6.1.1 Propositioner
Prop. 2000/01:85 Förberedelse till brott m.m.
Prop. 1993/94:130 Ändringar i brottsbalken m.m. (ansvarsfrihetsgrunder m.m.)
Prop. 1987/88:120 Ändringar i brottsbalken m.m. (straffmätning och påföljdsval m.m.) Kungl. Maj:ts proposition 1962:10 med förslag till brottsbalk del A, B och C
6.1.2 Statens offentliga utredningar SOU 1996:185 Straffansvarets gränser del I och II SOU 1986:14 Påföljd för brott 2, motiv
SOU 1953:14 Förslag till brottsbalk
SOU 1940:20 Lagstiftning om förmögenhetsbrott
SOU 1940:19 Förslag till ändrad lagstiftning om straff för försök till brott SOU 1938:44 Förslag till rättegångsbalk
SOU 1923:9 Förslag till strafflag allmänna delen samt förslag till lag om villkorlig frigivning 6.1.3 Departementsserien
6.2.2 Hovrätt RH 2008:76
6.2.3 Engelsk praxis
Metropolitan Police Commissioner v. Caldwell [1982] AC 341 Cunningham [1957] 2 QB 396 sen, Köpenhamn, 1963, s. 113–125. [Cit. Andenæs (1963)].
Andenæs, Johs, Thornstedt, Hans, Salovaara, Niilo, Bergendal, Ragnar, Rudholm, Sten, Agge, Ivar, Palmgren, Bo & Strahl, Ivar, Forsett og retsvilfarelse i strafferetten, i För handlingarna å Det 22:a nordiska juristmötet i Reykjavik Den 11–13 augusti 1960, ut givna av den isländska styrelsen, Köpenhamn, 1963, s. 113–146. [Cit. Andenæs m.fl.
(1963)].
Asp, Petter, Ulväng, Magnus & Jareborg, Nils, Kriminalrättens grunder, 2 uppl., Iustus, Upp sala, 2013. [Cit. Asp m.fl. (2013)].
Bergendal, Ragnar, Forsett og retsvilfarelse i strafferetten, i Förhandlingarna å Det 22:a nordiska juristmötet i Reykjavik Den 11–13 augusti 1960, utgivna av den isländska sty- relsen, Köpenhamn, 1963, s. 138–139. [Cit. Bergendal (1963)].
Cavallin, Samuel, Skuld, Iustus, Diss. Lunds universitet, Uppsala, 1999. [Cit. Cavallin (1999)].
Diesen, Christian, Bevis 10. Bevisprövning i brottmål, 2 uppl., Nordstedts juridik, Stockholm, 2015. [Cit. Diesen (2015)].
Diesen, Christian, Bortom allt tvivel?, i Andersson, Ulrika, Wong, Christoffer & Ö̈rnemark Hansen, Helén (red.), Festskrift till Per Ole Träskman, 1 uppl., Norstedts juridik, Stock- holm, 2011, s. 148–165. [Cit. Diesen (2011)].
Ekelöf, Per Olof, Edelstam, Henrik, Heuman, Lars & Pauli, Mikael, Rättegång I, 9 uppl., Wolters Kluwer, 2016. [Cit. Ekelöf m.fl. (2016)].
Ekelöf, Per Olof, Edelstam, Henrik & Heuman, Lars, Rättegång IV, 7 uppl., Norstedt, Stock- holm, 2009. [Ekelöf m.fl. (2009)].
Frøberg, Thomas, Alminnelig strafferett i et nøtteskall, 1 utg., Gyldendal juridisk, Oslo, 2016.
[Cit. Frøberg (2016)].
Frände, Dan, Om särskilda brott och allmänna läror, Helsingfors universitet, Juridiska fakul- teten, Helsingfors, 2014. [Cit. Frände (2014)].
Hellner, Jan, Metodproblem i rättsvetenskapen – Studier i förmögenhetsrätt, Jure, Stockholm, 2001. [Cit. Hellner (2001)].
Horder, Jeremy, Ashworth’s Principles of Criminal Law, Eighth edition, Oxford University Press, Oxford, 2016. [Cit. Horder (2016)].
Jareborg, Nils & Zila, Josef, Straffrättens påföljdslära, 5 uppl., Wolters Kluwer, Stockholm, 2017. [Cit. Jareborg & Zila (2017)].
Jareborg, Nils & Ulväng, Magnus, Tanke och uppsåt, Iustus, Uppsala, 2016. [Cit. Jareborg &
Ulväng (2016)].
Jareborg, Nils, Allmän kriminalrätt, Iustus, Uppsala, 2001. [Cit. Jareborg (2001)].
Jareborg, Nils, Straffrättens ansvarslära, Iustus, Uppsala, 1994. [Cit. Jareborg (1994)].
Jareborg, Nils, Uppsåt och oaktsamhet, Iustus, Uppsala, 1986. [Cit. Jareborg (1986)].
Jareborg, Nils, Värderingar, Norstedt, Stockholm, 1975. [Cit. Jareborg (1975)].
Jareborg, Nils, Handling och uppsåt: en undersökning rörande doluslärans underlag = Act- ion in Criminal Intent, Nordstedt, Diss. Uppsala universitet, Stockholm, 1969. [Cit. Ja- reborg (1969)].
Kleineman, Jan, Rättsdogmatisk metod, i Korling, Fredric & Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära, uppl. 1, Studentlitteratur, Lund, 2013, s. 21–46. [Cit. Kleineman (2013)].
Langsted, Lars Bo, Waaben strafferettens almindelige del, 6 rev. udg., Karnov Group, Kø- benhavn, 2015. [Cit. Langsted (2015)].
Leijonhufvud, Madeleine, Wennberg, Suzanne & Ågren, Jack, Straffansvar, uppl. 9, Wolters Kluwer, Stockholm, 2015. [Cit. Leijonhufvud m.fl. (2015)].
Lindell, Bengt (red.), Eklund, Hans, Asp, Petter & Andersson, Torbjörn, Straffprocessen, Iustus, Uppsala, 2005. [Cit. Lindell m.fl. (2005)].
Lindell, Bengt, Sakfrågor och rättsfrågor: En studie av gränser, skillnader och förhållanden mellan faktum och rätt, Iustus, Diss. Uppsala universitet, Uppsala, 1987. [Cit. Lindell (1987)].
Martinsson, Dennis, Om straffrättsvillfarelse, Wolters Kluwer, Diss. Stockholms universitet, Stockholm, 2016. [Cit. Martinsson (2016)].
Peczenik, Aleksander, Vad är rätt?: om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk argumen- tation, 1. uppl., Fritze, Stockholm, 1995. [Cit. Peczenik (1995)].
Rudholm, Sten, Forsett og retsvilfarelse i strafferetten, i Förhandlingarna å Det 22:a nor- diska juristmötet i Reykjavik Den 11–13 augusti 1960, Utgivna av den isländska styrel- sen, Köpenhamn, 1963, s. 139–140. [Cit. Rudholm (1963)].
Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare – Ämne, material, metod och argumen- tation, uppl. 3, Nordstedts Juridik, Stockholm, 2015. [Cit. Sandgren (2015)].
Sandström, Marie & Petersson, Claes, Lex lata – lex ferenda. Fakta eller fiktion?, i Rosén, Jan (red.), Lex ferenda. Rättsvetenskapliga studier av forskare vid Stockholms universi- tet, Juristförlaget, Stockholm, 1996, s. 159–177. [Cit. Sandström & Petersson (1996)].
Simester, A. P., Spencer, John R., Sullivan, G. R., Virgo, Graham & Simester, A. P. (red.), Simester and Sullivan's criminal law: theory and doctrine, Fifth edition., Oxford, 2013.
[Cit. Simester m.fl. (2013)].
Strahl, Ivar, Allmän straffrätt i vad angår brotten, Norstedt, Stockholm, 1976. [Cit. Strahl (1976)].
Strömmerstedt, Monica, Med vett och vilja? Uppsåtets gränser i doktrin och rättspraxis, Ju- ristförl., Stockholm, 1987. [Cit. Strömmerstedt (1987)].
Strömholm, Stig, Rätt, rättskällor och rättstillämpning. En lärobok i allmän rättslära, 5 uppl., Nordstedts Juridik AB, Stockholm, 1996. [Cit. Strömholm (1996)].
Thornstedt, Hans, Forsett og retsvilfarelse i strafferetten, i Förhandlingarna å Det 22:a nor- diska juristmötet i Reykjavik Den 11–13 augusti 1960, utgivna av den isländska styrel- sen, Köpenhamn, 1963, s. 125–135. [Cit. Thornstedt (1963)].
Thyrén, Johan C. W., Principerna för en strafflagsreform. 3, Brottsbegreppets subjektiva sida: försök, subjektsflerhet; Sammanfattning af de legislativa resultaterna i delarne I- III, Gleerup, Lund, 1914. [Cit. Thyrén (1914)].
Träskman, Per Ole, Kan gärningspersonens uppsåt bevisas med hållpunkter i sinnevärlden?, i Jareborg, Nils & Träskman, Per Ole (red.), Skuld och ansvar: straffrättsliga studier tillägnade Alvar Nelson, Iustus, Uppsala, 1985, s. 56–76. [Cit. Träskman (1985)].
Ulväng, Magnus, Den straffrättsliga doktrinen som rättskälla. Om dogmatik, vetenskap och gällande rätt, i Bylander, Erik (red.), De lege. Juridiska Fakulteten i Uppsala. Årsbok 2013. Doktrinen i praxis, Iustus Förlag AB, Uppsala, 2013, s. 179–211. [Cit. Ulväng (2013)].
Ulväng, Magnus, Uppsåt som rättsfaktum och bevistema, i Festskrift till Per Ole Träskman, 1 uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2011, s. 465–477. [Cit. Ulväng (2011)].
Ågren, Jack, Billighetsskälen i BrB 29:5. Berättigande och betydelse vid påföljdsbestämning, Jure Förlag AB, Stockholm, 2013. [Cit. Ågren (2013)].
6.3.2 Artiklar
Agell, Anders, Rationalitet och värderingar i rättsvetenskapen – Med en exkurs om rättsve- tenskapen i Sverige, SvJT 2002 s. 243–260. [Cit. Agell (2002)].
Asp, Petter, Oaktsamhet och klandervärdhet, JFT nr 2–4/2017 s. 593–610. [Cit. Asp (2017)].
Asp, Petter, Svensk rättspraxis. Straffrätt 1995–2000, SvJT 2001 s. 894–942. [Cit. Asp
Asp, Petter, Uppsåtets nedre gräns, JT 2002/03 nr 3 s. 613–639. [Cit. Asp (2002/03)].
Borgeke, Martin, Ett förtydligande av uppsåtets nedre gräns, SvJT 2017 s. 93–105. [Cit. Bor- geke (2017a)].
Borgeke, Martin, Slutreplik till Suzanne Wennberg om likgiltighetsuppsåtet, SvJT 2017 s.
441–444. [Cit. Borgeke (2017b)].
Borgeke, Martin, Likgiltighetsuppsåt i teori och praktik, SvJT 2015 s. 383–396. [Cit. Borgeke (2015)].
Borgeke, Martin, Från Franks första formel till likgiltighetsuppsåt – Vad hände med tanken att uppsåtsläran borde reformeras?, JT 2008/09 nr 2, s. 262–295. [Cit. Borgeke (2008/09)].
Cavallin, Samuel, Om uppsåtsprövningen i svensk rätt efter prejudikatet NJA 2002 s. 449, JT 2003/04 s. 3–16. [Cit. Cavallin (2003/04)].
Hagströmer, Johan, Om förhållandet mellan lagstiftning och vetenskap på den svenska straff- rättens område, TfR 1889 s. 1–27. [Cit. Hagströmer (1889)].
Ingblad, Fredrik, Brottslig karaktär? Brottskapacitetens betydelse vid uppsåtsprövningen, JT 2000/01 nr 4 s. 790–804. [Cit. Ingblad (2000/01)].
Jareborg, Nils, Avsiktsuppsåt och/eller insiktsuppsåt?, JT 2004/05 nr 4 s. 811–813. [Cit. Ja- reborg (2004/05)].
Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004 s. 1–10. [Cit. Jareborg (2004)].
Jareborg, Nils, Uppsåt och klander – Varför är ett uppsåtligt brott mer straffvärt än ett oakt- samt, SvJT 1988 s. 722–749. [Cit. Jareborg (1988)].
Jareborg, Nils, Två sorters culpa, Nordisk Tidskrift för Kriminalvidenskab, nr 3 1977 s. 219–
248. [Cit. Jareborg (1977)].
Lavin, Rune, Är den förvaltningsrättsliga forskningen rättsdogmatisk?, FT 1989 s. 115–129.
[Cit. Lavin (1989)].
Matikkala, Jussi, Dolus Nordicus, Nordisk Tidskrift för Kriminalvidenskab, nr 2 2003 s. 127–
139. [Cit. Matikkala (2003)].
Molin, Björn, Eventuellt uppsåt, vad annars? Några tankar i anledning av domen NJA 2002 s. 449, Tidskrift för Sveriges Domareförbund, 2003 nr 3, s. 27–29. [Cit. Molin (2003)].
Munck, Johan, Rättskällor förr och nu, JP 2014 s. 199–208. [Cit. Munck (2014)].
Nordquist, Richard, Förarbetenas rättskällestatus – ett historiskt perspektiv, JP 2014 s. 141–
147. [Cit. Nordquist (2014)].
Olsen, Lena, Rättsvetenskapliga perspektiv, SvJT 2004 s. 105–145. [Cit. Olsen (2004)].
Peczenik, Aleksander, Juridikens allmänna läror, SvJT 2005 s. 249–272. [Cit. Peczenik (2005)].
Ross, Alf, Dolus eventualis i svenk ret, SvJT 1977 s. 673–702. [Cit. Ross (1977)].
Rung, Andreas, Likgiltighetsuppsåt – En ny form av uppsåtets nedre gräns?, JT 2006/07 nr 1 s. 254–258. [Cit. Rung (2006/07)].
Smiciklas, Martin, Uppsåt i straffrätten – ur ett psykoanalytiskt perspektiv, JT 1993/94 nr 1 s.
261–276. [Cit. Smiciklas (1993/94)].
Svensson, Erik, Ett förtydligande av uppsåtets nedre gräns?, SvJT 2017 s. 182–190. [Cit.
Svensson (2017)].
Svensson, Erik, Gärningsmannaskap vid fleras deltagande i brott, Iustus Förlag AB, Uppsala, 2016. [Cit. Svensson (2016)].
Svensson, Eva-Maria, De lege interpretata – om behovet av metodologisk reflektion, JP 2014 s. 211–226. [Cit. Svensson (2014)].
Träskman, Per Ole, Uppsåtets tredje form – sannolikhet, eller…?, i Asp, Petter, Uppsåtets nedre gräns, JT 2002/03 nr 3 s. 613–639, s. 616–626. [Träskman (2002/03)].
Ulväng, Magnus, Rethinking ”in Affect” – Disturbed States of Mind and Criminal Re- sponsibility, Scandinavian Studies in Law, 2009, s. 165–190. [Cit. Ulväng (2009)].
Ulväng, Magnus, Likgiltighet – Kan man bevisa en attityd?, JFT nr 5–6/2008 s. 642–668.
[Cit. Ulväng (2008)].
Ulväng, Magnus, Likgiltighetsuppsåt, SvJT 2005 s. 1–17. [Cit. Ulväng (2005)].
Wennberg, Suzanne, Replik till Martin Borgeke – likgiltighetsuppsåtet igen, SvJT 2017 s.
269–273. [Cit. Wennberg (2017)].
Wennberg, Suzanne, Likgiltighetsuppsåtet igen – en ny dom som inte kommer att bli vägle- dande?, JT 2016/17 nr 3 s. 722–727. [Cit. Wennberg (2016/17)].
Westin, Håkan, Sannolikt intet nytt, i Asp, Petter, Uppsåtets nedre gräns, JT 2002/03 nr 3 s.
613–639, s. 626–632. [Cit. Westin (2002/03)].
Zila, Josef, En välkommen dom, i Asp, Petter, Uppsåtets nedre gräns, JT 2002/03 nr 3 s. 613–
639, s. 632–639. [Cit. Zila (2002/03)].
6.4 Elektroniskt material
Fitger, Peter, Sörbom, Monica, Eriksson, Tobias, Hall, Per, Palmqvist, Ragnar & Renfors, Cecilia, kommentar till 35 kap. 1 § RB, Zeteo, publicerad 2017-12-04, ”zeteo.wolterskluwer.se”. [Cit. Fitger m.fl., kommentar till 35 kap. 1 § RB].
Ulväng, Magnus, kommentar till 1 kap. 2 § BrB, Lexino, publicerad 2017-08-17, ”pro.karnovgroup.se”. [Cit. Ulväng, kommentar till 1 kap. 2 § BrB].
6.5 Övrigt
Riksåklagarens riktlinjer RåR 2006:1, Uppsåt. [Cit. RåR 2006:1].
Åklagarmyndighetens RättsPM 2017:1, Uppsåt. [Cit. RättsPM 2017:1].