Tomat och lök

Nederländerna är världens näst största exportör av jordbruksvaror, sett till monetärt värde (DutchNews, 2018). Nederländernas totala jordbruksareal uppgick 2016 till 1 796 000 hektar, 53 procent av landets totala yta på 3 372 000 hektar (FAO, 2019g). Av denna yta användes 34 356 hektar för att odla lök, en ökning med 70 procent sedan år 2000. Lök är också den gröda som är mest utbredd i Nederländerna, och odlas i huvudsak i centrala och sydvästra delarna av landet (Statistics Netherlands, 2018a). Landets tomatodlingar tar inte upp lika stor yta, endast 1 790 hektar. Även tomatodlingen har upplevt en ökning sedan år 2000, hela 58 procent (se Tabell 5.5.1.1). I Nederländerna odlas tomat uteslutande i växthus (Statistics Netherlands, 2019). Användandet av växthus är stort i Nederländerna, dryga 5000 hektar täcktes 2017 av växthus. Skörden har ökat markant sedan millennieskiftet, och tack vare innovationer som individuell gödsling och konstgjort ljus (Statistics Netherlands, 2018b) har produktionen av tomater ökat med 75 procent sedan år 2000, en effektivisering med 50 ton mer skörd per hektar (se Tabell 5.5.1.2).

Tabell 5.5.1.1. Odlingsareal för samtliga grönsaker, lök och tomat. Åren 2000–2017, hektar (Statistics

Netherlands, 2019). År 2000 2004 2008 2012 2016 2017 Gröda Samtliga grönsaker 77 690 82 658 86 754 81 123 85 414 91 108 Lök 19 979 26 212 26 141 27 235 32 723 34 356 Tomat 1133 1352 1600 1691 1775 1790

Tabell 5.5.1.2. Skörd för samtliga grönsaker, lök och tomat, åren 2000–2017. Ton per hektar. (Statistics

Netherlands, 2019) År 2000 2004 2008 2012 2016 2017 Gröda Samtliga grönsaker 49,1 54,2 52,8 59,0 58,6 60,9 lök 46,5 49,6 47,3 51,8 44,3 51,8 tomat 459,0 484,5 456,3 476,0 507,0 508,4

Tidigare ekosystem som påverkas

Nederländerna har under det senaste decenniet ökat sin totala markyta med dryga 900 000 hektar (Statistics Netherlands, 2018c). Detta som en följd av dränering av sjöar och

konstruktionen av dammar för att stänga ute vattnet. Holländarna började redan på 1500-talet med att systematiskt dränera sjöar för att kunna expandera jordbruket och för att skydda städer mot översvämning. Då använde man sig utav väderkvarnar för att pumpa undan vattnet. Kvar lämnades i många fall väldigt bördig lerjord som gynnade jordbruket

(Hoeksema, 2007). Idag har landet 13 000 km av vallar som skyddar mot översvämning. En fjärdedel av landets areal ligger under havsnivå – en yta som står för 70 procent av landets ekonomi (Holland trade and invest, 2019).

Förändrad markanvändning

som dras för på natten för att isolera ytterligare. Bevattning och näringstillförsel styrs av datorer och värme tillförs i många fall av varmvattensrör placerade i väggarna och bland växterna. Skydd mot skadedjur sker med hjälp av naturligt förekommande predatorer, som spindlar (Möller Nielsen, 2008). Tomatplantorna kan bli upp till 13–14 meter långa, och kan hängas upp mot taket (Laurenson, 2019). Detta ger en förklaring till varför det går att

producera så mycket vikt per hektar (se Tabell 5.5.1.2). I Nederländerna odlas tomater i påsar och inte direkt i jorden, så varje planta kan vattnas och gödslas med precision (Laurenson, 2019). Växthusen kan även vara olika slutna som system. Helt slutna växthus återanvänder vatten som avdunstar från plantorna och även gödning som inte tas upp återanvänds

kontinuerligt. För att kunna ta upp den avdunstade vätskan så har de slutna växthusen ingen öppen ventilation, vilket även ökar mängden CO2 i växthuset. Dessa växthus var 2010 inte

särskilt vanliga, till skillnad mot de semi-slutna. I semi-slutna återanvänds vatten och näring endast några gånger innan det till slut byts ut mot helt nytt, som en följd av att det blir för stor obalans mellan olika ämnena i den kvarvarande näringslösningen. Semi-slutna har dessutom öppen ventilation vid väldigt varmt väder (Nederhoff & Stanghelline, 2010).

Som nämnt odlas lök i huvudsak i södra och centrala delarna av landet, land som till stor del låg under vatten innan man började dränera sjöar i landet (Statistics Netherlands, 2018a; Holland trade and invest, 2019). Generellt vid odling av lök så plogas jorden innan man sår, och efter så packas jorden (Zandstra, Grafius, Lacy, & Warncke, 2016).

Det globala snittet framräknat av Poore & Nemecek (2018) för tomat var 0,08 hektar per ton gröda (median 0,02) och för lök 0,04 hektar per ton gröda (median 0,03). Detta omvandlat till ton per hektar blir 12,5 ton per hektar i snitt för tomat (median 50) och 25 ton per hektar i snitt för lök (median 33).

Markanvändning

Genom att omvandla värdena för år 2017 i Tabell 5.5.1.2 till hektar per kg ges

markanvändningen. För lök krävs 1,93*10-5 _{hektar per kg och för tomat 1,97*10}-6 _{hektar per}

kg.

Klimatpåverkan

I de studier som använts för att beräkna koldioxidekvivalenter från tomatodling så har

naturgas använts som energikälla för att värma upp växthusen. En skillnad mellan studierna är dock ifall en Combined Heat and Power – förbrännare (CHP) använts. En CHP använder naturgas för att värma upp vatten, samtidigt som den bildar koldioxid som grödorna nyttjar, och elektricitet till nationella elnätet (Blonk, Kool, Luske, Ponsioen, & Scholten, 2010). Skillnad har därför uppkommit i Tabell 5.5.1.3 eftersom utsläppens allokering är annorlunda. I de fall där CHP använts har artikelförfattarna räknat bort utsläppen som skulle tillkommit vid traditionell produktion av den elektricitet som CHP bidrar med. År 2010 fanns det 10 500 ha av växthus med CHP som avger elektricitet till nationella energinätet (Vermeulen, 2010), även om energi från hållbara källor nu blivit vanligare (Wageningen University & Research, 2016).

Tabell 5.5.1.3. Utsläpp av kg CO2eq per kg gröda, för lök och tomat.

kg CO2eq/kg Referens Kommentar

Tomat

2,907 (Fuentes, o.a., 2006) Inkluderar transport till Sverige (motsvarar 3 procent)

0,78 (Torrellas, o.a., 2011) Med CHP

2 (Torrellas, o.a., 2011) Utan CHP

1,05 (Blonk, Kool, Luske, Ponsioen, & Scholten, 2010)

Med CHP, PAS2050 allokering

1,55 (Blonk, Kool, Luske, Ponsioen, & Scholten, 2010)

Utan CHP

2,8 (González, Frostell, & Carlsson- Kanyama, 2011)

Naturgas uppvärmt inklusive transport till Göteborg

0,95 (Röös & Karlsson, Effects of eating seasonal on the carbon footprint of Swedish vegetable consumption, 2013)

Med CHP och transport till Sverige

Lök

0,1 (Bos, de Haan, Sukkel, & Schils, 2014)

Snittutsläppen beräknas till 1,72 kg CO2eq per kg för tomat och till 0,1 k g CO2eq per kg för

lök. Det globala snittet framräknat av Poore & Nemecek (2018) för tomat var 2,1 kg CO2eq per kg gröda (median 0,7) och för lök 0,5 kg CO2eq per kg gröda (median 0,4).

Eutrofiering och försurningspotential

Nederländernas kväveöverskott inom jordbruket har halverats sedan 1970. För fosfor har överskottet i stort sett utrotats. (Statistics Netherlands, 2018a). Generellt har landet minskat sitt användande utav gödsel med 33 procent från år 2002–2016 (World Bank, 2019e).

Torrellas o.a. (2011) kom fram till att det användes 1688 kg kväve, 406 kg P2O5 och 1855 kg

K2O per hektar vid odling av tomat i Nederländerna (Torrellas, o.a., 2011). För lökodling var

användningen av kväve betydligt lägre: 222 kg per hektar (Bos, de Haan, Sukkel, & Schils, 2014).Rekommendationer av gödsling vid odling av lök i Spanien (för produktionsvolymer mellan 60–70 ton per hektar) beräknas vara 170–190 kg kväve per hektar, 60–100 kg P2O5 per

hektar och 200–250 kg K2O per hektar (Fertiberia, 2019).

Försurningspotentialen för tomatodling i Nederländerna beräknades av Vermuelen (2010) fram till 1,2 kg SO2eq per ton för växthus med CHP. För växthus utan CHP var istället

potentialen 2,9 kg SO2eq per ton. Övergödningspotentialen koms fram till vara -1,1 och 0,72

kg PO43-eq per ton för växthus med CHP respektive utan. Varför ett negativt värde fås,

beskriver författarna som ett undvikt utsläpp med tanke på att CHP producerar elektricitet som annars hade framställts med hjälp av till exempel förbränning av kol (Vermeulen, 2010). Det globala snittet för övergödningspotential framräknat av Poore & Nemecek (2018) för tomat var 3,2 kg PO43-eq ekvivalenter per ton gröda (median 1,6) och för lök 7,5 kg PO43-eq

per ton gröda (median 1,9). Försurningspotentialen beräknades fram till ett snitt på 17,2 kg SO2eq per ton (median 5,2) för tomat, och snittet för lök 3,6 kg SO2eq per ton (median 3,3)

(Poore & Nemecek, 2018).

Växtskyddsmedelsanvändning

Loorij & van Eerdt (2001) kom fram till resultatet att det år 1998 användes 28,9 kg aktiva ämnen per hektar för odling av tomat, och 23,4 kg aktiva ämnen per hektar för odling av lök. Sen dess har jordbruket utvecklats och mellan åren 2000 – 2008 minskade användandet med

drygt 40 procent för både tomater och frilandsgrödor generellt (Holtkamp & Viftigschild, 2010). 2016 var förbrukningen av aktiva ämnen nere på 16,5 respektive 13,6 kg per hektar för lök och tomat i Nederländerna (Statistics Netherlands, 2018d).

Vattenanvändning

Totalt i Nederländerna så bevattnades 137 310 hektar av jordbruksmark år 2010. Denna areal bevattnades med 64,8 miljoner kubikmeter vatten vilket ger en snittbevattning på 472

kubikmeter per hektar (Eurostat, 2013). Med en snittproduktion på 51,8 ton lök per hektar (Tabell 5.5.1.2) så resulterat det i att det användes 9,11 liter vatten för att producera 1 kg lök. Liknande beräkningar kan göras för regioner i sydvästra delen av landet, där lök odlas i stor utsträckning (Statistics Netherlands, 2018a). Regionen Zeeland används som exempel på region; där användes 23,9 miljoner kubikmeter för att bevattna 48 000 hektar. Då fås det att det gick åt 9,6 liter vatten per kg producerad lök (Eurostat, 2013).

Tabell 5.5.1.4. Vattenanvändning i liter per kg för tomat och lök.

Liter per kg Referens Kommentar

Tomat

9 (Hoekstra & Mekonnen, The green, blue and grey water footprint of crops and derived crop products, 2011) 22 (van Kooten, Heuvelink, & Stanghellini, 2008) citerat av

(Nederhoff & Stanghelline, 2010)

15 (van Kooten, Heuvelink, & Stanghellini, 2008) citerat av (Nederhoff & Stanghelline, 2010)

Växthus med slutet

vattenåteranvändnings-system

Lök

8 (Hoekstra & Mekonnen, The green, blue and grey water footprint of crops and derived crop products, 2011)

Andra studier på vattenanvändningen vid odling av tomat och lök beskrivs i Tabell 5.5.1.4. För tomat gavs ett intervall på 9–22 liter per kg. För lök noterades endast en studie. Det globala snittet för vattenåtgång framräknat av Poore & Nemecek (2018) för tomat var 370 liter per kg gröda (median 77) och för lök 14 liter per kg gröda (median 2).