Flera nämnder, styrelser och kommittéer beskriver könsuppdelad statistik och/eller jämställdhetsanalyser av sina målgrupper. Kopplingen mellan könsuppdelad statistik, jämställdhetsanalyser och de mänskliga rättigheterna beskrivs bland annat i Pekingplattformen13, där ett strategiskt mål är att ta fram och sprida könsuppdelad statistik och information för planering och utvärdering14. Målet har ett antal tillhörande åtgärder för att säkerställa data och analyser som bidrar till ökad jämställdhet.
13 Beijing platform för action (1995), ett tilläggsdokument till Konventionen för avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor
14 Strategic objective H.3: “Generate and disseminate gender disaggregated data and information for planning and evaluation”
Statistik och analyser inom hälso- och sjukvårdens beställarnämnder15 De fem hälso- och sjukvårdsnämnderna beskriver i årsredovisningarna sitt beställaransvar för könsuppdelad statistik och jämställdhetsanalyser.
Hälso- och sjukvårdsnämnderna har gemensamma skrivningar om syftet med jämställdhetsintegrering, könsuppdelad statistik och jämställdhetsanalyser.
Göteborgs HSN och Västra HSN beskriver att ”för att kunna genomföra en jämställdhetsintegrering i enlighet med regionfullmäktiges intentioner, är det grundläggande att ta del av fakta och synliggöra kvinnors och mäns olika villkor.
Skillnader måste analyseras och omotiverade skillnader åtgärdas.” De två nämnderna beskriver även att vården ska ha ett tydligt genusperspektiv, att jämställdhet ska genomsyra alla verksamheter, uppföljning och rapportering och att statistik ska vara könsuppdelad. Norra HSN, Södra HSN och Östra HSN har gemensamma skrivningar där de beskriver att jämställdhetsarbetet har sin grund i kvinnors och mäns olika16 villkor och att könsuppdelad statistik är ett verktyg för att utveckla verksamheterna ”efter både kvinnors och mäns behov”. ”När
genusskillnader synliggörs skapas kunskap om faktiska förhållanden”.
Göteborgs HSN beskriver innehållet i sina vårdöverenskommelser med flera verksamheter: Enligt vårdöverenskommelserna med Sahlgrenska
universitetssjukhuset, Frölunda Specialistsjukhus och Angereds Närsjukhus åtar sig sjukhusen att ”årligen analysera minst två patientgruppers vård och
behandling utifrån ett genusperspektiv, det vill säga om kvinnor och män får behandling efter behov och på lika villkor”. Sahlgrenska universitetssjukhuset har i samarbete med Kunskapscentrum för jämlik vård prövat en arbetsmetod som ska förbättra kvaliteten på genusanalyserna. Arbetet har pågått inom vårdområdena Kataraktoperationer, Hjärtinfarkt och Hemdialys. Frölunda Specialistsjukhus har under 2015 analyserat sjukhuset patienter som behandlas på Smärtcentrum och patienter som behandlas för diabetes. Angereds närsjukhus har under 2015
analyserat två patientgrupper inom diabetesvården. I vårdöverenskommelsen med Närhälsan finns krav på könsuppdelad statistik i uppföljningsplanerna och
nämnden följer årligen upp hur VG Primärvård arbetar med jämlik och jämställd vård. Alla uppföljningsindikatorer, där det går, analyseras utifrån ålder och kön för att se om det finns skillnader i tillgång och kvalitet på vård. Denna fråga inkluderades dock inte i årets uppföljning ”men kommer att tas med vid kommande uppföljningsbesök, varpå resultat kan presenteras”.
Både Göteborgs HSN och Norra HSN redogör för beställningarna till
ungdomsmottagningar och barnmorskemottagningar. Ungdomsmottagningarna ska särskilt fokusera på killar, vilket innebär att mottagningarna behöver utveckla nya metoder och arbetssätt. De ska även arbeta utifrån ett normkritiskt
förhållningssätt. Barnmorskemottagningarna ska aktivt arbeta för att få fler kvinnor att ta gynekologiska cellprover. Göteborgs HSN konstaterar kopplat till detta att Bergsjön och Angered har en lägre täckningsgrad men att det sker en förbättring över tid, där Ta med en vän-projektet och Cellprovsveckan verkar ha
15 Hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen styrs enligt en beställar-utförarmodell, där de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna beställer hälso- och sjukvård av olika utförare. Hälso- och sjukvårdsnämnderna kartlägger och analyserar behoven av bland annat primärvård, sjukvård och tandvård och skriver överenskommelser och avtal med olika verksamheter om utbud och insatser.
16 Östra HSN skriver i stället att jämställdhetsarbetet har sin grund i kvinnors och mäns lika villkor
en bestående effekt. Norra HSN konstaterar kopplat till detta att täckningsgraden i Fyrbodal varierar mellan 80-86% (2014).
Norra HSN skriver att det finns krav i vårdöverenskommelser och avtal finns krav på könsuppdelad statistik i uppföljningsplanerna och krav på att följa de styrdokument som finns. Nämnden avser under 2015 att undersöka i vilken utsträckning det finns könsskillnader inom hjärtsjukvård. Det framgår dock inte om det genomfördes och vad som blev resultatet.
Södra HSN beskriver att överenskommelsen med Södra Älvsborgs sjukhus innebär ett åtagande att analysera vård och behandling för stroke- hjärtsjukvård ur ett genusperspektiv, det vill säga om kvinnor och män får behandling efter behov och på lika villkor. Deras uppföljning ”visar inte på några signifikanta
könsskillnader”.
Västra HSN skriver att jämlik vård är en del i sjukhusens åtagande enligt vårdöverenskommelsen, och för att följa upp detta ska sjukhusen bland annat belysa två verksamhetsområden ur ett genusperspektiv.
Statistik och analyser inom hälso- och sjukvårdens utförare17
Hälso- och sjukvårdens utförare beskriver också sitt arbete med könsuppdelad statistik och jämställdhetsanalyser, där det ibland finns en tydlig koppling till de tidigare nämnda uppdragen i vårdöverenskommelserna.
Alingsås lasarett tar fram och analyserar könsuppdelad statistik över patienter.
Nedan beskrivs ett par av de analyser som tas upp i årsredovisningen. Överlag konstaterar sjukhuset att det kan verka vara stora skillnader mellan könen procentuellt sett, men att det på grund av sjukhusets storlek kan röra sig om relativt små tal inom olika diagnosområden. Man får då istället göra analyser utifrån antal. I granskning av kvalitetsregisterdata ser sjukhuset inga stora skillnader avseende kön, men det finns en tendens till nackdel för män när det gäller blodtrycksmålet hos diabetiker. Detta överensstämmer med det nationella diabetesregistret där det även i övriga landet finns en skillnad på cirka 5 procents måluppfyllelse, utan någon säker förklaring till varför det ser ut så. Andelen män som får vänta mer än 24 timmar på höftoperation ”förefaller högre än andelen kvinnor”, men till antalet är kvinnor i majoritet av de höftfrakturer som opererats till och med kvartal 3 (84 kvinnor respektive 36 män), vilket innebär att man inte kan dra säkra slutsatser om skillnader. Alingsås lasarett gjorde även en analys av kvalitetsregisterdata för hjärtsjukvården och undersökte på individnivå vid avvikelser, men hittade inga oskäliga köns- eller åldersskillnader. De granskar däremot inte väntetidsstatistiken könsuppdelat.
Angereds närsjukhus anger att de ”i möjligaste mån försöker […] redovisa all statistik och data uppdelat på kön”. Det framgår inte hur statistiken använts.
Folktandvården anger att individbaserad statistik redovisas könsuppdelat i samtliga rapporter, delårsvis och helårsvis, där det är möjligt och att återföringen
17 Hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen styrs enligt en beställar-utförarmodell, där de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna beställer hälso- och sjukvård av olika utförare. Utförare är exempelvis ett sjukhus, en sjukhusgrupp, Folktandvården eller Habilitering & Hälsa.
inkluderar analys utifrån ett jämställdhetsperspektiv när det är relevant. Syftet med detta är att ”säkerställa så att osakliga könsskillnader inte finns i hälsoläge eller i utförd vård och behandling”. Exempel på jämställdhetsanalyser ”de senaste tre åren” är uteblivande från besök, ortodontibehandling bland barn och ungdomar, narkostandvård, ej avhörda barn, remisser från allmäntandvård till specialisttandvård och anmälan till socialtjänsten.
Frölunda specialistsjukhus skriver att de två patientgrupper som ”skall analyseras” ur ett genusperspektiv 2015 är patienter på smärtmottagningen och patienter med diabetes. Genusanalysen av smärtmottagningens patienter sker i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård och är en fördjupning och fortsättning på förra årets genusanalys från smärtmottagningen.
Habilitering och hälsa anger att all statistik är könsuppdelad och att
förvaltningen har gjort fördjupade analyser utifrån vissa områden. Bland annat har synverksamheten följt upp antal förskrivna Läs-TV och kommit fram till att
”fördelningen av totalt 192 förskrivna system utifrån ett genusperspektiv följer en naturlig fördelning”. Kvinnor har förskrivits 117 Läs-TV och män har förskrivits 75 Läs-TV, vilket förklaras med fördelningen av andel kvinnor och män med synnedsättning och blindhet i olika åldersgrupper. Göteborgs HSN och Västra HSN rapporterar ytterligare könsuppdelad statistik över habiliteringens
målgrupper: Habiliteringens patienter är en majoritet pojkar eller män.
Förklaringen anses bland annat vara olika ärftliga sjukdomar som drabbar pojkar i större omfattning än flickor. Inom hörselvården och då hörselrehabiliteringen ses ingen nämnvärd skillnad mellan könen.
Kungälvs sjukhus skriver att skillnaderna i kvinnors och mäns villkor måste synliggöras för att kunna åtgärdas. Ett exempel18 på detta är att i detaljbudget och årsredovisning alltid försöka ta fram statistik könsuppdelat och analysera där det är möjligt, vilket exempelvis innefattar 20015 års analys av utfallet i nationell patientenkät 2014. Statistik redovisas och analyseras könsuppdelat där det är möjligt. De har studerat patienter som fått fysisk aktivitet på recept (FaR) könsuppdelat och funnit skillnader bland annat vid kranskärlssjukdom, där en högre andel av männen har fått FaR jämfört med kvinnorna. Resultatet har diskuterats vid hjärtmöte på sjukhuset och sjukhusets FaR-utvecklare kommer att fortsätta att arbeta med FaR ur ett könsperspektiv under 2016. Sjukhuset tar även upp att regionens mål för 2015 är att könsskillnader avseende hjärtsjukvård och strokesjukvård ska minska. För merparten av indikatorerna inom hjärt- och strokesjukvård är antalet patienter lågt vid ett sjukhus av Kungälvs storlek, vilket innebär att slumpmässiga skillnader kan uppstå. De menar att könsskillnader varierar mellan åren, och att ”kontraindikationer samt patientens val kan påverka”. Sjukhuset konstaterar att det är viktigt att se ”om män respektive kvinnor når målnivåerna för respektive indikator, och inte enbart studera könsskillnader i sig”.
NU-sjukvården skriver att de tillhandahåller könsuppdelad statistik till regionen centralt, SCB och andra nationella organisationer inom de områden som
18 Ett annat exempel som nämns kopplat till detta är chefsutbildning, vilket redovisas under en annan rubrik.
efterfrågas. NU-sjukvården har inte funnit omotiverade skillnader på förvaltningsnivå.
Närhälsan vårdvalsverksamhet har arbetat utifrån vårdöverenskommelserna och utifrån detta fokuserat på tidig samverkan, jämställd sjukskrivning samt hot och våld i nära relationer. Närhälsan vårdvalsverksamhet följer upp sjukskrivningar per enhet, där Västra Götalandsregionen följer samma mönster som riket, vilket innebär att fler kvinnor än män blir sjukskrivna och att den ökning som har iakttagits de senaste åren framför allt gäller kvinnor från 25 år och uppåt. Psykisk ohälsa dominerar som orsak. En metod som breddinförs är att aktivt fråga om våld i nära relationer, vilket ”ger hög andel positiva svar i gruppen
långtidssjukskrivna”. När det gäller avvikelser redovisas könsuppdelad statistik regelmässigt.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetar utifrån vårdöverenskommelsen, där det ”nämns särskilt att jämställdhetsarbetet ska genomsyra alla verksamheter samt all uppföljning och rapportering. I samband med årsredovisningen ska könsuppdelad statistik rapporteras för både sluten och öppen vård.” Sjukhuset ger exempel på två vårdområden som har analyserats ur ett genusperspektiv under året: hjärtsjukvården och kataraktsjukvården. De beskriver även kort ett antal andra pågående arbeten: Klinisk kemi arbetar för att skapa köns- och
åldersrelaterade referensområden för patienternas analyser. Inom ortopedin och ögonsjukvården redovisas statistik och resultat från kvalitetsregister könsuppdelat för att kunna identifiera snedfördelningar och ta fram åtgärdsplaner. Som en uppföljning av en genusanalys 2013 har man använt ett ”väl genomarbetat skattningsinstrument för att utjämna könsskillnader inom kataraktprocessen”.
Skaraborgs sjukhus anger att de redovisat ”produktionsutfall för öppen- och sluten vård samt väntande totalt på SkaS” uppdelat på män och kvinnor.
Skaraborgs sjukhus planerar att göra djupare analyser av utfallet under 2016,
”bland annat avseende väntetider och resursfördelning samt uppdelat för olika patientgrupper och specialiteter”.
Södra Älvsborgs sjukhus skriver att flertalet av deras produktionssystem har könsuppdelad statistik och att stora delar av deras processuppföljning är könsuppdelad.
Statistik och analyser inom övriga verksamheter
Även övriga verksamheter tar fram könsuppdelad statistik och genomför jämställdhetsanalyser av sin verksamhet.
Kulturnämnden gör regelbundet kartläggningar av kvinnors och mäns kulturvanor och jämställdheten i kulturnämndens uppdrag. Västra
Götalandsregionen samarbetar med SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
SOM-undersökningarna ger kunskap om kvinnors och mäns kulturvanor och visar att allmänhetens intresse för kultur förändras långsamt över tid. De i särklass mest populära kulturaktiviteterna är att läsa böcker, gå på bio och besöka museer.
Generellt är det fler kvinnor än män som ägnar sig åt olika kulturaktiviteter, både besök på kulturinstitutioner och att själv utöva kultur. Rapporten ”Jämställdhet i kulturnämndens långsiktiga uppdrag 2012-2014 - vart är vi på väg?” visar att det
finns en medvetenhet om jämställdhets- och genusfrågor vid repertoarval och gestaltning av scenkonstproduktioner samt utställningar på museer.
Film i Väst skriver att de svenska samproduktionerna gjordes i lika hög grad av manliga som kvinnliga regissörer och manusförfattare, men producerades i över två tredjedelar av fallen av en kvinna. De TV-dramer som hade premiär hade i princip jämvikt mellan manliga och kvinnliga upphovspersoner. Film i Väst anger att de kontinuerligt ska bedriva ett arbete för att stimulera kvinnor att utvecklas som filmregissörer och stimulera fler produktionsbolag att välja en kvinnlig regissör till sina projekt.
Patientnämnderna anger att deras utmaning är att ”systematiskt registrera utifrån möjliga och lagliga parametrar, sammanställa iakttagelser och göra analyser utifrån bland annat ett jämställdhetsperspektiv”. Patientnämnderna följer klagomålens art för anmälare av olika kön, vilket beaktas i uppföljning och analys. Ambitionen är att alltid redovisa jämtegrerat. Utifrån bland annat
patientnämndernas ärendematerial pågår en forskningsstudie på temat jämställd vård. Koncernkontoret har i samarbete med Chalmers tekniska högskola en doktorand som redovisat en första delrapport: ”Bemötande i cancervården ur ett genusperspektiv” 2014 och ytterligare rapporter är att vänta.
Regionutvecklingsnämnden har bidragit i arbetet för ”ett arbets- och näringsliv där kvinnor och män har lika villkor och samma möjligheter när det gäller makt, inflytande, utbildning och betalt arbete”. I början av året antog nämnden riktlinjer för jämställd regional tillväxt och inom ramen för dessa har man påbörjat en process för att integrera jämställdhet i sin projektverksamhet. De har ”i linje med strategin” följt upp hur företagsstöd samt resultat- och aktivitetsindikatorer fördelats mellan kvinnor och män, i den mån det är möjligt. Vid slutrapportering av projekt och årsredovisning av verksamhetsbidrag följer man upp hur projektet eller verksamheten har arbetat med att integrera jämställdhet.
Västarvet har producerat utställningen ”Kvinnornas berättelse”, som synliggör kvinnor som verkat i och omkring Forsviks bruk. En publikmätning visar att andelen kvinnliga besökare har ökat från 48 % (2014) till 53 % (2015).