butikschefens och personalens inställning är viktig för att införandet av SFS-flöde ska gå bra. Det identifierades under inledande intervjuer med Cervera att vissa butiker inte kan inkluderas i SFS-flödet på grund av att PostNord inte hämtar upp i butiker som ligger i gallerior. Under senare intervjuer kom det dock fram att detta är möjligt men att det är något mer omständigt. Sammanfattningsvis finns det inga större praktiska motsättningar för en butik att inkluderas i SFS-flödet utöver personalens inställning.
6.2
Kostnadsmässiga aspekter för att inkludera SFS
För att besvara underfråga 1b Vilka kostnadsmässiga aspekter finns för att inkludera eller exkludera en butik i SFS-flödet? användes underlag från samma intervjuer som för underfråga 1a. Butikschef D belyser att för att genomföra alla ordrar som kommer från e-handeln i butiker, alltså C&C, reservationer från e-handeln och SFS behövs ungefär en anställd på halvtid per dag. Det är viktigt att belysa att det har gått väldigt bra för denna butik under coronapandemin, då butiken har en parkering precis utanför och att den ligger utanför centrum som folk helst undviker. I och med att folk hellre besöker denna butik framför andra för att undvika smittorisk har traditionella butikssysslor tagit mer tid i anspråk, kan detta vara anledningen till att butiken behöver extra personal för att hantera ordrar från e-handeln. Då andra butiker inte anser att en extra person behövs verkar det vara individuellt för butikerna hur mycket personal behövs för att hantera alla e-handelsordrar.
Efter intervjuer med supply chain manager och e-handelschef bör ingen kostnad för tid som spende- ras på att hantera e-handelsordrar tilldelas e-handeln eftersom butikspersonalen ändå är i butiken och ingen extra personal behöver anställas. Efter intervjuerna med butikschefer verkar inte detta stämma då e-handeln har blivit en allt större del av butikernas arbetsuppgifter vilket kräver extra personal i och med den ökade e-handeln. Därför bör Cervera tilldela kostnaden för tiden det tar att hantera e-handelsordrar till e-handeln.
För att göra om lagret för att få plats med emballage inför införandet av SFS kommer butikschef B behöva ta in extra personal under en dag. Alltså beräknas en kostnad på cirka en genomsnittlig kostnad för en butiksanställd behövas för introduktionen av SFS. Platsen som det krävs att lagra emballaget som används för att packa SFS-ordrar kan anses ha en lagerhållningskostnad, enligt supply chain manager på Cervera ska inga lagerhållningskostnader räknas med då det är fasta och inte kommer förändras i och med införandet av SFS.
Butikschef C nämner även behovet av inventering och att det ökar i takt med ökade e-handelsordrar. Hen säger att det önskas göras varje dag men att det inte hinns med i dagsläget. Butikschefen näm- ner att det är viktigt att butiken inte lovar att kunna leverera något som inte finns i butiken, vilket är något som Hübner, Kuhn et al. (2016) nämner som en problematik med distributionsalternativet SFS. Om det tillkommer ökade krav på inventering av lager i butik kan det anses implicit påverka kostnader i form av ökad personaltid.
Sammanfattningsvis är det uppstartskostnader i form av personaltimmar för att bygga om lagret som tilldelas uppstarten av SFS i en butik. Utöver detta kan personaltimmar som det tar för att färdigställa SFS-ordrar anses som en rörlig kostnad om det tilldelas varje enskild order eller en fast kostnad om extra personal behöver anställas för att hantera de ökade ordrarna.
7
|
Konstruering av beräkningsmo-
dellen
Följande kapitel syftar till att besvara huvudfråga 2 Hur ska beräkningsmodellen utformas? och dess underfrågor. Empirin i detta kapitel består dels av intervjuer med supply chain manager, e-handelschef och butikschefer på Cervera, samt dataunderlag försett av Cervera. Modellen i stu- dien delas upp i två delar där den första är en kostnadsmodell och den andra är en intäkts- och lagertillgänglighetsmodell.
7.1
Vilken utdata ska modellen prestera?
För att svara på underfråga 2a Vilken utdata ska beräkningsmodellen prestera? fördes diskussioner med uppdragsgivaren om vad som är rimligt att modellerna ska producera. Samtidigt undersöktes tillgängliga data för att ta fram vad som är möjligt att få ut. Kostnadsmodellen ska ta fram hur kostnader ändras när en vara skickas via SFS-flödet istället för som e-handelsorder via CL direkt till slutkund eller ombud. Intäkts- och lagertillgänglighetsmodellen ska ta fram hur lagertillgäng- ligheten på e-handeln förändras vid införandet av SFS och hur detta kan påverka intäkterna för Cervera. Utdata från kostnadsmodellen ska kombineras med utdata från intäkts- och lagertillgäng- lighetsmodellen för att ta fram beslutsunderlag mot vilka artiklar och butiker som kan inkluderas.
7.1.1
Kostnadsmodellen
Baserat på diskussioner med e-handelschef på Cervera togs beslutet att studera kostnader på orderradsnivå. Att studera kostnader på orderradsnivå görs för att de flesta kostnaderna kan knytas till antingen hela ordrar eller orderrader. Att studera kostnader för hela ordrar är inte möjligt då det blir för komplicerade beräkningar när en order består av flera olika artiklar. Av denna anledning valdes istället att studera kostnaden för hela orderrader. För att lättare få fram kostnaderna för att skicka en orderrad via CL eller via SFS, delades de upp efter de fem logistikkostnaderna som presenteras i avsnitt 3.2.2 Logistikkostnader: lagerföringskostnader, lagerhållningskostnader, transportkostnader, administrativa kostnader och övriga kostnader, där det för övriga kostnaderna bestäms i diskussioner med supply chain manager och e-handelschef på Cervera.
Utdata består också av relationen mellan kostnader för att skicka en orderrad innehållande respek- tive artikel från CL eller med SFS. Även täckningsbidrag för en orderrad innehållande respektive artikel för dessa två distributionsalternativ är en del av utdatan. Således möjliggör utdata både en jämförelse av hur respektive kostnadspost skiljer sig mellan distributionsalternativen men även hur täckningsbidraget skiljer sig mellan alternativen.
7.1.2
Intäkts- och lagertillgänglighetsmodellen
Genom diskussioner med uppdragsgivaren bestämdes det att modellen ska ta fram hur lagertill- gängligheten kan påverkas av förändring av antal butiker och artiklar i SFS-flödet, alltså hur leveransservicen kan förbättras. Även intäkterna som SFS-flödet kan innebära är intressant att undersöka och är därför den andra delen av utdatan.