Köksväxter

I Sverige odlas tomater främst i Skåne och Blekinge (Jordbruksverket, 2019g), likväl som för övrig frilandsodling (SCB, 2018b). Även resterande del av Götaland besitter stora arealer frilands- och växthusodling, i olika grad mellan länen (SCB, 2018b). Den totala arealen och skörden (ton samt kg per hektar) för åren 2014 och 2017 framgår i Tabell 5.5.4.1.

Tabell 5.5.4.1. Odlingsareal, skörd i ton och skörd i ton/hektar för lök, tomat odlat i växthus, gurka odlat i växthus och utomhus, sallad, kål och morot. 2014 och 2017, (SCB, 2018b).

Areal, ha Skörd, ton Skörd ton/hektar

År 2014 2017 2014 2017 2014 2017

Summa köksväxter, växthus 125,3 132,6 - - - -

Lök, friland 1 152 1 264 53 282 62 796 46,3 49,7 Tomat, växthus 36,8 40,1 14 581 14 448 396,2 360,3 Gurka, växthus 63,5 67,0 28 1501 _{30 598}1 _{- -} Gurka, friland 152 126 9 971 7 499 65,6 59,5 Sallad, friland 1168 968 29 774 22 784 25,5 23,5 Kål, friland 1185 1396 27 931 31 015 23,6 22,2 Morot, friland 1 942 1 702 119 021 109 077 61,3 64,1

1_{Samtliga siffror för skörd anges i ton utom för gurka odlat i växthus där det istället anges i 1000-tal.}

Tidigare ekosystem som påverkas

Som nämnt besitter Götaland det mesta av Sveriges odling av köksväxter, i synnerhet Skåne och Blekinge (SCB, 2018b). Ekosystemen som drabbas i dessa geografiska regioner beskrivs i avsnittet 6.1 Mjöl och gryn.

Förändrad markanvändning

Generellt odlas tomater i norra Europa i växthus, likaså i Sverige. Utsläppen från den svenska odlingen kan variera beroende på vilket bränsle som odlaren använder för att värma upp växthusen. År 2008 värmdes 68,1 procent av tomatproduktionen upp av förnyelsebar energi (Möller Nielsen, 2008).

Gurka odlas både i växthus och på friland i Sverige. Vid frilandsodling rekommenderas platsen att vara vindskyddad och i varmt läge. Plast- eller fibertäcke kan med fördel användas för att skydda mot kyligt väder (Ögren, 1992). Morot trivs bäst i djupa, luckrade och

till missformade rötter hos växten. Kål odlas på samma sätt som beskrivits under avsnittet för Tyskland (Ögren, 1992), och lök som beskrivits för Nederländerna (Zandstra, Grafius, Lacy, & Warncke, 2016).

Markanvändning

Den genomsnittliga markanvändningen för 1 kg svenska grönsaker beräknas till 0,1 m2, enligt siffror presenterade i Tabell 5.5.4.1.

Klimatpåverkan

Den globala uppvärmningspotentialen vid odling av undersökta köksväxter framgår av Tabell 5.5.4.2. Morot och lök var de grönsaker med lägst potential, medan tomat hade störst snitt på 2,39 kg CO2eq per kg.

Tabell 5.5.4.2. Utsläpp av koldioxidekvivalenter för utvalda köksväxter i Sverige.

kg CO2eq

per kg

Referens Kommentar

Tomat

0,81 (Davis, o.a., 2011) Odlat i växthus. 25 procent fossil

bränsle

2,6 (Möller Nielsen, 2008) Naturgas huvudsaklig energikälla

för uppvärmning

2,724 (Fuentes, o.a., 2006) Odlat i uppvärmt växthus.

3,7 (González, Frostell, & Carlsson-Kanyama, 2011) Odlat i uppvärmt växthus.

4,2 (Carlsson-Kanyama, 1998)

0,29 (Röös & Karlsson, Effects of eating seasonal on the carbon footprint of Swedish vegetable consumption, 2013)

Lök

0,12 (Davis, o.a., 2011) Största bidragsfaktor var

produktion av förpackningslåda

0,069 (Fuentes, o.a., 2006) Gödsling största bidragsfaktorn

0,10 (González, Frostell, & Carlsson-Kanyama, 2011)

Sallad

0,35 (Davis, o.a., 2011) Paketering största bidragsfaktorn

0,13 (González, Frostell, & Carlsson-Kanyama, 2011)

Gurka

0,75 (González, Frostell, & Carlsson-Kanyama, 2011) Odlat i växthus uppvärmt av el 2,6 (González, Frostell, & Carlsson-Kanyama, 2011) Odlat i växthus uppvärmt av olja 0,08 (González, Frostell, & Carlsson-Kanyama, 2011) Odlat i växthus uppvärmt med

biobränsle

Morot

0,17 (Davis, o.a., 2011)

0,069 (Fuentes, o.a., 2006) Paketering största bidragsfaktorn

0,09 (González, Frostell, & Carlsson-Kanyama, 2011)

0,28 (Carlsson-Kanyama, 1998)

0,11 (Röös & Karlsson, Effects of eating seasonal on the carbon footprint of Swedish vegetable consumption, 2013)

Kål

0,34 (Davis, o.a., 2011) Blomkål

0,19 (Davis, o.a., 2011) Vitkål. Transport största

bidragsfaktorn 0,12 (González, Frostell, & Carlsson-Kanyama, 2011) Kål generellt 0,37 (González, Frostell, & Carlsson-Kanyama, 2011) Broccoli

Eutrofiering och försurningspotential

I Tabell 5.5.4.3 visas gödselanvändningen för tomat och morot samt snittanvändningen för trädgårdsväxter. Både morot och tomat ligger över snittet.

Tabell 5.5.4.3. Användning av gödsel vid odling av tomat och morot samt för snittanvändning vid odling av trädgårdsväxter i Sverige. Gröda kg N per ha kg P2O5 per ha

kg K2O per ha Referens Kommentar

Tomat 170 47 290 (Röös & Karlsson,

2013)

Morot 130 45 200 (Röös & Karlsson,

2013) Snitt

trädgårdsväxter

92 28 112 (SCB, 2017a) År 2016

Vidare var det brist på data för eutrofiering och försurningspotential på nationell nivå. Därför används antingen data från huvudexportören för respektive gröda vid summering, eller det globala snittet som tagits fram av Poore & Nemecek (2018).

Växtskyddsmedelsanvändning

Mängden växtskyddsmedel som används vid odling av trädgårdsväxter har mellan åren 2010 – 2017 minskat med 31 procent från 3,55 kg aktiv substans per hektar till 2,44 kg aktiv substans per hektar (SCB, 2018a). För de undersökta grödorna i detta avsnitt användes 2,3 kg aktiv substans per hektar för tomat (Röös & Karlsson, 2013), 6,28 kg aktiv substans per hektar för lök och 2,51 kg aktiv substans per hektar för morot (SCB, 2018a). För resterande grödor återfanns ingen grödospecifik data.

Vattenanvändning

Vattenanvändningen framgår av Tabell 5.5.4.4 där lök tydligt är mest vattenkrävande. Morot kräver ingen bevattning enligt en källa (Hoekstra & Mekonnen, 2011), och endast 0,71 liter per kg enligt en annan (Fuentes, o.a., 2006).

Tabell 5.5.4.4. Användandet utav växtskyddsmedel vid odling av tomat, lök, sallad, gurka, morot och kål.

Liter per kg Referens Kommentar

Tomat

20 (Fuentes, o.a., 2006) Odlat i uppvärmt

växthus

2 (Hoekstra & Mekonnen, The green, blue and grey water

footprint of crops and derived crop products, 2011)

Lök

22 (Fuentes, o.a., 2006)

29 (Hoekstra & Mekonnen, The green, blue and grey water

footprint of crops and derived crop products, 2011)

Sallad

2 (Hoekstra & Mekonnen, The green, blue and grey water

footprint of crops and derived crop products, 2011)

Gurka

2 (Hoekstra & Mekonnen, The green, blue and grey water

footprint of crops and derived crop products, 2011)

Morot

0,71 (Fuentes, o.a., 2006)

0 (Hoekstra & Mekonnen, The green, blue and grey water

footprint of crops and derived crop products, 2011)

Kål

10 (Hoekstra & Mekonnen, The green, blue and grey water

footprint of crops and derived crop products, 2011)

Totala påverkan från konsumtion

En sammanställning av de olika påverkansfaktorerna återfinns i Tabell 5.5.4.5. En

sammanvägning av statistik från produktion i de olika exportländerna och Sverige har gjorts enligt inhemsk allokering (procent) som grundas i andelen av grödan som är importerad och som är producerad i Sverige. Noterbart är att tomatodlingar ger störst skörd, med en faktor 10. Morot krävde nästan ingen bevattning alls medan gurka krävde hela 45,5 liter per kg. Störst

GWP hade tomat med 1,82 kg CO2eq per kg, och lägst hade morot med 0,14 kg CO2eq per

kg.

Tabell 5.5.4.5. Summering av olika miljöpåverkansfaktorer vid produktion av köksväxter. En viktning mellan värden från huvudexportör och Sverige har gjort enligt allokeringen som framgår i tabellen (procent). Gröda Konsum- tion, kg Inhemsk allokering, procent kg CO2eq per kg Vatten- förbrukning, liter per kg Eutro- fiering, g PO43eq per kg För- surning, g SO2eq per kg Växtskydds- medel, kg per ha Mark- användning, ha per kg Tomat 8,92 15 1,82 14,7 -0,382 _2,052 _{14,37 2,06E-06} Lök 8,85 70 0,97 20,3 7,53 _3,63 _{8,48 1,95E-05} Sallad 5,50 40 0,16 28,9 0,082 _0,272 _15,52 _3,84E-05 Gurka 6,30 50 1,141 _{45,5 - - - 1,39E-05} Morot 10,12 100 0,14 0,36 - - 2,51 1,56E-05 Kål 6,74 40 0,31 39,0 5,03 _8,23 _{3,32 2,96E-05}

1_{Då motsvarande siffra för utlandsproduktion saknats har inhemska data använts.} 2_{Då motsvarande siffra för inhemsk produktion saknas har utlandsdata använts.} 3_{Då data helt saknats har det globala genomsnittet (Poore & Nemecek, 2018) använts.}

(-) Data saknas.

Genom att multiplicera konsumtionen av respektive gröda (se Figur 3.2.5.1) med värdet på varje påverkansfaktor ges en total påverkan från den svenska genomsnittliga konsumtionen av de köksväxter som undersökts. Denna siffra har sedan justerats för att få den totala

konsumtionen av grönsaker om 64 kg. Skillnaden mellan den undersökta konsumtionen, som uppgick till 46,43 kg, och den totala, 64 kg, antas ha en påverkan på ett genomsnittlig av de undersökta grönsakerna (se Tabell 5.5.4.6).

Tabell 5.5.4.6. Total miljöpåverkan från svenskarnas genomsnittliga konsumtion av köksväxter.

Konsumtio n (kg) kg CO2e q Vatten- förbrukning , liter Eutrofiering , g PO43-eq Försurning , g SO2eq Växtskyddsmede l, kg Markanvändning , ha 64 50,16 1410 134,52 148,04 0,00835 0,0011677

5.6 Frukt och bär

Konsumtionen av frukter och bär har konsekvent ökat genom tiden. I avsitt 3.2.6 redogörs det att både färska/frysta bär ökat samt färska bananer, meloner och övriga frukter har ökat. Samtidigt har produktgruppen färska äpplen och päron minskat. Från avsnitt 3.3.1.8 tidigare i texten fås det fram att 20 procent av alla äpplen som konsumeras i Sverige även är odlade i landet medan resterande 80 procent importeras till mestadels från Italien och delvis Frankrike (OEC, 2017). Bananer som konsumeras i Sverige har sitt ursprung i Ecuador och Costa Rica (avs. 3.3.1.8) Av de citrusfrukter som konsumeras i Sverige kommer majoriteten, i synnerhet apelsiner, från Spanien och för vindruvor kommer majoriteten från Nederländerna (OEC, 2017). Svenska jordgubbar utgör majoriteten av bärodlingar i Sverige men det importeras även jordgubbar från Spanien och Belgien (se avsnitt 4.3.1.8). Enligt Katarina Johansson stod Sverige för 71 procent av de jordgubbar som konsumerades 2015 och 68 procent år 2016 (Johansson, 2016). Mellan september och januari månad importeras det i genomsnitt 100–200 ton jordgubbar per månad. Importer sker även under resterande månader men dessa

presenteras det dock inte siffror för (Mattsson, 2015). Enligt FAO, citerat av säsongsmat.nu, kommer Sveriges importer av blåbär från Nederländerna (Säsongsmat, 2013).

Odlade blåbär odlas vanligen på kalkfattiga jordar och den vanligaste arten att odla är

amerikanska blåbär som växer i buskformat. Vanligast i Sverige är dock vildvuxna arter som växer i täta bestånd på skogs- och hedmarker med lägre pH-värde. Blåbärsris växer i hela Sverige och tar upp cirka 17 procent av Sveriges yta (Nationalencyklopedin, 2019f). Teknisk sett växer blåbär fritt i skogen, det har därför inte skett en påtvingad markförändring för att odla blåbären. Möjligen en liten förändring för de amerikanska blåbären som faktiskt odlas. Dessa antas då stå för liknande markanvändning och påverkan som markförändringen för mjöl och gryn, se avsnitt 5.1. Totalt producerar Sverige 250 000 ton blåbär per år (Blåbär, 2019).

Jordgubbar odlas på soliga platser med mullrik och sandblandad jord. Rötterna växer ytligt och är väl förgrenade. PH-värdet i marken bör ligga mellan 5,5–6,5 för bästa trivsel för växten. Det är en säsongsväxt som kan planteras både på hösten och sommaren med ett avstånd på 30–40 cm. Innan plantering tillförs stallgödsel för bättre jordblandning. Det är viktigt att kontinuerligt rensa ogräs. Eftersom jordgubbsplantor lätt drabbas av olika

sjukdomar och skadedjur förekommer växtskyddsmedel (odla.nu, 2019). Mellan åren 2012– 2014 var produktionen av jordgubbar i Sverige i genomsnitt 15 000 ton per år. För åren mellan 1996–1998 låg produktionen på 8 800 ton per år. Detta är en ökning med cirka 80 procent till 2014. Majoriteten av jordgubbsodlingar finns i Skåne och har gjort det sedan längre bak i tiden (Mattsson, 2015). Då jordgubbar produceras i samma områden som mjöl och gryn kan avsnitt 5.1granskas för mer information om hur marken förändrats. Mattsson skriver i sin rapport att jordgubbsodlingarna har effektiviserats då avkastningen ökat mellan 1984 till 2014. Samtidigt har produktionen gått från 4–5 ton per hektar till cirka 7 ton per hektar. Dock har markanvändningen inte ökat mycket mellan årtalen, endast 23 procent medan produktionen ökat med 74 procent. (Mattsson, 2015).

Bananer odlas i tropiska, fuktiga områden och kräver väldigt ofta att regnskog huggs ned för att göra plats åt plantagen. Marken måste rensas ur och berikas ordentligt, vanligt är att baljväxter planteras för att föra in kväve i jorden. Den vanligaste typen av banan – cavendish, vilket är i stort sett den enda arten av banan som exporteras till Europa – är steril och kan bara fortplantas genom att rötterna till vuxna bananplantor knoppas av och omplanteras. Med ett par års mellanrum måste jorden i plantagen grävas upp och planteras om för att inte jorden ska utarmas helt samt för att själva plantorna ska dö (Sebald, 2007; Institut africain pour le développement économique et social, 1977).

Äpplen odlas på träd som beskärs för att få mer frukt. Träden vattnas och göds kontinuerligt under den aktiva perioden, vår, sommar och höst, samt att de behandlas mot eventuella sjukdomar och skadeinsekter. Träden går i dvala under vintern (Lantbrukarnas Riksförbund, 2019b). År 2015 odlades det äpplen på 1 494 hektar mark i Sverige det resulterade i en total svenska skörd av drygt 25 000 000 kg äpplen vilket är ca 2,5 kg per person. Majoriteten av äppelodlingar kommer från Skåne, hela 87 procent av odlingarna, och de flesta står nära vattendrag för att buffra väderförhållanden genom att motverka för tidig blomning och dra ut på sensommarsäsongen. Svensk äppelproduktion använder mycket färre växtskyddsmedel än andra länder (Svenskmärkning AB, 2017).

Markanvändning

Bär är väldigt beroende av bra och dåliga säsonger. Vid sekelskiftet, år 2000 producerades det 1–1,5 ton hallon på en hektar medan det år 2014 producerades ca 3,5 ton hallon per hektar i Sverige (Johansson, 2016). För den svenska produktionen av jordgubbar ligger genomsnittet

på cirka 7 ton per hektar medan den spanska produktionen får i genomsnitt 40 ton jordgubbar per hektar (Johansson, 2016).

2011 var markanvändningen för totala bärodlingar i Sverige 2 668 hektar och av denna siffra stod jordgubbsodlingarna för 2 139 hektar, alltså drygt 80 procent. Hallon stod för 135 hektar (Sigill Kvalitetssystem AB, 2014). Med en produktion på i genomsnitt 15 000 ton jordgubbar per år i Sverige mellan 2011–2014, motsvarar detta ungefär 5,6 ton producerad jordgubbe per hektar mark. Detta stämmer väl överens med det faktum att den svenska jordgubbsodlingen effektiviserats och har blivit mer produktiv på senare år (Mattsson, 2015).

Enligt FAO, citerat av säsongsmat.nu, skrivs det att 65 ton blåbär importeras från Nederländerna 2009 (Säsongsmat, 2013) och enligt SLU har Nederländerna en

markanvändning av 350 hektar för hela landets blåbärsodling år 2009 (Ekelund & Öhman Nilsson, 2010). Men allt som odlas exporteras inte till Sverige.

Hela Sverige har en blåbärsproduktion på 250 000 ton bär och sträcker sig över 17 procent av Sveriges markarealer (Blåbär, 2019) vilka är ca 407 310 km2 (SCB, 2019e). Detta ger att 69 242,7 km2 av Sverige är täckt av blåbärsris, 6 924 270 hektar. Utifrån dessa siffror kan det fås fram att 0,0361 ton per hektar eller 27,697 hektar per ton blåbär, 176,97 m2 _{per kg. Detta}

är en siffra för de blåbär som växer på friland i Sverige då detta är majoriteten av

produktionen, därav kan Poore och Nemeceks siffror vara markant lägre då de representerar en konkret odling.

Enligt Poore & Nemecek (2018) använder odlingen av bär och druvor globalt 2,4 - 2,6 m2 per kg producerad vara, motsvarande siffror för frukter är 0,7 – 0,9 för citrusfrukter, 1,4 – 1,9 för bananer, 0,5 - 0,6 för äpplen och 0,9 för övriga frukter. Enligt (Larsson, 2015) är

markanvändningen för importerad frukt dubbelt så hög som markanvändningen för inhemsk producerad fukt, det vill säga 0,8 m2 per 1000 kcal respektive 0,4 m2 per 1000 kcal.

Tabell 5.6.1. Markanvändning för olika frukter och bär, både svenska och globala värden tas upp.

Hallon Jordgubba r Blåbär Banane r Äpplen Apelsine r Referens Svensk markanvändning, ha per ton 0,286 0,140 - - - - (Johansson, 2016) Spansk markanvändning, ha per ton - 0,025 - - - - (Johansson, 2016) Svensk markanvändning, ha per ton - - 27,697 - - - (Blåbär, 2019) Globalt medelvärde av markanvändning, ha per ton - 24,01 _{- 19,0 6,0 9,0}2 (Poore & Nemecek, 2018) Global median av

medelvärde, ha per ton - 26,0

1 _{- 14,0 5,0 7,0}2

(Poore & Nemecek, 2018)

1 _{Siffran gäller för alla bär.} 2 _{Siffran gäller för}

citrusfrukter

Klimatpåverkan

Frukt som odlad i Norden släpper ut 0,2 kg CO2eq per kg frukt och för frukter som odlas

ver. 1.0, 2012). En annan studie menar att växthusgasutsläppen per kg frukt för svensk, inhemsk produktion är 0,4 kg CO2eq och motsvarande för importerad frukt är 1,2 kg CO2eq

(Larsson, 2015).

Poore och Nemecek (2018) beräknar mängden CO2eq globalt till 0,4 kg CO2eq (medelvärde)

och 0,3 kg CO2eq (median) för citrusfrukter, 0,9 kg CO2eq respektive 0,8 kg CO2eq för

bananer, 0,4 kg CO2eq (båda) för äpplen, och 1,5 kg CO2eq respektive 1,4 kg CO2eq för bär

och druvor (Poore & Nemecek, 2018).

En metastudie från Göteborgs Universitet tog fram mängden CO2eq för en rad olika frukter,

medianen för varje frukts utsläpp per kg färsk frukt som produceras presenteras här: Äpplen – 0,108, Apelsiner – 0,125, Persikor – 0,177, kinesiska krusbär – 0,19, Druvor – 0,2, Ananas – 0,211, Päron – 0,225, Bananer – 0,275, Små citrusfrukter 0,329, Aprikoser – 0,364 (Englund Karlsson, 2017).

Tabell 5.6.2. Utsläpp av kg CO2eq för olika frukter och bär.

Äpplen Apelsiner Bananer Frukt Bär & Druvor Referens Frukt Norden, kg CO2eq

per kg - - - 0,200 - (Röös, 2012)

Frukt utanför Norden, kg

CO2eq per kg - - - 0,600 - (Röös, 2012)

Svensk produktion, kg

CO2eq per kg - - - 0,400 - (Larsson, 2015).

Frukt global, kg CO2eq per

kg - - - 1,200 - (Larsson, 2015).

Globalt medelvärde, kg

CO2eq per kg 0,400 0,400

1 _{0,900 - 1,200} (Poore & Nemecek,

2018)

Global median, kg CO2eq

per kg 0,400 0,300

1 _{0,800 - 1,400} (Poore & Nemecek,

2018) Globala värden, kg CO2eq per kg 0,108 0,125 0,275 - 0,200 2 (Englund Karlsson, 2017) 1 _{För alla citrusfrukter} 2 _{För endast druvor}

Eutrofierings- och försurningspotential

Poore & Nemecek (2018) beräknar den eutrofierande potentialen hos citrusfrukter till att ha ett medelvärde på 2,2 g per kg frukt och medianen på 1,7 g PO43-eq. För bananer anger de 3,3

respektive 2,1, för äpplen 1,5 respektive 2,0 och för bär & druvor 6,1 respektive 1,0. Den motsvarande försurande potentialen var 4,0 g respektive 3,8 g SO2eq för citrusfrukter, 6,4

respektive 6,1 för bananer, 3,5 respektive 4,0 för äpplen, och 12,3 respektive 6,9 för bär & druvor (Poore & Nemecek, 2018).

Basset-Mens, o.a. (2014) gjorde en livscykelanalys över flera olika frukter som odlas i och importeras till Frankrike. Deras resultat för markförsurning, övergödning i marina- och sötvattensmiljöer var 0,61 g SO2eq, 0,02 g PO43-eq, respektive 0,233 g NO3eq för franska

äpplen. Motsvarande siffror för brasilianska mangofrukter var 2,05 g SO2eq, 0,0715 g PO43-

eq, respektive 0,0842 g NO3eq, för franska persikor var det 2,36 g SO2eq, 0,0602 g PO43-eq,

respektive 1,83 g NO3eq, och för marockansk citrus var det 2,27 g SO2eq, 0,127 g PO43-eq,

respektive 0,116 g NO3eq (Basset-Mens, o.a., 2014).

Försurningspotentialen hos brasilianska apelsiner importerade till Danmark (Trydeman Knudsen, Fonseca de Almeida, Langer, Santiago de Abreu, & Halberg, 2011) beräknades

ligga mellan 0,5 – 1,1 kg SO2eqper ton apelsiner. Den övergödande potentialen beräknas till

8,1 – 11,3 kg NO3eq per ton apelsiner (Trydeman Knudsen, Fonseca de Almeida, Langer,

Santiago de Abreu, & Halberg, 2011).

Tabell 5.6.3. Utsläpp av PO43eq och SO2eq som bidrar till övergödning och försurning för olika frukter och

bär samt ställena de kommer från.

Äpplen Apelsiner Bananer Bär och

Druvor Mango Persikor Referens _PO43- _SO

2 PO43- SO2 PO43- SO2 PO43- SO2 PO43- SO2 PO43- SO2

Globalt medelvärde, g per kg vara

1,50 3,50 2,201 _4,001 _{3,30 6,40 6,10 12,30 - - - -} (Poore & Nemecek,

2018)

Global median, g per kg vara

2,00 4,00 1,701 _3,801 _{2,10 6,10 1,00 6,90 - - - -} (Poore & Nemecek,

2018) Frankrike, g per kg vara 0,02 0,61 - - - - - - - - 0,06 2,36 (Basset-Mens, o.a., 2014). Brasilien, g per kg vara - - - - - - - - 0,07 2,05 - - (Basset-Mens, o.a., 2014). Marocko, g per kg vara) - - 0,13 1 _2,271 _{- - - - - - - -} (Basset-Mens, o.a., 2014). 1 _{För citrusfrukter} Växtskyddsmedel

Den totala mängden växtskyddsmedel som användes i Sverige var 450,2 ton varav 4,22 kg per hektar användes till äppelodlingar (med hänvisning till kapitel 6.1.2). Frukt och

trädgårdsodlingar använder sig av totalt cirka 50 ton växtskyddsmedel, där siffrorna för 2015 samt 2016 var 52,5 ton, respktive 48,5 ton. Utanför Sverige är exempelvis bananplantager väldigt besprutningsintensiva odlingar eftersom vissa skadedjur och sjukdomar kan förstöra nästan en hel skörd (FAO, 2019i). En studie av växtskyddsmedelsanvändningen på

apelsinodlingar i Valencia, Spanien angav att snittanvändningen av växtskyddsmedel var ungefär 4,53*10-4 kg aktiva ingredienser per m2 vilket motsvarar 4,53 kg per hektar, vilket i sin tur är väldigt nära siffran för svenska äppelodlingar. Samma studie drar även slutsatsen att den totala användningen av växtskyddsmedel skulle kunna minskas kraftigt för både

ekotoxicitetens och humantoxicitetens skull (Juraskea & Sanjuán, 2011). Den franska studien på inhemska (franska) såväl som importerade frukter tog fram

växtskyddsmedelsanvändningen i kg per hektar till 46,9 för franska äpplen, 29,3 för franska persikor, 5,96 för brasiliansk mango och 36,28 för marockanska citrusfrukter (Basset-Mens, o.a., 2014). Svenska äpplen besprutas men det är med minsta möjliga mängd

(Svenskmärkning AB, 2017).

Tabell 5.6.4. Växtskyddsmedelsanvändningen på vissa frukter på olika ställen.

Äpplen Apelsiner Frukt Persikor Mango Referens Sverige växtskyddanvändning, kg per ha 4,22 - 50,00 - - (SCB, 2018a) Spanien användning, kg per ha - 4,53 - - -

(Juraskea & Sanjuán, 2011)

Frankrike användning,

kg per ha 46,90 - - 29,30 - (Basset-Mens, o.a., 2014) Marocko, kg per ha - 36,281 _{- - - (Basset-Mens, o.a., 2014)}

Brasilien, kg per ha - - - - 5,96 (Basset-Mens, o.a., 2014)

1 _{För citrusfrukter}

Då majoriteten av blåbärsproduktionen sker på friland, ute i skogsmark eller på hedterräng antas det att produktionen inte besprutas, i varje fall i väldigt små mängder. Ingen annan data har hittats. Det har heller inte hittats någon siffra på växtskyddsmedel för jordgubbar. I texter står det att ogräsrensning är viktigt men inte att vissa medel används. Det är förståeligt att medel används på plantager för att underlätta arbetet men ingen data som stödjer detta har hittats. Detta leder till att dessa siffror utesluts.

Livsmedelsverket skriver på deras hemsida att många bekämpningsmedel är förbjudna inom EU. Dock kan det fortfarande förekomma att medlen är godkända och tillåtna i andra länder som inte är med i EU. Prover görs för att granska detta (Livsmedelsverket, 2019b). Utifrån detta fås det att frukt och bär som importeras från EU ändå är bättre för miljön och för människan än mänga grödor från andra länder utanför EU.

Vattenanvändning

För ecuadorianska bananer beräknade en studie att vattenanvändningen uppgick till 139–199 liter blått vatten (artificiellt tillfört vatten) per kg (Roibása, Elbehrib, & Hospidoa, 2015). Medan Hoekstras värden hamnar högre upp på skalan med siffran 860 liter per kg banan. Här görs dock ingen skillnad på blått, grönt (naturligt tillfört vatten) och grått vatten (färskvatten för att späda ut de utsläpp som en verksamhet har till en godtagbar koncentration). Samma studie kommer även fram till siffrorna 700 liter per kg äpple, 1 600 liter per kg mango, och 460 liter per kg apelsin (Hoekstra A. Y., 2008).

En nederländsk studie som studerade olika varors vattenförbrukning globalt resulterade i följande siffror (blått vatten) för ett urval produkter (som referens används samma frukter som i (Englund Karlsson, 2017) i den utsträckning de står med); för bananer – 97 liter per ton, apelsiner – 110 liter per ton, citrusfrukter – 152 liter per ton, Äpple - 133 liter per ton, päron – 94 liter per ton, kinesiska krusbär – 168 liter per ton, druvor – 97 liter per ton, ananas – 9 liter per ton (Mekonnen & Hoekstra, 2011).

Tabell 5.6.5. Vattenanvändningen för vissa frukter, mestadels globala siffror.

Äpplen Apelsiner Bananer Päron Bär &

Druvor Ananas Referens Ecuador, liter per

kg vara 139–199

(Roibása, Elbehrib, & Hospidoa, 2015)

Ecuador, liter per kg (inkl. grått & grönt vatten)

700,0 860,0 (Hoekstra, 2008)

Global

användning, liter per ton vara

133,0 110,0

152,01 97,0 94,0 97,02 9,0 (Mekonnen & Hoekstra, 2011)

Global

användning, liter per kg vara

180,0 83,01 _{115,0 420,0 (Poore & Nemecek, 2018)}

1 _{För citrusfrukter} 2 _{Endast druvor}

5.7 Potatis och potatisprodukter

Potatisen är ett utav Sveriges viktigaste baslivsmedel (Ivarsson, Rosenqvist, Wivstad, & Öborn, 2005). Sverige har mycket hög självförsörjningsgrad av potatis och då endast

20 procent importeras, främst från Danmark och Nederländerna (se avs. 3.3) som har relativt likartat klimat med Sverige (Jordbruksverket, 2015b). Mellan år 2013–2017 var den

In document Svensk matkonsumtion och dess påverkan på ekosystemtjänster : Hur svenskens påverkan på ekosystemtjänster genom matkonsumtion förändrats sedan 1960-talet (Page 97-110)