Känslighetsanalys

Utöver att det i den indata som erhölls från Cervera fanns brister är många av kostnadsberäk- ningarna även präglade av osäkerheter och antaganden som kan komma att påverka resultatet i stor utsträckning. Därför har känslighetsanalysberäkningar utförts på utvalda områden för att utvärdera hur resultatet påverkas när olika beräkningssätt tillämpas och vissa parametrar varieras. Beräkningsmodellen utgår som tidigare nämnt från att en order i genomsnitt består av 1,7 order- rader. Detta medelvärde medför dock att minst 30 % av alla ordrar består av endast en orderrad. Därför hanterar beräkningsmodellen även hur utfallet skulle bli om en order endast bestod av en orderrad, bestående av respektive artikel i dess medianantal per orderrad. Utöver det framgår det av försäljningsdata att det förekommer att endast en orderrad av en order bestående av flera orderrader skickas via SFS, alltså en delad order. Således behandlas även det fallet i känslighetsa- nalysen med där i genomsnitt 0,7 orderrader skickas från CL och 1 orderrad via SFS, bestående av den artikel som beräkningarna utförs för. Används samma gränsdragningar för täckningsbidrag på dessa tre fall blir utfallet som följande presenteras i figur 13. För en order med endast 1 orderrad fås något fler orderrader med täckningsbidrag över 100 kr, men något färre orderrader med täck- ningsbidrag över 300 kr än för en order innehållande 1,7 orderrader. För en delad order bestående av 1,7 orderrader fås genomgående lägre täckningsbidrag än för en order med 1,7 orderrader där hela ordern skickas från butik vilket även leder till färre orderrader som överstiger respektive nivå av täckningsbidrag. Detta illustrerar ett behov för Cervera att även ta kostnader och täckningsbi- drag för delade ordrar i beaktning vid beslutet om vilka artiklar som ska ingå i SFS-sortimentet då huruvida en SFS-order är samlad eller delad påverkar kostnaderna och täckningsbidraget. Det illustrerar också att det är en sund logik att i första hand skicka en order från en lagerpunkt där samtliga orderrader finns för att undvika delade ordrar, då dessa medför ökade kostnader för Cervera.

8. Påverkan av införandet av SFS-flöde 8.1. Kostnadspåverkan vid införande av SFS-flöde 9 791 10 419 9 079 7 161 7 208 6 681 5 490 5 277 5 232 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 1,7 OR 1 OR 1,7 OR delad Anta l art ikl ar TB >100 TB >200 TB >300

Figur 13: Känslighetsanalys för antal artikelnummer vars täckningsbidrag överstiger 100, 200 respektive 300 med avseende på antal orderrader per order för SFS.

Skillnaden mellan en order bestående av 1,7 orderrader och 1 orderrad illustreras även i figur 14, som visar medelvärde över samtliga artikelnummer av täckningsbidraget för både SFS och SFDC vid 1,7 och 1 orderrad per order. Här ses att det i genomsnitt medför en lägre kostnad att skicka en order från CL än från butik, samt att täckningsbidraget för en artikel är i genomsnitt lägre om den beställs för sig själv än om den ingår i en order innehållande fler orderrader. Värt att notera är även att skillnaden mellan SFS och SFDC är mindre om en order består av 1 orderrad än om en order består av 1,7 orderrader, både i absoluta och relativa tal.

397 kr 377 kr 386 kr 370 kr 300 kr 320 kr 340 kr 360 kr 380 kr 400 kr 420 kr M ed el vä rde tä ckni ngsbi dr ag TB SFDC 1,7 OR TB SFS 1,7 OR TB SFDC 1 OR TB SFS 1 OR

Figur 14: Medelvärde över samtliga artikelnummer för täckningsbidrag för SFDC respektive SFS för en order med i genomsnitt 1,7 orderrader och 1 orderrad.

Vidare var det intressant att undersöka hur kostnaden för hantering i butik förändrades vid olika förutsättningar då detta är en av de stora kostnadsposterna och som förekommer för SFS men inte för SFDC. Det som undersöktes var skillnaden mellan en order bestående av 1,7 orderrader och 1 orderrad, samt vad hur kostnaden skulle skilja sig om antagandet att hantering av en SFS-order

8. Påverkan av införandet av SFS-flöde 8.1. Kostnadspåverkan vid införande av SFS-flöde tog mellan 5 - 10 minuter istället för 5 - 15 minuter. Resultatet av dessa undersökningar presen- teras i figur 15. Staplarna visar medelvärde över samtliga artikelnummer för hanteringskostnaden per orderrad med respektive beräkningssätt. Stödlinjerna visar de maximala och minimala han- teringskostnaderna per orderrad för respektive beräkningssätt. Störst variation mellan högsta och lägsta kostnad finns då en artikel består av endast en orderrad. Detta följer av att den maximala kostnaden för en order är densamma för 1,7 som för 1 orderrad, men för fallet med 1,7 orderrader fördelas kostnaden på dessa 1,7 orderrader så artikeln beräkningarna fokuserar på får bära en lägre maximal kostnad. För båda fallen med 1,7 orderrader är den minsta kostnaden väldigt nära genom- snittskostnaden. Detta inträffar på grund av att de 0,7 gånger medelvolymen av artiklarna gör att den lägsta nivån för tidsåtgång överskrids, men att fortfarande relativt få av ordrarna uppnår den högsta nivån för volym.

- kr 10 kr 20 kr 30 kr 40 kr 50 kr 60 kr 70 kr 80 kr 90 kr Hanteri ngsk ostn ad buti k 1,7 OR

5 - 15 min 1,7 OR5 - 10 min 1 OR5 - 15 min 1 OR5 - 10 min

Figur 15: Känslighetsanalys för i genomsnittlig kostnad för hantering i butik då antal orderrader per order och tidsåtgången för hantering varieras.

Att den maximala tidsåtgången för hantering enligt beräkningsmodellen är densamma för 1 order- rad som för 1,7 orderrader kan dock ifrågasättas och är en begränsning för denna modell. För att utveckla kostnadsmodellen med en mer tillförlitlig modell för hur lång tid hantering i butik faktiskt tar hade det behövts göras en undersökning som reder ut ytterligare artikelkaraktäristik än volym som spelar roll för hur lång hanteringstiden för en order blir. Vidare hade det varit intressant att ta tid vid hantering av olika konstellationer av ordrar för att med större säkerhet kunna bedöma hur lång tid hantering av en SFS-order faktiskt tar.

Även hur medianantalet artiklar per orderrad för respektive artikel påverkar resultatet har varit föremål för känslighetsanalys. Vissa artiklar beställer kunderna oftast fler än en av vilken median- antalet artiklar per orderrad har representerat en typisk orderrad för respektive artikel. För ett litet urval av tre olika artiklar har det testats hur täckningsbidrag förändras om artikeln istället beställs i ett mindre antal än medianen per orderrad. I den vänstra stapeln för respektive artikelnummer i figur 16 ses täckningsbidrag vid en typisk orderrad, och till höger täckningsbidraget om antalet av artikeln är ett. Medianantalen artiklar per orderrad för artikelnumrena står ovanför den högre stapeln för respektive artikelnummer.

8. Påverkan av införandet av SFS-flöde 8.2. Intäktspåverkan vid införande av SFS-flöde