Svensk matkonsumtion och dess påverkan på ekosystemtjänster : Hur svenskens påverkan på ekosystemtjänster genom matkonsumtion förändrats sedan 1960-talet

Linköpings universitet | Institutionen för fysik, kemi och biologi Kandidatuppsats, 18 hp | Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi - Bioteknik Vårterminen 2019 | LITH-IFM-x-EX—19/3709--SE

Svensk matkonsumtion och

dess påverkan på

ekosystemtjänster

– Hur svenskens påverkan på ekosystemtjänster

genom matkonsumtion förändrats sedan 1960-talet

Swedish food consumption and its impact on ecosystem

services

– How the impact on ecosystem services from Swedish

food consumption has changed since the 1960s

Filip Gavefalk Jakob Linderstam Arvid Malm Sandra Sjöbäck

Handledare: Karl-Olof Bergman Examinator: Anders Hargeby

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se

Date 2019-06-16 Department of Physics, Chemistry and Biology

Linköping University

URL för elektronisk version

ISBN

ISRN: LITH-IFM-x-EX--19/3709--SE

_________________________________________________________________

Serietitel och serienummer ISSN

Title of series, numbering ______________________________ Språk Language Svenska/Swedish Engelska/English ________________ Rapporttyp Report category Licentiatavhandling Examensarbete C-uppsats D-uppsats Övrig rapport _____________ Titel Title

Svensk matkonsumtion och dess påverkan på ekosystemtjänster. // Swedish food consumption and its impact on ecosystem services

Författare Author

Berglund, Ella; Gavefalk, Filip; Linderstam, Jakob; Malm, Arvid; Sjöbäck, Sandra.

Nyckelord Keyword Sammanfattning Abstract

Due to an increasing global population and changes in diets the impact of food consumption on the world’s

ecosystems and their services has become more significant. The purpose of this project has been to investigate how the impact on ecosystem services from Swedish food consumption has changed over time and if this development is sustainable or not. A quantitative assessment of six different environmental impact factors has been carried out for each food category. The project clarifies how Swedish food consumption has developed since the 1960s, the origin of the food that has been consumed, which processes that affect the environment as well as the consequences from these impacts. The result showed that Swedish food consumption has increased considering quantity, that the consumption pattern has changed, and that the import of goods has increased since the 1960s. The average Swede eats more animal-based products such as meat, cheese and cream, along with more vegetable-animal-based products such as fruit and berries, and vegetables. Instead, products such as milk and soured based products has decreased, while products made from flour and grains has stayed unchanged. The project shows that animal-based products, especially from ruminant animals, has a significantly higher ecological footprint in comparison with vegetable-based products, concerning most of the categories mentioned above. Considering that the swedes eat more animal-based products today than in the 1960s the following conclusion, that the Swedish impact on ecosystem services has increased since the 1960s even though food production has become more efficient, could be drawn.

Innehållsförteckning

2.2.5 Värdering och resultat ... 8

3. Livsmedelskonsumtionen i Sverige ... 10

3.1 Förändringar i total- och direktkonsumtion över tid ... 10

3.2 Konsumtionsdata för olika livsmedelsgrupper över tid ... 11

3.2.1 Mjöl och gryn ... 11

3.2.2 Kött och köttvaror... 12

3.2.3 Fisk, kräft- och blötdjur. ... 13

3.2.4 Mjölk, grädde, ost, ägg och smör ... 14

3.2.5 Köksväxter (grönsaker) ... 15

3.2.6 Frukt och bär ... 16

3.2.7 Potatis och potatisprodukter ... 18

3.2.8 Socker, sirap, kaffe, te och kakao ... 19

3.2.9 Kryddor och salt ... 20

3.2.10 Glass, läskedrycker, mineralvatten och maltdrycker ... 21

3.3 Ursprung för svensk konsumtion av livsmedelsprodukter ... 22

3.3.1 Import ... 22

3.3.2 Analyserade importländer ... 25

4. Livsmedelsproduktion på vår jord ... 26

4.1 Bakgrund ... 26

4.1.1 Fiske och hav ... 26

4.1.2 Markanvändning ... 27

4.2 Ekosystemtjänster som påverkas ... 27

4.3 Livsmedelsproduktionens påverkan på ekosystemtjänster ... 30

4.3.1 Förändring och degradering av mark... 30

4.3.2 Exploatering av hav ... 33

4.3.3 Emissioner av växthusgaser ... 34

4.3.4 Förorening av mark, luft och vatten ... 38

4.3.5 Vattenanvändning ... 47

5. Avtryck för olika livsmedelsgrupper ... 50

5.1 Mjöl och gryn ... 50

5.2 Kött och köttvaror ... 53

5.2.1 Nötkött ... 54

5.2.2 Griskött ... 57

5.2.3 Fjäderfä ... 58

5.3 Fisk, kräft- och blötdjur ... 61

5.3.1 Lax ... 63 5.3.2 Torsk ... 65 5.3.3 Sill/Strömming ... 67 5.3.4 Makrill ... 69 5.3.5 Gråsej... 70 5.3.6 Nordhavsräka ... 71 5.3.7 Alaska pollock ... 72

5.3.8 Regnbåge ... 73

5.3.9 Rom & lever ... 73

5.3.10 Pangasius ... 73

5.4 Mjölk, grädde, ost, ägg och smör ... 76

5.4.1 Ägg ... 78

5.4.2 Mejeri ... 82

5.5 Köksväxter (grönsaker) ... 89

5.5.1 Tomat och lök ... 90

5.5.2 Sallad och gurka ... 93

5.5.3 Kål ... 95

5.5.4 Köksväxter ... 97

5.6 Frukt och bär ... 100

5.7 Potatis och potatisprodukter ... 106

5.8 Socker, sirap, te, kaffe och kakao ... 110

5.8.1 Socker & sirap ... 110

5.8.2 Kaffe ... 113

5.8.3 Kakao... 115

6. Resultat ... 118

7. Diskussion ... 124

7.1 Svenskarnas livsmedelskonsumtion i ett globalt miljösammanhang ... 124

7.2 Markytan – en mycket tydlig begränsning ... 125

7.3 Ohållbar livsmedelskonsumtion i ett globalt sammanhang ... 126

7.4 Framtida scenarier ... 127

8. Slutsats ... 129

Referenslista ... 130

Bilagor ... 153

Bilaga 1 - Årlig import av nötkött efter ursprungsland för åren 1984–2017 ... 153

Bilaga 2 - Årlig import av fläskkött efter ursprungsland för åren 1984–2017 ... 155

Bilaga 3 - Årlig import av fjäderfä efter ursprungsland för åren 1990–2017 ... 157

Bilaga 4 - Total import av fisk för åren 2001–2016 ... 159

Bilaga 5 - Import av sötvattensfisk från åren 2001–2017 ... 161

Bilaga 6 - Import av laxfiskar för åren 2001–2017 ... 163

Bilaga 7 - Import av bottenfiskar för åren 2001–2017 ... 165

Bilaga 8 - Import av plattfisk för åren 2001–2017 ... 167

Bilaga 9 - Import av små pelagiska fiskar för åren 2001–2017 ... 169

Bilaga 10 - Import av tonfisk för åren 2001–2017 ... 171

Bilaga 11 - Import av diverse fiskarter för åren 2001–2017 ... 173

Bilaga 12 - Import av musslor och andra blötdjur för åren 2001–2017 ... 175

Bilaga 13 - Import av bläckfisk för åren 2001–2017... 177

Bilaga 14 - Import av skaldjur för åren 2001–2017 ... 179

Bilaga 15 - Import av annan havsfisk för åren 2001–2017 ... 181

Bilaga 16 - Årlig import av rotfrukter efter ursprungsland för åren 1984–2017 ... 183

Bilaga 17 - Årlig import av tomater efter ursprungsland för åren 1984–2017 ... 185

Bilaga 18 - Årlig import av potatis efter ursprungsland för åren 1984–2017 ... 186

Bilaga 19 - Emissioner av växthusgaser per delsektor och år i Sverige år 1990, 2000 och 2017 som relaterar till jordbruk inom livsmedelsproduktion ... 188

Bilaga 20 - Emissioner av luftföroreningar per delsektor och år i Sverige år 1990, 2000 och 2017 som relaterar till livsmedelsproduktion. ... 191

Bilaga 21 - Odlingsarealer för spannmål för varje län år 2017 ... 193

Bilaga 22 - Livsmedelskonsumtion per person och år i kg eller liter för varje livsmedelsgrupp mellan åren 1960–2017 ... 194

Bilaga 23 - Påverkan från olika livsmedelsvaror med avseende på olika påverkansfaktorer ... 196

1. Inledning

1.1 Abstract

Due to an increasing global population and changes in diets the impact of food consumption on the world’s ecosystems and their services has become more significant. The purpose of this project has been to investigate how the impact on ecosystem services from Swedish food consumption has changed over time and if this development is sustainable or not. A

quantitative assessment of six different environmental impact factors has been carried out for each food category. The project clarifies how Swedish food consumption has developed since the 1960s, the origin of the food that has been consumed, which processes that affect the environment as well as the consequences from these impacts. The result showed that Swedish food consumption has increased considering quantity, that the consumption pattern has changed, and that the import of goods has increased since the 1960s. The average Swede eats more animal-based products such as meat, cheese and cream, along with more vegetable-based products such as fruit and berries, and vegetables. Instead, products such as milk and soured based products has decreased, while products made from flour and grains has stayed unchanged. The project shows that animal-based products, especially from ruminant animals, has a significantly higher ecological footprint in comparison with vegetable-based products, concerning most of the categories mentioned above. Considering that the swedes eat more animal-based products today than in the 1960s the following conclusion, that the Swedish impact on ecosystem services has increased since the 1960s even though food production has become more efficient, could be drawn.

Keywords: Acidification, ecosystem services, environmental impact, equivalents, eutrophication, sustainability, Swedish food consumption, water use.

Sammanfattning

Livsmedelskonsumtionen har blivit något som i och med den globala befolkningsökningen och dietförändringar fått en mycket betydande påverkan på jordens många ekosystem och dess ekosystemtjänster. Syftet med projektet har varit att undersöka hur svenskens påverkan på ekosystemtjänster genom livsmedelskonsumtion har förändrats över tid samt om denna utveckling är hållbar eller ej. En kvantitativ bedömning av olika miljöpåverkansfaktorerna har genomförts för respektive livsmedel. Projektet klargör hur svenskens matkonsumtion

utvecklats över tid sedan 1960-talet, var livsmedel som konsumeras har sitt ursprung, vilka ingående processer som har en miljöpåverkan samt vad dess påverkan har för konsekvenser. Resultatet visade på att svenskarnas konsumtion ökat i mängd, konsumtionsmönstret

förändrats, och att import av varor ökat sedan 1960-talet. Den genomsnittliga svensken äter mer animaliska produkter som kött, ost och grädde, och mer vegetabiliska

produkter som frukt och bär samt köksväxter (grönsaker). Produkter som mjölk och syrade produkter har istället minskat, medan mjöl och gryn varit relativt oförändrat. Projektet klargör att livsmedelskonsumtionen påverkar flertalet faktorer i miljön, dock påverkar olika produkter olika mycket. Projektet visar på att animaliska produkter, speciellt från idisslande djur, har ett markant högre ekologiskt avtryck än vegetabiliska produkter med avseende på de flesta ovanstående kategorier. Då svenskarna äter mer animalier idag än på 1960-talet kan slutsatsen dras att svenskens påverkan på ekosystemtjänster har ökat sedan 1960-talet, även om

livsmedelsproduktionen effektiviserats över tid. Det är främst dietförändringar till ökad konsumtion av mer naturresurskrävande produkter samt en ökande totalkonsumtionen i sig som varit den bidragande anledningen till att svenskarnas matkonsumtion fått ett ökande avtryck.

Nyckelord: Ekosystemtjänster, ekvivalenter, eutrofiering, försurning, hållbarhet, klimatpåverkan, livsmedelskonsumtion, vattenanvändning.

1.2 Bakgrund

Svenskarnas genomsnittliga matkonsumtion har från 1980 till 2013 förändrats genom både minskning och ökning av olika matvarugrupper, men den har totalt sett ökat (Jordbruksverket, 2015a). Varugrupper där konsumtionen har minskat är exempelvis mjölk och potatis, medan varugrupper som kött, köksväxter, samt frukter och bär har ökat (Jordbruksverket, 2018a). Kött är den matvarugrupp med överlägset störst klimatpåverkan (Naturvårdsverket, 2011). Som en följd av matkonsumtionsförändringarna har även det ekologiska fotavtrycket

förändrats geografiskt. Naturvårdsverket (2017) uppger att sedan 1993 har utsläpp som beror av svensk matkonsumtion minskat med drygt 30 procent i Sverige men ökat med cirka 80 procent i andra länder. Det mest välkända hotet mot ett flertal ekosystem och de tjänster som dessa bidrar med är utsläpp av växthusgaser. Matproduktion är källan till 20–30 % av

industrialiserade länders totala utsläpp av växthusgaser (Martin, Oliveira, Dahlgren, & Thornéus, 2016) och samtidigt avverkas mängder av regnskog för att göra plats för utbredda betes- och jordbruksmarker (Noriko, o.a., 2012). Det är regnskog som annars skulle bidra med gas- och klimatreglering. Dessa är exempel på några av de ekosystemtjänster som

matproduktionen påverkar. Ett ekosystem är enligt Nationalencyklopedin ” Ett ekologiskt system innefattande allt levande och dess livsmiljö (biotisk och abiotisk) inom ett område.” (Nationalencyklopedin, 2011). Från olika ekosystem får människan och samhället olika tjänster, dessa kallas ekosystemtjänster. Olika tjänster från naturen kan till exempel vara färskvatten, skydd mot erosion och brukbara fiskbestånd.

Men vi bör även blicka vidare från klimatförändringarna specifikt och sätta matkonsumtionen i ett bredare perspektiv av global miljöpåverkan. Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, IPBES (2019) rapport om världsläget kring

bevarandet av ekosystem och hanteringen av ekosystemtjänster konstaterar i fyra steg att (A) Naturen och de livsviktiga bidragen till människan genom biodiversitet och ekosystemtjänster förfaller globalt, (B) Förändringsfaktorerna som driver detta fall har accelererat över de senaste 50 åren, (C) De mål som finns uppsatta för bevarandet av dessa kommer inte att mötas med nuvarande utveckling, och (D) Ekosystem kan bevaras, restaureras och brukas i

framtiden genom transformativa förändringar. Hur människor angriper sina

konsumtionsmönster – varav vilka livsmedelskonsumtionen är en stor faktor – kommer att vara en central del av dessa transformativa förändringar, men dessa individuella

konsumtionsmönster kommer även att påverkas av övergripande förändringar i hur naturen bevaras och restaureras. För att uppnå en hållbar konsumtion bör utvecklingstrender analyseras och förbättringsområden identifieras för att kunna utveckla relevanta styrmedel eller beteendeförändringar hos konsumenter då efterfrågan driver konsumtionen och alla processer som kopplas till produktion av den konsumerade produkten. Därför är det väldigt viktigt att förstå livsmedelskonsumtionen och hur den fungerar tillsammans med resten av samhället och planetens ekosystem för att redogöra hur stor människans påverkan är och hur den går att – samt kommer att – förändras.

1.3 Syfte

Projektet ska klargöra om svensk matkonsumtion har förändrats över tid samt hur associerade ekosystemtjänster och samhällen har påverkats av detta. Målsättningen är att få ökad

förståelse för matkonsumtionens påverkan, vilka konsumtionsförändringar som skett över tid samt hur utvecklingen och framtidsutsikterna för hållbar matkonsumtion ser ut. Rapporten ska

2. Metod

2.1 Tillvägagångssätt

Rapporten utgår ifrån en tilldelad projekttitel ”Hur har svenskens påverkan på

ekosystemtjänster genom matkonsumtion förändrats över tid?”. Utifrån denna har gruppen

sedan i samråd med handledare ansvarat för rapportens omfattning och upplägg. Underlag för rapporten bygger på publicerad vetenskap och information från myndigheter där tillgänglighet på information varit avgörande för rapportens omfattning och delvis upplägg.

Informationssökning av vetenskapliga publikationer har skett genom sökmotorn för

Linköpings universitetsbibliotek samt genom Google Scholar. Vidare har särskild information hämtats från publikationer utgivna av myndigheter eller forskningsinstitut. Rapportens

upplägg bygger på information kring konsumtionsstatistik, bestämmandet av enskilda livsmedlens miljöpåverkan samt hur miljöpåverkan i sin tur påverkar berörda ekosystem och tjänster dessa levererar.

2.2 Avgränsningar

2.2.1 Livsmedelskonsumtion

Jordbruksverket redovisar svenskarnas matkonsumtion på ett konsekvent sätt och data

därifrån anses trovärdig. Med hänsyn till att de tidigaste konsumtionssiffrorna redovisas först från och med år 1960 har tidigare konsumtionsdata ej inkluderats i rapporten. Detta på grund av att kompletterande redovisning från andra myndigheter eller annan redovisad statistik som kan komma att omfatta tidigare årtal anses osäkra och icke jämförbara med statistiken från Jordbruksverket. Vidare har kött av får, häst, ren och vilt samt inälvsmat exkluderats från livsmedelsgruppen kött och köttvaror då dessa utgör en relativt liten del av den totala

köttkonsumtionen för svenska konsumenter. Gällande risgryn utfördes ej en separat värdering för den specifika livsmedelsgruppens miljöpåverkan utan inkluderas under värderingen för mjöl och gryn. Detta trots att produktionsprocesserna för ris kan skilja sig från andra varor i livsmedelsgruppen mjöl och gryn. Detta då konsumtion av risgryn utgör en relativt liten del av den totala konsumtionen av mjöl och gryn, vilka samredovisas hos Jordbruksverket. I brist på konsumtionsdata har även råvaran majs exkluderats i rapporten. Vidare har

Jordbruksverket, på grund av osäkerhet i data, ej publicerat statistik över konsumtion av färsk fisk samt för livsmedelsgruppen fisk, skal- och blötdjur efter år 2000. Livsmedelsgruppen utgör en relativt stor grupp av svenskarnas livsmedelskonsumtion och statistiken har därför kompletterats med annan data för år 2015 för denna livsmedelsgrupp. Som läsare bör man vara medveten om att denna statistik eventuellt inte är fullt jämförbar över tid med den statistik som Jordbruksverket redovisar för då olikheter i gruppering av varor, mätning och insamling av data kan variera.

2.2.2 Sektorer

Vidare berör livsmedelsproduktionen flertalet sektorer: jordbruk, arbetsmaskiner, och energi, för vilka data relaterad till miljöpåverkan redovisas. I brist på information angående

energiåtgången i jordbruk respektive fiskerisektorn enskilt samt energins ursprung har vidare analys för det ekologiska avtrycket för denna sektor exkluderats i rapporten. Således har exempelvis uppvärmning av produktionslokaler och eldrivna maskiner exkluderats.

2.2.3 Produktionsskillnader

Produktion av samma livsmedelsprodukt behöver nödvändigtvis inte följa samma typ av produktionsprocess. Exempelvis odlas sallad både i växthus och på friland i Spanien (MAPA, 2018) vilket då medför olika påverkan på ekosystemtjänster. Ett annat exempel är traditionellt

odlade produkter och ekologiskt odlade. Med hänsyn till att det inte funnits tillräckligt med vetenskapligt belägg för att göra skillnad på dessa varors påverkan på ekosystemtjänster har ett genomsnittligt värde för råvaran använts. Det presenteras således inte flertal data för samma typ av livsmedel, även om de möjligen producerats på olika sätt. Skillnader i påverkan på ekosystemtjänster från livsmedel producerade i olika länder har å andra sidan presenterats i den mån som data funnits tillgänglig för att ge en så rättvisande bild som möjligt.

Vidare har stora importländer för vissa livsmedelsgrupper analyserats då vetenskapliga data funnits tillgänglig. Detta då vissa skillnader i produktionsprocesserna kan skilja sig markant vid olika geografiska platser. Då specifika data för importlandet inte funnits tillgänglig har kompletterande data från större regioner, världsdelar eller globala siffror använts.

Att notera är att de flesta vetenskapliga artiklarna presenterar intervall för redovisad miljöpåverkan, ofta baserade på flertalet vetenskapliga resultat. Siffrorna bör av denna anledning inte tolkas med exakthet utan snarare ge en uppskattning om storheter.

2.2.4 Systemavgränsningar

Produktionen av livsmedel genomgår flertalet förädlingssteg. I rapporten presenteras siffror som inkluderar förädlingsfasen från start till leverans av varan från livsmedelsproducent. Förädlade varor som halv- eller helfabrikat har därför inte kvantifierats även då

konsumtionssiffror för dessa typer av varor redovisas. Rapporten tar därför hänsyn till

totalkonsumtionen som visar på den totala konsumtionen av vissa råvaror och inte den direkta konsumtionen som tar hänsyn till att råvarorna kan försäljas i olika former eller produkter. Inte heller har eventuell påverkan efter råvaruproduktionsfasen inkluderats, exempelvis påverkan från matsvinn, förpackningsindustrin eller tillagning av livsmedel.

2.2.5 Värdering och resultat

Ekologiskt avtryck för olika livsmedel kan kvantifieras på flera sätt. Exempelvis kan

påverkan beräknas per energienhet (kilokalorier) eller per gram proteininnehåll i livsmedlet. I rapporten redovisas påverkan per kg livsmedel av den anledning att avtrycket för den svenska konsumtionen ska bestämmas och mängd konsumtion per person och år redovisas per kg eller liter. Det bör noteras att olika livsmedel har olika högt energi- och proteininnehåll vilket gör att dessa två tillvägagångsätt kan ge olika resultat och rangordna livsmedlen med avseende på storleken av deras miljöpåverkan olika. Notera att siffrorna som presenteras i denna rapport inte bör användas för att värdera det ekologiska avtrycket för olika typer av livsmedelsvaror med avseende på näringsinnehåll. För fullständig jämförelse av olika livsmedel bör

näringsinnehåll beaktas.

Som nämns ovan räknas påverkan ut per kg eller liter för de olika livsmedelsvarorna. De olika påverkansfaktorerna som kvantifieras är: markanvändning, klimatpåverkan, eutrofierings- och försurningspotential, användning av växtskyddsmedel, och vattenanvändning. Dessa

påverkansfaktorer valdes ut för att de är kvantifierbara samt för att de representerar

någorlunda hur livsmedelskonsumtion påverkan ekosystemtjänster. Vilka ekosystemtjänster som påverkas av vilka påverkansfaktorer beskrivs i avs. 4. Påverkan per kg eller liter vara kan även multipliceras med den totala konsumtionen av respektive vara för att få en total påverkan för varje livsmedelsvara och påverkansfaktor.

Vidare har avtrycken för de olika livsmedelsvarorna endast kunnat analyseras statistiskt baserat på den vetenskapliga publikation som funnits tillgängligt, vilka ofta omfattar nutid

livsmedel har det alltså inte tagits någon hänsyn till hur processerna för

livsmedelsproduktionen och importen förändrats över tid. För att kunna ge en bättre bild över matkonsumtionen påverkans förändring sedan 1960-talet hade data om påverkan per kg för de olika varugrupperna behövts ta fram för den specifika tidsperioden. Jordbruket har på många sätt förändrats över de senaste åren, bland annat har förbrukning av växtskyddsmedel ökat med 79 procent i världen mellan 1990–2016 även om det i Sverige minskat med 30 procent under samma tidsperiod enligt Food and Agriculture Organization of the United Nations, FAO (2019a). Liknande har användandet av ammoniumfosfat ökat 54 gånger globalt mellan 1961–2002 (FAO, 2019b), medan totalskörd av vete ökat med 3,4 gånger sedan 1961 (FAO, 2019c). Även om detta inte ger en specifik bild över förändringarna visar det att förändring har skett och att om beräkningar gjordes för klimatpåverkan per kg för de olika varugrupperna för 1960-talet, skulle bättre slutsatser kunna dras. I flertalet avsnitt för de olika

livsmedelsvarorna ingår dock en kvalitativ bedömning med hänsyn till vad som eventuellt kan ha funnits på den brukade marken innan den exploaterades. Detta är dock ingen värdering som ingått i de kvantitativa siffrorna, vilka utvecklingsläget baserats på.

3. Livsmedelskonsumtionen i Sverige

3.1 Förändringar i total- och direktkonsumtion över tid

I följande avsnitt presenteras ett urval (utifrån relevans i studie) av konsumtionsdata för olika livsmedelsgrupper baserad på jordbruksverkets statistikdatabas för total- och

direktkonsumtion. Jordbruksverket definierar dessa olika konsumtionsdata på följande vis (Jordbruksverket, 2018a); Totalkonsumtion avser den totala förbrukningen av olika råvaror för humankonsumtion, där uppskattningar av råvaruinnehållet i förädlade produkter har uppskattats. Data för totalkonsumtion avser således beräkningar utifrån import och export av både den rena råvaran samt det uppskattade råvaruinnehållet i förädlade produkter.

Direktkonsumtion avser de totala leveranserna av livsmedel till konsument från producenter i

den form som produkterna når konsumenten, exempelvis jordbruksprodukter, halv- eller helfabrikat samt djupfrysta varor. Samtliga data i avsnittet presenteras i kg eller liter per person och år.

Jordbruksverket belyser att statistikens tillförlitlighet varierar från vara till vara då kvalitén i det underlag som använts är varierande (Jordbruksverket, 2018a). De menar också att jämförelse från år till år därför bör göras med försiktighet och att fokus snarare bör ligga på den långsiktiga konsumtionsutvecklingen (Jordbruksverket, 2018a). I och med att denna studie fokuserar på förändringar över tid anses statistiken vara applicerbar.

Utifrån jordbruksverkets data är det tydligt att totalkonsumtionen inom vissa

livsmedelsgrupper antingen ökat, minskat eller varit relativt oförändrande över tid (Figur 3.1.1). En markant ökad konsumtion av köksväxter, frukter och bär, grädde, ost och ägg samt

kött har skett sedan 1960, där ökningen från 1960 till 2017 är 182 procent, 61 procent, 75

procent, 164 procent, 23 procent respektive 82 procent. För smör samt mjölk är det istället en tydlig minskning med 73 procent respektive 56 procent sedan 1960 till 2017.

Ser man till direktkonsumtionen finns det tydliga mönster inom de flesta livsmedelsgrupper att förädlade produkter ökat, medan själva råvarorna minskar även om totalkonsumtionen inte förändrats markant. Speciellt tydligt är det att direktkonsumtionen av socker har minskat (avs. 3.2.8), samtidigt som direktkonsumtionen av läskedrycker ökat kraftigt (avs. 3.2.10), medan totalkonsumtionen av socker och sirap inte ändrats speciellt drastiskt (Figur 3.2.8.1).

Figur 3.1.1.Totalkonsumtion i kg eller liter per person och år av vissa livsmedelsgrupper olika år mellan 1960– 2017. Observera att antalet år mellan de olika mätpunkterna varierar.

3.2 Konsumtionsdata för olika livsmedelsgrupper över tid

3.2.1 Mjöl och gryn

Direktkonsumtionen av mjöl och gryn har under perioden 1960–2017 minskat med 29 procent från 23 kg till 16 kg. Samtidigt har direktkonsumtionen av bröd och konditorivaror ökat från 57 kg till 73 kg. samt övriga mjölprodukter. Konsumtionen av övriga mjölprodukter uppgår nästan till en fyrfaldig ökning från 2,4 kg till 11,8 kg, där främst pastaprodukter samt förädlade ris- och majsprodukter utgör ökningen. Nedan visas utvecklingen över tid (Figur 3.2.1.1).

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

Mjöl och gryn

Kött

Fisk-, skal- och blötdjur

Ägg

Konsumtionsmjölk

Tjock och tunn grädde

Smör Syrade produkter Ost Köksväxter Frukter och bär Potatis

Socker och sirap

Kaffe

Kakaopulver, osötat

1960 1970 1980 1990 2000 2005 2010 2015 2016 2017

Figur 3.2.1.1. Konsumtion av mjöl och gryn olika år mellan 1960–2017. Observera att antalet år mellan de olika mätpunkterna varierar.

1_{Vetemjöl, rågmjöl, gryn och mjöl av ris, gryn av havre och korn m.m.}

2_{Vetemjöl, rågmjöl, mjöl från blandningar av vete råg samt mjöl av annan spannmål, risgryn, havregryn samt gryn och}

flingor av annan spannmål.

3_{Knäckebröd och flatbröd, skorpor och skorpmjöl, mjukt matbröd (inkl. tunnbröd), kex, rån och torra småkakor, bullar,}

vetelängder, wienerbröd och annat mjukt kaffebröd, bakelser tårtor, sockerkakor och övriga bakverk (inkl. crepes, pizzor, piroger).

4_{Mixer m.m. beredda av mjöl eller stärkelse, vällingpulver, pastaprodukter, majsflingor, rostat ris, ostbågar, popcorn.}

3.2.2 Kött och köttvaror

Utvecklingen för totalkonsumtionen av kött visar mellan åren 1960–2017 en ökning med 71 procent, från 51 kg till 87 kg kött per person och år. De tre största varugrupperna är nöt- och

kalvkött, griskött samt fjäderfäkött. Den absolut största konsumtionsökningen är av fjäderfäkött från 1,5 kg år 1960 till 23,7 kg 2017, vilket är en massiv förändring.

Direktkonsumtion av griskött har under åren pendlat men sett över tid ökat med 34 procent. Den största ökningen av nöt- och kalvkött skedde mellan åren 1990–2000 då konsumtionen gick från 17,3 kg till 22,6 kg. Utvecklingen under 1960–2017 är en ökning med 33 procent till 24,9 kg per person och år (Figur 3.2.2.1).

Figur 3.2.2.1. Totalkonsumtion av kött och köttvaror olika år mellan 1960–2017. Observera att antalet år mellan de olika mätpunkterna varierar.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 1960 1970 1980 1990 2000 2005 2010 2015 2016 2017 K g pe r pe rson och år Totalkonsumtion Mjöl och gryn Direktkonsumtion Mjöl och gryn Direktkonsumtion Bröd och konditorivaror Direktkonsumtion Övriga mjölprodukter 2 3 1 4 0 5 10 15 20 25 30 35 40 1960 1970 1980 1990 2000 2005 2010 2015 2016 2017 K g pe r pe rson och år _{Nötkött och kalvkött,}

vara med ben

Griskött, vara med ben

Fjäderfäkött, urtagen vara

3.2.3 Fisk, kräft- och blötdjur.

För specifikt färsk fisk samt färska, frysta, saltade eller torkade kräft- och blötdjur tillhandahåller inte Jordbruksverket någon konsumtionsdata efter år 2000 på grund av osäkerheter i statistiken. Detta medför att vidare undersökning för konsumtion av denna livsmedelsvarugrupp utgår i denna studie. Vidare har fryst, beredd och konserverad fisk samt kräft- och blötdjur haft ett pendlande direktkonsumtionsmönster som ökat sett över perioden 1960–2017. Direktkonsumtion av filead fryst fisk har stigit från 1,1 kg per person och år till 2,6 kg per person och år, en ökning på 126 procent. Direktkonsumtionen av konserverad eller

beredd fisk ökade med 47 procent till 7,2 kg per person och år under samma period. Konserverade eller beredda kräft- och blötdjur har under perioden haft en

konsumtionsökning på 548 procent från 0,3 kg per person och år (1960) till 1,8 kg per person och år (2017) (se Figur 3.2.3.1).

Figur 3.2.3.1. Konsumtion av färsk, fryst, konserverad eller beredd fisk, kräft- och blötdjur olika år mellan 1960–2017. Observera att antalet år mellan de olika mätpunkterna varierar.

Utifrån annan data påvisades att svenskar år 2015 konsumerade 109 000 ton fisk och skaldjur varav torsk och lax konsumerades mest (Ziegler & Bergman, 2017). De tio mest konsumerade fisk- och skaldjurssorterna utgör 88 procent av den totala konsumtionen i Sverige, vilka presenteras nedan i tabell 3.2.3.1 utifrån data redovisad i Ziegler & Bergman (2017). Enbart lax och torsk utgör nästan 50 procent av totalen. Majoriteten av den lax som konsumeras i Sverige är odlad och inte vildfångad. Totalt är 40 procent av de fisk- och skaldjur som konsumeras i Sverige odlad mat (Ziegler & Bergman, 2017).

0 2 4 6 8 10 1960 1970 1980 1990 2000 2005 2010 2015 2016 2017 K g pe r pe rson och år Färsk fisk

Filead fryst fisk

Konserverad eller beredd fisk

Kräft- och blötdjur, färska, frysta, saltade, torkade, ej konserver Konserverade eller beredda kräft- och blötdjur

Tabell 3.2.3.1. Konsumtionsdata för de 10 mest konsumerade fisk- och skaldjuren i Sverige år 2015 samt hur stor andel dessa utgör av den totala konsumtionen.

Totalkonsumtion av fisk och skaldjur 109 000 ton

Typ av vara Mängd konsumerad i Sverige

(ton filé eller skaldjur utan skal) Andel av totalkonsumtion

Lax 37 652 35 % Torsk 15 673 14 % Sill/strömming 14 369 13 % Makrill 6 216 6 % Gråsej 5 565 5 % Nordhavsräka 4 991 5 %

Alaska pollock (torskfisk) 4 645 4 %

Regnbågslax 2 872 3 %

Rom & Lever av fisk 2 359 2 %

Pangasius 1 810 2 %

Totalt 96 152 88 %

3.2.4 Mjölk, grädde, ost, ägg och smör

Mellan år 1960 och 2017 sjönk totalkonsumtionen av konsumtionsmjölken från 170 liter till 75 liter per person och år (Figur 3.2.4.1). Syrade mjölkprodukter (till exempel yoghurt, filmjölk och crème fraiche), ost och grädde ökade dock (Figur 3.2.4.2). Från perioden 1970– 2017 ökade konsumtionen av syrade produkter med 124 procent till 30,5 liter på person och år. För ost var utveckling en ökning med 163 procent mellan 1960 och 2017 till 19 kg per person och år. Grädde, både tjock och tunn ökade med 75 procent till 10,8 liter per person och år under samma tidsperiod. Totalkonsumtion av ägg har under perioden 1960–2017 legat relativt stabilt runt medelkonsumtionen 13,3 kg ägg per person och år, med en liten ökning de senaste 4 åren. År 1960 var totalkonsumtionen av ägg 11,8 kg, år 2017 var den 14,5 kg. Totalkonsumtionen av smör har sedan 1960 minskat och var som lägst år 2000 på 1,4 kg. Konsumtionen därefter har varit relativt låg men ökat något. År 2017 var den totala konsumtionen 2,6 kg, en minskning med 73 procent sedan 1960.

Figur 3.2.4.1. Totalkonsumtion av konsumtionsmjölk olika år mellan 1960–2017. Observera att antalet år mellan de olika mätpunkterna varierar.

60 80 100 120 140 160 180 1960 1970 1980 1990 2000 2005 2010 2015 2016 2017 Li ter pe r pe rson och år Konsumtionsmjölk

Figur 3.2.4.2. Totalkonsumtion av mejeriprodukter och ägg olika år mellan 1960–2017.

3.2.5 Köksväxter (grönsaker)

Totalkonsumtionen av köksväxter, både färska och frysta samt beredda har ökat sedan 1960. Utvecklingen mellan 1960–2017 är en ökning med 169 procent till 64 kg, respektive 248 procent till 16 kg. Inom direktkonsumtionen av olika färska köksväxter ses en ökning inom de flesta livsmedelsgrupperna (Figur 3.2.5.1), speciellt för övriga köksväxter samt lök.

Direktkonsumtionen av färska köksväxter har i genomsnitt ökat med 60 procent till 46 kg per person och år (Figur3.2.5.2).

Figur 3.2.5.1. Direktkonsumtion av färska köksväxter olika år mellan 1990–2017. Observera att antalet år

mellan de olika mätpunkterna varierar.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 1960 1970 1980 1990 2000 2005 2010 2015 2016 2017 K g /l it er pe r pe rson och år

Syrade produkter, liter per person och år

Tjock och tunn grädde

Ost (inkl. margarinost)

Smör Ägg 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 1990 2000 2005 2010 2015 2016 2017 K g pe r pe rson och år Morötter Gurkor Lök Purjolök Blomkål Vitkål, rödkål, brysselkål, grönkål, broccoli och salladskål Sallad Tomater

Figur 3.2.5.2. Totalkonsumtion av köksväxter olika år mellan 1960–2017.

3.2.6 Frukt och bär

Totalkonsumtionen av frukt och bär har sedan 1960 till 2017 ökat. Detta gäller både färska

och frysta frukter och bär som haft en ökning med 30 procent till 68 kg per person och år,

samt beredda frukter och bär som ökat med 175 procent till 35 kg per person och år (Figur 3.2.6.1). Speciellt ses en ökning av varugruppen färska bananer, meloner och övriga frukter som har ökat från 5 kg per person och år 1960 till 28 kg 2017, en ökning med 448 procent (Figur 3.2.6.2). Även direktkonsumtionen av frysta jordgubbar, hallon, svarta vinbär, blåbär,

lingon och andra bär har ökat från 0,16 kg till 1,42 kg per person och år, en ökning med 788

procent (Figur 3.2.6.3). Direktkonsumtionen av färska äpplen och päron har där emot minskat med 51 procent från 25 kg per person och år 1960 till 12 kg per person och år 2017 (Figur 3.2.6.2).

Man kan även generellt se en ökning av förädlade produkter innehållande frukt och bär, speciellt saft och juice av köksväxter, frukter och bär, naturlig och koncentrerad som ökat med 393 procent till 18 liter per person och år mellan 1960–2017 (Figur 3.2.6.4).

0 10 20 30 40 50 60 70 1960 1970 1980 1990 2000 2005 2010 2015 2016 2017 K g pe r pe rson och år

Köksväxter, färska och frysta

Figur 3.2.6.1. Totalkonsumtion av frukter och bär olika år mellan 1960–2017. Observera att antalet år mellan de olika mätpunkterna varierar.

Figur 3.2.6.2. Direktkonsumtion av frukter olika år mellan 1960–2017. Observera att antalet år mellan de olika mätpunkterna varierar. 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 1960 1970 1980 1990 2000 2005 2010 2015 2016 2017 K g pe r pe rson och år

Frukter och bär, färska och frysta

Frukter och bär, beredda

5 10 15 20 25 30 1960 1970 1980 1990 2000 2005 2010 2015 2016 2017 K g pe r pe rson och

år Apelsiner, citroner och_{övriga citrusfrukter, färska}

Äpplen och päron, färska

Bananer, meloner och övriga frukter, färska

Figur 3.2.6.3. Direktkonsumtion av frukter och bär olika år mellan 1960–2017. Observera att antalet år mellan de olika mätpunkterna varierar.

Figur 3.2.6.4. Direktkonsumtion av beredda frukter och bär olika år mellan 1960–2017. Observera att antalet år mellan de olika mätpunkterna varierar.

3.2.7 Potatis och potatisprodukter

Totalkonsumtionen av färskpotatis har minskat, även totalkonsumtionen av matpotatis har minskat något. Färskpotatis har minskat med 46 procent till 47 kg per person och år mellan 1960–2017. Matpotatis har minskat något lägre med 7 procent till 84 kg per person och år under samma tidsperiod. Däremot har totalkonsumtionen av förädlade produkter med

potatisinnehåll ökat med 1130 procent från 3 kg per person och år 1960 till 37 kg per person

och år 2017 (Figur 3.2.7.1). 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 1960 1970 1980 1990 2000 2005 2010 2015 2016 2017 K g pe r pe rson och år Vindruvor

Mandel och nötter, färska eller beredda

Körsbär, persikor, plommon och liknande stenfrukter, färska

Jordgubbar, hallon,

sv.vinbär, blåbär, lingon och andra bär, färska

Jordgubbar, hallon,

sv.vinbär, blåbär, lingon och andra bär, frysta

Russin, fikon, dadlar och andra torkade frukter

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 1960 1970 1980 1990 2000 2005 2010 2015 2016 2017 K g el ler lit er pe r pe rson och år

Frukter och bär, hela i stycken eller mosade, konserver och andra förpackningar Sylter, marmelader, fruktmos och geléer, beredda genom kokning

Soppor och buljonger innehållande köksväxter, bär, frukter, fisk och kött

Saft och juice av

köksväxter, frukter och bär, naturlig, även konc.

Figur 3.2.7.1. Totalkonsumtion av potatis och potatisprodukter och ägg olika år mellan 1960–2017. Observera att antalet år mellan de olika mätpunkterna varierar.

3.2.8 Socker, sirap, kaffe, te och kakao

Totalkonsumtionen av socker och sirap har varit relativt stabil under perioden 1960–2017 men minskat med 17 procent till 37,5 kg per person och år. Där emot har direktkonsumtionen av strö-, farin-, flor- och pärlsocker minskat med hela 76 procent under samma period (Figur 3.2.8.1). En förklaring till detta är att direktkonsumtionen av läskedrycker med högt

sockerinnehåll ökat över tid (avs. 3.2.10).

Totalkonsumtionen av rostat kaffe har minskat med 4 procent under perioden 1960–2017 till 7,7 kg per person och år. Te har däremot ökat med 124 procent till 0,3 kg per person och år under samma tidsperiod.

En markant ökning kan också ses vid direktkonsumtion av kakaopulver. Detta gäller både

osötat kakaopulver som ökat med 55 procent till 0,45 kg per person och år, men främst sötat kakaopulver samt drick-choklad och chokladsåser som ökat med 2367 procent till 2,2 kg per

person och år under perioden 1960–2017 (Figur 3.2.8.2). 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1960 1970 1980 1990 2000 2005 2010 2015 2016 2017 K g pe r pe rson och år Totalkonsumtion Färskpotatis, inkl. skalad potatis Totalkonsumtion Potatisinnehåll i förädlade produkter Totalkonsumtion Matpotatis

Figur 3.2.8.1. Totalkonsumtion av socker, sirap och kaffe samt direktkonsumtion av socker olika år mellan

1960–2017. Observera att antalet år mellan de olika mätpunkterna varierar.

Figur 3.2.8.2. Direktkonsumtion av sirap, te, kaffe- och teextrakt samt kakao, sötad och osötad, olika år

mellan 1960–2017. Observera att antalet år mellan de olika mätpunkterna varierar.

3.2.9 Kryddor och salt

Direktkonsumtionen av kryddor och salt har ändrats markant under perioden 1960–2017. Kryddor (inkl. senap) har ökat med 179 procent till 1,9 kg per person och år, medan salt minskat med 53 procent till 1 kg per person och år (Figur 3.2.9.1).

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 1960 1970 1980 1990 2000 2005 2010 2015 2016 2017 K g pe r pe rson och år Totalkonsumtion Socker och sirap (vitsockervärde)

Totalkonsumtion Kaffe, rostat

Direktkonsumtion Bitsocker

Direktkonsumtion Strö-, farin-, flor- och pärlsocker

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 1960 1970 1980 1990 2000 2005 2010 2015 2016 2017 K g pe r pe rson och år Sirap Te

Kaffe- och teextrakt (t.ex. snabbkaffe)

Kakaopulver, osötat

Kakaopulver, sötat samt drick-choklad och chokladsåser

Figur 3.2.9.1. Direktkonsumtion av kryddor (inkl. senap) och salt olika år mellan 1960–2017. Observera att antalet år mellan de olika mätpunkterna varierar.

3.2.10 Glass, läskedrycker, mineralvatten och maltdrycker

Läskedrycker har sedan 1960 till 2017 ökat med 300 procent till 89 liter per person och år.

Även direktkonsumtion av glass har ökat med 160 procent från 3,7 liter per person och år 1960 till 9,5 kg per person och år 2017(Figur 3.2.10.1).

Figur 3.2.10.1. Direktkonsumtion av glass och läskedryck olika år mellan 1960–2017. Observera att antalet

år mellan de olika mätpunkterna varierar.

0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 1960 1970 1980 1990 2000 2005 2010 2015 2016 2017 K g pe r pe rson och år Kryddor inkl. senap Salt 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 1960 1970 1980 1990 2000 2005 2010 2015 2016 2017 Li ter pe r pe rson och år Glass Läskedrycker cider m.m.

3.3 Ursprung för svensk konsumtion av livsmedelsprodukter

Olika tekniker för framställning av livsmedel påverkar och använder sig av ekosystemtjänster olika mycket. Framställning i olika biotoper påverkar givetvis olika typer av ekosystem. Det är därför högst relevant att säkerställa importerade livsmedels ursprung och data kring dessa i den mån det är möjligt. Sverige är i mindre och mindre utsträckning självförsörjande på livsmedel utan importerar mer livsmedel från utlandet för varje år som går inom de flesta varugrupper (Lantbrukarnas Riksförbund, 2019a). Enligt exempelvis Martin, Oliveira, Dahlgren, & Thornéus (2016) så går majoriteten av utsläppen av växthusgaser från svensk livsmedelskonsumtion att härledas till importerade livsmedel, och som det nämndes i 1.2 så uppger Naturvårdsverket (2017) att sedan 1993 har utsläpp som beror av svensk

matkonsumtion minskat med drygt 30 procent i Sverige men ökat med cirka 80 procent utomlands.

3.3.1 Import

Enligt jordbruksverkets rapport Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

2015–2017 så kan man inte alltid spåra ursprungslandet till en vara om den har handlats med

inom EU. De säger att:

“Efter EU-inträdet är det inte längre möjligt att redovisa ursprungsland för hela importen. För import från tredje land som har tullbehandlats i Sverige finns

fortfarande uppgift om ursprungsland i tulldokumenten. Däremot finns enbart uppgift om avsändningsland för importen från andra EU-länder. I de fall en vara från tredje land har tullbehandlats i ett annat EU-land på sin väg till Sverige, redovisas varan som import från EU. I handelsstatistiken i denna rapport redovisar vi

avsändningsland för importen från andra EU-länder medan vi redovisar

ursprungsland för importen från tredje land. Detta innebär att importen från ett EU-land kan omfatta varor med ursprung i andra länder. För exporten gäller däremot inte motsvarande problem då bestämmelseland redovisas både i tulldokument vid export till länder utanför EU och i Intrastatundersökningen vid utförsel till andra EU-länder.” (Strandberg & Persson, 2018)

Detta gör att exempelvis så kan nötkött som importeras till EU via Nederländerna och därifrån vidare till Sverige att redovisas som import från Nederländerna. För att få en uppfattning om hur mycket utomeuropeiskt kött som konsumeras i Sverige måste vissa uppskattningar göras. En bråkdel av den totala utomeuropeiska importen går dock direkt till Sverige och då kan ursprungslandet redovisas korrekt.

3.3.1.1 Bröd och spannmålsprodukter

Sverige är i stort sett självförsörjande på bröd och spannmålsprodukter och har varit det under väldigt lång tid (Karlsson, 2018; Lantbrukarnas Riksförbund, 2019a). Sedan 1965 har

produktionen varit stabil (Eklöf, 2014) och med tanke på en ökande befolkning görs antagandet att Sverige inte har varit mer importberoende i det förflutna än vad det är nu. Spannmål som exempelvis rapsfrön importeras i nuläget från flera delar av Europa medan det historiskt – sedan 1995 – har dominerats av Tyskland och Danmark (OEC, 2017). Durumvete och andra former har vete har – i den mån det importeras – importerats från Kanada och USA historiskt men durumvete kommer framförallt från Sydeuropa sedan 2000-talets början (OEC, 2017). Huvuddelen av importerade spannmålsprodukter utgörs dock av restprodukter från exempelvis framställning av olja som mest används som djurfoder (OEC, 2017).

3.3.1.2 Nötkött

Majoriteten av det nötkött som konsumeras i Sverige är svenskt men den andelen har stadigt sjunkit sedan 1995, 2018 stod den svenska marknaden för 56,1 procent av den totala

förbrukningen av nötkött i Sverige (Lannhard Öberg, 2018a). De största exportörerna av nötkött till EU är Brasilien, Uruguay, USA och Australien (Lannhard Öberg, 2018a). Över tiden har svenskar gått till att konsumera mindre och mindre svenskt kött och importen från både inom och utom Europa har stigit (se bilaga 1). Mellan 60- och 80-talet var Brasiliens totala produktion av nötkött endast en bråkdel av vad den är idag (Our World in Data, 2017a).

3.3.1.3 Fläskkött

Även för fläskkött så produceras majoriteten av det förbrukade köttet i Sverige (Lannhard Öberg, 2018a). Den största delen fläsk som importeras har under väldigt lång tid haft sitt ursprung i Danmark, men på senare år (sedan 2000-talets början) har import från Tyskland ökat (se bilaga 2). Även om problemen med att få en klar bild över hur mycket

utomeuropeiskt kött som konsumeras i Sverige så kan det konstateras att i stort sett allt kött kommer från inom EU (Lannhard Öberg, 2018b). Av de fyra största exportörerna av fläskkött till EU (Schweiz, Chile, Norge, och Serbien) så är tre fortfarande europeiska länder (Lannhard Öberg, 2018b).

3.3.1.4 Fjäderfä

Precis som med nötkött och fläskkött produceras majoriteten av Sveriges förbrukade fjäderfä i Sverige (Lannhard Öberg, 2018a). Importen av fjäderfä dominerades under tidigt 1990-tal av Frankrike men har sedan dess helt tagits över av Danmark (se bilaga 3). Den utomeuropeiska importen domineras av Brasilien och delvis Thailand, dock är den utomeuropeiska importen endast en bråkdel av den totala förbrukningen (Lannhard Öberg, 2018c).

3.3.1.5 Fisk- och skaldjur

Majoriteten av fisk- och skaldjur importeras från Norge och har gjort det sedan 2001. De varugrupper inom sjömat som inte i huvudsak kommer från Norge är sötvattenfiskar, bottenfiskar, pelagiska fiskar, skaldjur, och bläckfisk, från Danmark, och tonfisk från Thailand. Sett till volym är dock majoriteten av all fisk som konsumeras i Sverige lax eller torsk och kommer nästan uteslutande från Norge, se bilaga 4-15.

3.3.1.6 Mjölk, grädde, ost, ägg och smör

Sverige är i stort sett självförsörjande på ägg (Lannhard Öberg, 2018d).

När det gäller mejeriprodukter står Sveriges produktion för 75 procent av förbrukningen, men det är en sänkning från tidigare år (Lantbrukarnas Riksförbund, 2019a; Bergh, 2019).

Konsumtionen av ost har förändrats kraftigast där Sverige har gått från att stå för cirka 90 procent av den egna förbrukningen 1995 till strax under 50 procent 2017. I produktion av grädde, konsumtionsmjölk, och syrade produkter stod Sverige för 100 procent av de

förbrukade varorna 1995 och har sjunkit till 80 procent sedan dess för allting förutom mjölk, vilket fortfarande ligger kvar på 100 procent (Bergh, 2019; Lantbrukarnas Riksförbund, 2019a). Enligt OEC så var de viktigaste exportörerna av mjölk historiskt sett Frankrike och Danmark. Smör och ost har kommit från de flesta länder i Europa vid ett eller annat tillfälle, även om den mesta av osten för tillfället kommer från Danmark (OEC, 2017)

3.3.1.7 Köksväxter (grönsaker)

Sverige är till viss del självförsörjande på vissa köksväxter medan vissa importeras, 90 procent av alla morötter är svenska. 60-70 procent av all lök är svensk. 50 procent av alla gurkor är svenska. 15 procent av alla tomater (Johanson, 2017). Rotfrukter i allmänhet har

importerats från Tyskland i huvudsak sedan 1984, andra stora exportörer har historiskt varit Spanien (80-tal), Kina (90-tal och tididgt 2000-tal) och Nederländern (för närvarande) (se bilaga 16). Tomater importeras nästan uteslutande från Spanien och Nederländerna och har gjorts åtminstone sedan 1984 (se bilaga 17). Lök är det lite svårare att ta fram lika detaljerade siffror på eftersom OEC inte redovisar en post just specifikt för lök, Jordbruksverket säger dock att:

“Sverige importerar i första hand lök från Nederländerna, men en del kvantiteter kommer också in från Spanien. Den svenska löken brukar vara markant dyrare, särskilt jämfört med de nederländska produkterna, och det prisgapet har hållit i sig trots att den svenska produktionen ökat stadigt under flera år.” (Johanson, 2017)

3.3.1.8 Frukt och bär m.m.

20 procent av alla äpplen är svenska (Johanson, 2017), resterande importeras historiskt från Argentina, Frankrike, Italien, och Nederländerna. Bananer importeras allra mest från Ecuador och Costa Rica, samt andra centralamerikanska länder (Johanson, 2017). Dessa länder är också värlsledande exportörer och har varit det under vädldigt lång tid (Arias, Dankers, Liu, & Pilkauskas, 2003), det antas därmed att banananer importeras till övervägande störst del från dessa länder, framför allt Ecuador och Costa Rica. Sverige har god tillgång på bär som hallon, blåbär, och lingon. Odlingen domineras helt av jordgubbar och där importerar Sverige ca 30-35 procent från utlandet, och då är det framförallt Spanien och Belgien som är de viktigaste exportörerna, med Spanien som dominerar under sen vinter och tidig vår när det inte går att odla i Sverige (Mattsson, 2015).

3.3.1.9 Potatis och potatisprodukter

Sveriges självförsörjningsgrad av potatis har sjunkit från 90 procent till 80 procent sedan 90-talet (Johansson, 2017). De som importeras kom i huvudsak från Cypern och Nederländerna mellan 1984 och 1993, och sedan dess har importen dominerats av Danmark och

Nederländerna (se bilaga 18). Sverige importerar också större mängder förädlade

potatisprodukter (exempelvis pommes frites) i nuläget än tidigare, dessa förädlade produkter kommer framförallt från Nederländerna och Belgien, och de förädlade produkterna har ökat sedan 90-talet, medan importen av oberedd potatis har varit något sånär konstant (Törnquist, 2015).

3.3.1.10 Socker, sirap, kaffe, te och kakao

Sverige producerar en större mängd socker än vad som konsumeras totalt och har gjort det sedan 80-talet (Lantbrukarnas Riksförbund, 2019a). De största kaffeexportörerna i världen är Brasilien, Vietnam, och Colombia (Our World in Data, 2017b). Kakaobönor kommer i huvudsak från Elfenbenskusten, Ghana, och Indonesien, men Sverige exporterar oftast inte obehandlade kakaobönor utan förädlade produkter som kakaosmör som har passerat via Nederländerna och Belgien oftast (FAO, 2019b). Te prodcueras i huvudsak i Sri Lanka och Indien, dessa två har varit värdsledande exportörer åtminstone sedan 60-talet. En stor del te kommer även från Kenya (FAO, 2019b).

3.3.1.11 Kryddor och salt

För kryddor i allmänhet så är det väldigt svårt att ta fram siffror för deras ursprung, Jordbruksverket själva menar att datan som skulle ligga till grund för en sådan analys är bristfällig. OEC (2017) har dock tagit fram siffror för vilka länder som exporterar kryddorna till Sverige även om datan för ursprungsländer fortfarande inte finns tillgänglig. Indien är

dock världens största exportör av kryddor med ganska bred marginal, det är rimligt att anta att väldigt många kryddor som konsumeras i Sverige har sitt urpsrung där (FAO, 2019b).

3.3.1.12 Glass, läskedrycker, mineralvatten och maltdrycker

Siffror på hur stor del av den totala konsumtionen glass och läsk som är importerad är

svåråtkomliga. Det går att säga att Sverige importerar mer av dessa två varor än de exporterar men var de konsumerade varorna har sitt ursprung kan inte säkerställas (SCB, 2006).

3.3.2 Analyserade importländer

För vidare värdering av de olika livsmedelsgrupperna har det inte funnits studier för alla importländer, vilket resulterat i att endast vissa länder specifikt kunnat granskas. I Figur 3.3.2.1 är de specifika importländer som studerats för olika livsmedel markerade. Utöver detta har även större regioner av länder, världsdelar eller globala siffror tagits i beaktande vid beräkning av miljöpåverkansfaktorer.

Figur 3.3.2.1. Länder specifikt studerade för vissa livsmedelsgrupper (grönmarkerade).

© GeoNames, HERE, MSFT, Microsoft, NavInfo, Wikipedia Funktionalitet från Bing

4. Livsmedelsproduktion på vår jord

Livsmedelsproduktion är i högsta grad beroende av välfungerande ekosystemtjänster samtidigt som produktionen av livsmedel har en mycket stor inverkan på många av jordens ekosystem och förmågan att leverera dessa. Detta då konsumtionen som driver produktionen kräver stort utnyttjade av naturresurser vilket kan leda till drastiska förändringar av befintliga ekosystem. Odlingsmark och hav är viktiga områden som nyttjas vid livsmedelsproduktion där olika livsmedel kräver olika mycket naturresurser.

4.1 Bakgrund

4.1.1 Fiske och hav

Jordens yta består till över 70 procent av oceaner och hav. Genom historien har dessa hav kunnat förse människan och naturen med betydelsefulla resurser och skapat förutsättningar för arters utbredning. Exempel på essentiella ekosystemtjänster som haven ger människan är syreproduktionen samt dess funktion som kolsänka. En annan ekosystemtjänst, vilken hundratals miljoner människor är beroende av, är fisk och andra havsresurser. Utöver

betydelsen som fisk och andra havsresurser har för människans matförsörjning och välmående bidrar fiskindustrin till över 38 miljoner arbeten, vilket demonstrerar dess

samhällsekonomiska värde (Nationalencyklopedin, 2019a; WWF, 2019a).

På global nivå har tillgången av fisk och skaldjur för människans matkonsumtion mellan 1961–2013 ökat med cirka 3,2 procent årligen (Figur 4.1.1.1). Parallellt har själva konsumtionen av sjömat i förhållande till den globala populationstillväxten för samma tidsperiod, ökat med ungefär dubbelt så mycket. I genomsnitt har konsumtionen av fisk och skaldjur ökat från 9,9 kg per capita i världen år 1960, till 14,4 kg år 1990 och vidare till 19,7 kg år 2013 (Figur 4.1.1.1). Denna ökning är till följd av faktorer som högre efterfrågan som konsekvens av ökad population, effektivare distributionskanaler, samt färre restprodukter. Även internationell handel i samband med globalisering har haft en betydande roll för

konsumtionsökningen. För år 2014 motsvarade den totala produktionen av globalt fångad fisk och skaldjur 93,4 miljoner ton. Denna kategori kan därefter delas upp i marint fångad fisk och skaldjur samt fisk och skaldjur fångad insjös, vilka genererade 81,5 miljoner ton respektive 11,9 miljoner ton fisk och skaldjur. Dominanta producenter år 2014 var exempelvis i Asien (Kina och Indonesien), i Europa, (Norge), samt i Sydamerika, (Chile och Peru). En annan kategori som år 2014 representerade 44,1 procent av den globala produktionen av fisk och skaldjur, var odlad produktion av fisk och skaldjur. Denna produktion genererade 73,8 miljoner ton fisk och skaldjur (FAO, 2016a).

Figur 4.1.1.1. Konsumtion av fisk och skaldjur globalt angivet i kg per capita samt den globala populationen angivet i miljarder människor mellan 1961–2013.

4.1.2 Markanvändning

Jordbruk har genom tiderna utgjort en grund för många ekonomier och tillväxt inom jordbrukssektorn har i många fall föregått en uppgång av industrier och tjänster (FAO, 2013a). Världens jordbruk gav 2018 anställning till 930 miljoner människor och inkluderar ungefär 63 procent av världens anställda låginkomsttagare, även om hälften som är anställda inom jordbrukssektorn klassificeras som nedre-medelinkomsttagare (International Labour Organisation, 2019). Den totala siffran av personer som livnär sig på jordbruk är dock med stor sannolikhet större eftersom många av de som arbetar med jordbruk är egenföretagare, obetalda, säsongsarbetare eller familjemedlemmar (FAO, 2018a). Istället uppskattades det år 2013 till att av de dryga 3 miljarder människor som bor på landsbygden så livnär sig 2,5 miljarder av dessa på jordbruk (FAO, 2013a).

4.2 Ekosystemtjänster som påverkas

Avsnittet syftar till att definiera och förklara innebörden av de olika ekosystemtjänsterna som påverkas av svenskarnas livsmedelskonsumtion.

Gasreglering och luftfiltrering

Ekosystemtjänsten gasreglering är en mycket viktig ekosystemtjänst och om tjänsten försvinner så skulle det innebära stora skillnader för klimatet. Bland annat innefattar denna tjänst reglering av den kemiska sammansättningen i atmosfär och hav. Detta medför att upprätthålla en hög luftkvalité då bland annat träd och växter håller en bra balans mellan CO2

och O2. Reglering av O3-nivåer för att underhålla ozonlagren i atmosfären som skyddar mot

farlig strålning, så som UVb-strålning, är också en viktig faktor. Likaså är reglering av SOx

nivåer som bland annat kan orsaka surt regn. Den mest välkända effekten av gasreglering är ren och bra luft samt förhindring av sjukdomar, exempelvis hudcancer (De Groot, Wilson, & Boumans, 2002). Fler partiklar än ovan nämnda regleras också av denna ekosystemtjänst.

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

Population (miljarder människor) Konsumtion av fisk och skaldjur (kg/capita)

Klimatreglering

Klimatreglering är en ekosystemtjänst som upprätthåller balansen i klimatet. Vissa anser att gasregleringen - ozonlagret och kompositionen av partiklar i luften - tillhör klimatregleringen, vilket det tekniskt sett kan göra men i denna rapport är dessa funktioner avgränsade till

ekosystemtjänsten gasreglering. Istället fokuserar klimatregleringen på

temperaturförändringar och vädermönster samt hur dessa påverkar både lokalt och globalt (Zari, 2017). Exempelvis bidrar träd till en mer skuggad miljö, och ökat regnfall vilket ger högre vattentillgänglighet, både lokalt och regionalt. Molnbildning är också en del av denna tjänst (The Economics of Ecosystems & Biodiversity, 2019).

Koldioxid är en gas som både kan räknas med i gasregleringen som nämnt ovan men den har också stor påverkan på klimatregleringen. Detta är för att gasen är starkt kopplad till

växthuseffekten som höjer temperaturen på jorden. Kolsänkor är bland de viktigaste klimatreglerarna och detta innefattar olika miljöer så som skog, kärr, hav och annan

vegetation. Dessa tar upp och binder in koldioxid från luften. Med denna process minskar den globala uppvärmningen då det inte längre finns lika mycket koldioxid i atmosfären som hindrar värme från att lämna atmosfären. Kolsänkor är en nyckelfaktor till att minska klimatförändringarna (Lindström & Olin, 2017).

Reglering av vattenflöden och färskvatten

Ekosystemtjänsten vattenreglering spelar en viktig roll i att reglera vattenflöden. Tjänsten bidrar bland annat med att förhindra torka och översvämningar. Utöver att reglera

vattenflöden finns de ekosystem som renar, filtrerar och förvarar vatten. Dessa ekosystem har en väsentlig roll i vattnets kretslopp där de gör vattnet drickbart för bland annat människor. Det här är en viktig lokal effekt som är väsentlig i många delar i världen för befolkningens överlevnad. Ofta är det vegetation och skogar som bidrar till vattnets tillgänglighet samt reningen (The Economics of Ecosystems & Biodiversity, 2019). För att reglera vattenflöden används naturliga metoder som dränering och bevattning för att tillföra eller minska

vattenmängder i naturen. Vattnet kan sedan transporteras vidare via floder eller bäckar. En bra balans av avrinningar är viktigt då det annars kan uppstå allvarliga problem om för mycket eller för lite vatten försvinner. Filtreringen sker till största del av vegetation som nämnt ovan men också av marker, där jorden filtrerar vattnet. Förvaringen av vatten beror mycket av naturen som ingår i ekosystemet och dess funktioner (De Groot, Wilson, & Boumans, 2002). Olika delar i vattnets kretslopp räknas antingen till ekosystemtjänsten färskvatten eller vattenreglering. Vattenregleringen har en stor roll i vattenflödet genom kretsloppet,

exempelvis vid avdunstning och nederbörd medan färskvattnet förvaras i sjöar och floder som fylls på, eller i grundvattnet (Svenskt vatten, 2019).

Erosionskontroll

Erosionskontroll är en ekosystemtjänst som förhindrar erosion. Erosion påverkar olika marker, så som berggrunder, jordtäcken och havsbottnar och processen sker genom att rinnande vatten, vågor, glaciärer eller vind nöter på ytorna och för bort partiklar (Costanza, o.a., 1997). Det är inte bara erosion som påverkar miljöns utseende utan det finns flera

exogena processer som verkar tillsammans med erosion. Exempelvis spelar vittring, transport, och avlagringar en roll i markers uppbyggnad samtidigt som jordens egna tektoniska rörelser har sin inverkan. Hårt betade eller odlade sluttande marker är mer utsatta för erosion på grund av nederbörd, i brist på vegetationsskydd blir markerna mer känsliga för erosion.

Vattenerosion i olika former resulterar ofta i markförstöring, speciellt i områden med dåligt vegetationsskydd och med känslig jord, så som överexploaterade jordbruksmarker

(Nationalencyklopedin, 2019b). Viktiga faktorer i ekosystemtjänsten är rotsystem och annan vegetation som stabiliserar jorden (De Groot, Wilson, & Boumans, 2002).

Näringsämnens kretslopp

Att binda näringsämnen i marken är en viktig ekosystemtjänst för att få en näringsrik jord. Detta är väsentligt för många vegetationer för att de ska kunna växa bra och en extra viktig faktor på odlingsmarker för jordbruk. Välfungerande kretslopp medför att markerna förvärvar dessa näringsämnen och kan då främja växters tillväxt (The Economics of Ecosystems & Biodiversity, 2019). Framförallt är det kväve och fosfor och som binds i markerna (Costanza, o.a., 1997). Detta är mycket bra eftersom dessa två näringsämnen i många fall används som gödsel på odlingsmarker för att det är essentiella för växter (Jordbruksverket, 2017). Enligt De Groot, Wilson & Boumans (2002) är livet på jorden beroende av återkommande återanvändning av ett antal ämnen som förekommer i naturen. Utöver fosfor och kväve nämns även kalium som ett av de viktigaste näringsämnena. Det finns både lokala och globala

kretslopp som stödjer denna tjänst där både levande och döda, djur och växter spelar roll (De Groot, Wilson, & Boumans, 2002).

Avfallshantering

Många ekosystemstjänster fungerar redan som reningsverk då de exempelvis renar luften från partiklar eller vatten från föroreningar. Denna ekosystemtjänst återvinner vissa av

näringsämnena och kan föra bort eller bryta ner överskott och andra mindre bra partiklar och föroreningar (Costanza, o.a., 1997).

Pollinering

Pollination är en ekosystemtjänst där djur och framförallt insekter hjälper till att pollinera växter. Även pollinering med hjälp av vinden sker men detta ingår inte i ekosystemtjänsten. Detta är en viktig process för att det bland annat ska utvecklas frukter, olika sädesslag och grönsaker (The Economics of Ecosystems & Biodiversity, 2019). Pollinering är därmed en mycket viktig ekosystemtjänst för odlingarna hos jordbruk eftersom om det inte skulle ske blir det heller ingen skörd (De Groot, Wilson, & Boumans, 2002). Utöver djur, insekter, och vinden som pollinatörer kan även vissa grödor befrukta sig själva via självpollinering (Weibulls, 2019). Enligt Morrison (2004) är många sädesslagsväxter antingen

självpollinerande eller så pollineras de av vinden.

Biologisk kontroll

Biologisk kontroll innebär reglering av smittor och sjukdomar som angriper olika växter och djur, men även människor. Detta kan ske genom bland annat parasiter och predatorer, samt att växtätare avlägsnar även skadade/smittade växtligheter (The Economics of Ecosystems & Biodiversity, 2019). Mer än 95 procent av alla potentiella skadeorganismer för grödor och smittobärare av sjukdomar till människor kontrolleras av de naturliga ekosystemen (De Groot, Wilson, & Boumans, 2002).

Rekreation och turism

Naturen och dess ekosystem bidrar med en plats för personer att slappna av, återhämta samt roa sig. Naturens estetiska värde och väldigt varierande landskap skapar möjlighet för rekreation såsom vandring och studier av naturen (De Groot, Wilson, & Boumans, 2002). Fortsättningsvis bidrar ekosystem med intäkter till de innehavande länderna i form av turism. Den internationella turismen omsatte 1 400 miljarder amerikanska dollar år 2016, och

utgjorde därmed dryga 7 procent av världens totala export det året (World Bank, 2019a; United Nations Tourism World Organization, 2017).

Habitat, genetiska resurser och föda

Jordens naturliga ekosystem utgör habitat åt alla vilda djur och växter och kan ses som ett bibliotek för genetiska resurser. Många av de biotiska resurserna som naturen bidar med har genom tiderna kultiverats och domesticerats. Däremot tillför fortfarande naturen genetiskt stöd till de kommersiella varianterna av arter. Grödor kan korsas med vilda varianter för att kultivera smaker, motståndskraftighet mot sjukdomar eller anpassningsbarhet till nya miljöer. Även om mycket av världens mat kommer från odlingar så är en befintlig mängd människor beroende av att naturen tillgodoser dem med föda. Denna föda kan vara allt från plantor, svamp, och frukter till land- och vattenlevande djur (De Groot, Wilson, & Boumans, 2002). Bland annat så kommer ungefär hälften av all konsumerad fisk från naturliga bestånd (Bjorndal & Guillen, 2016).

Råmaterial och medicinska resurser

Ekosystem bidrar med förnybart råmaterial såsom virke till byggnader eller ved till

förbränning. Vidare innehåller även naturen biologiska sammansättningar som gummi, oljor, vax och färgämnen. Slutligen kommer flera kemikalier som används i mediciner från naturen, eller att dessa har kemikalier stått modell för syntetiserade varianter (De Groot, Wilson, & Boumans, 2002).

4.3 Livsmedelsproduktionens påverkan på ekosystemtjänster

Försörjningskedjan för dagens globala livsmedelskonsumtion (2018), från producent till konsument, utgör ungefär 13,7 miljarder ton koldioxidekvivalenter (CO2eq) per år enligt en

ny omfattande global studie (Poore & Nemecek, 2018). Mängden CO2eq motsvarar

26 procent av de globala antropogena växthusgasutsläppen på jorden. Studien uppger även att livsmedelsproduktion står för ungefär 32 procent av global markförsurning, 78 procent av global eutrofiering samt att konstbevattning uppskattas förbruka två tredjedelar av

sötvattensuttaget. Studien är enligt Svenska Dagbladet den mest omfattande studien som utförts inom området för lantbrukets miljö- och klimatpåverkan hittills och bekräftar tidigare forskning inom svensk matkonsumtion (Svenska Dagbladet, 2018).

Exploatering av hav och mark för livsmedelsproduktion leder till en hel del störningar i befintliga ekosystem och ekosystemens förmåga att leverera ekosystemtjänster presenterade i föregående avsnitt. Hur stor påverkan blir beror helt på vilka typer av ekosystem som

ursprungligen var närvarande i det befintliga området innan ytan exploaterades och brukades för livsmedelsproduktion samt på vilket sett området brukas. Många av processerna vid produktionen har en direkt koppling till miljöförändringar medan andra har en mer indirekt koppling. I följande avsnitt presenteras och beskrivs typiska processer inom brukning av mark och hav samt deras effekt på miljön och relaterade ekosystemtjänster. Främst påverkas

befintliga ekosystem på jorden av markförändringar, vattenanvändning, rubbade näringscykler och degradering av mark och vatten som sker vid livsmedelproduktion.

4.3.1 Förändring och degradering av mark

Livsmedelsproduktion är i stor utsträckning beroende av markytor vilket innebär att dessa exploateras vid jordbruk. Detta leder till förändring av marken där bland annat avskogning, överbetning och biodiversitetsförlust är problematiskt i det avseende att ekosystemtjänster som dessa marker tidigare tillhandahållit inte kan levereras i samma utsträckning. Den globala