt samtidigt som den uttrycker sin nuvarande (mindre gillande) åsikt om Bildts inlägg om öppenhet.

I Katrin Schulmans blogg finns däremot flera exempel på olämpliga kommentarer som är på gränsen till personangrepp och kränkningar. En av dem är ”Jennys” kommentar:

”Fy fan säger jag bara. Jag blir trött på att det verkligen finns

människro som du och jag förlorar hopp om männskligheten. Jag tycker verkligen att du borde dö, du förtjänar inte makten att ta död på andra levande, hoppas detta kommer ifatt dig någon gång och att du blir utsatt för hämnd..”

Detta är ett personangrepp och den som skrev kommentaren kan riskera att bli polisanmäld. Schulman är ”ansvarig utgivare” för sin blogg och ansvarar både för vad hon själv skriver och vad andra skriver i

kommentarsfältet. Kommentarer som den ovan är ett exempel på att hon kan utnyttja den makt hon besitter tack vare bloggen, hon har makt till att kunna ta bort kommentaren och även att polisanmäla den person som skrev den om hon så önskar.

I bloggarna finns ett flertal kommentarer som innehåller kritik antingen mot blogginlägget eller mot bloggaren som person. Ett exempel på en sådan kommentar är ”sara” som skriver:

”blev du AVIS på att det blev ett sånt himla liv på Elins sida nyss pga hennes pälsåsikter så att du vill skapa lite drama här också.. hihi. Du är för rolig. Gillar din blogg, men detta lilla drag är ganska småpluttigt av dig. Sno inte andras diskussioner, skapa dina egna. Du brukar ju vara bra på det!

Du vet vad resultatet av detta inlägg kommer att bli. För du har redan sett det på StyleByKling sidan.. Tönt.”

Denna kommentar är riktad mot bloggaren då ”sara” exempelvis skriver

”detta lilla drag är ganska småpluttigt av dig” och avslutar kommentaren med ”Tönt”. Dock vill hon ge Katrin Schulman

komplimanger också genom att hon påpekar att Schulman brukar vara bra på att skapa sina egna diskussioner. Kommentatorn menar att hon gillar Schulmans blogg, så även om kommentaren här är personlig mot Schulman så behöver inte det innebära att kommentatorn börjat ogilla hela bloggen utan hon kanske bara är missnöjd med just detta inlägg.

Kommentaren är skriven under ”päls”-inlägget och kommentatorn tar upp diskussionen, om ”sara” hade ogillat bloggen hade hon kunnat kommentera bloggen överlag och inte något specifikt inlägg.

En kommentar som visar tydligt att det är bloggfenomenet som kommenatorn är emot är ”Hasse” som skriver:

”De som läser bloggar av den här typen är troligtvis mest journalister och annat mediafolk, samt den lokala, initierade fanklubben.

Bloggen är ett överskattat sätt att kommunicera, folk i allmänhet läser inte bloggar på samma sätt som de som delvis har det som

arbetsuppgift.”

Kommentatorn nämner inget om Carl Bildt som person utan skriver på ett sakligt sätt vad han tycker om bloggen som ett kommunikationssätt.

Valet att kommentera på just Bildts blogg för att uttrycka sin åsikt om bloggfenomenet innebär att många människor får höra den och får ta del av andras tankar kring bloggar och även andra saker.

En kommentar som Katrin Schulman fått är ett tydligt exempel på en kommentator som riktar sig mot bloggaren själv. ”Jenny” skriver följande:

”Jag tycker verkligen att du borde dö, du förtjänar inte makten att ta död på andra levande, hoppas detta kommer ifatt dig någon gång och att du blir utsatt för hämnd..”

Kommentaren refererar till viss del till inlägget om päls där

kommentaren är skriven, (”du förtjänar inte makten att ta död på andra levande”), vilket syftar på alla de djur som avlivas för pälsindustrin.

Dock är det inte pälsindustrin som anklagas, utan i detta fall Schulman som väljer att bära päls. Här är det alltså en personlig kommentar mot bloggaren och inte en saklig åsikt kring vad det är bloggaren har skrivit i inlägget.

Habermas skriver om offentlighetens olika betydelser, bland annat den representativa offentligheten som innebär att offentlighet snarare är en statussymbol än en social plats. Själva statusen är varken offentlig eller privat utan det är representationen av statusen som är offentlig. Carl Bildts status som utrikesminister är offentlig, men han som person är alltid privat (Habermas, 2003, 16). I en annan betydelse som Habermas talar för innebär offentligt den maktutövning som en viss person är försedd med, detta kallas för den offentliga maktens sfär. Här är det

alltså inte Carl Bildts titel ”utrikesminister” som är offentligt utan hans makt han innehar som utrikesminister (Habermas, 2003, 26).

Det är inte bara bloggarna som påverkas av det offentliga utan även kommentatorerna har ett val när de skriver sin åsikt. Bloggarna kan välja att ha sin blogg lösenordsskyddad och därmed bedriva bloggen mer privat, kommentatorerna kan skriva ett fiktivt namn när de lämnar sin kommentar och på så sätt också bli mindre offentlig med sin åsikt. När en kommentator skriver sitt riktiga namn är det enkelt att spåra vem personen är, men om kommentatorn använder ett fiktivt namn kan man oftast bara få fram i vilken stad datorn som läsaren använder är

registrerad. Att då skriva åsikter som man egentligen inte står för är relativt ”ofarligt” då det är svårt att spåra IP-numret till den rätte personen (Thompson, 1995, 123).

En kommentar som tar upp offentlighet är ”Klas” som skriver ”så länge inte statshemligheter läcker ut så ser jag inget problem i att blogga privat även som stadsråd – varför ska man måsta gå ut

’officiellt’ hela tiden?” Enligt honom så ser han Bildts blogg som en privat blogg, men så länge den är publicerad på Internet som är en offentlig arena så är det också en offentlig blogg.

Ett annat exempel på en kommentator som tar upp offentligheten, men på ett mer indirekt sätt, är ”Hugo Barklund”. Han skriver: ”Och var är herr Torekull? Han borde ju kommentera detta där det gör tydligast nytta, 160 000 läsare skulle ju se hans åsikt?” Att 160 000 läsare skulle se en persons åsikt kan troligtvis tolkas som att platsen där åsikten förmedlas är offentlig. Visserligen kan bloggaren känna 160 000 personer som har tillgång till lösenord, men om man går in på Carl Bildts blogg så ser man att den är fullt synlig utan att man behöver skriva in något lösenord. Bloggen skrivs alltså i ett offentligt syfte som är tillgängligt för alla och inte för privat bruk där bara ”inbjudna” får ta del av texterna och dess kommentarer (Thompson, 1995, 123).