Under 2015 har flera verksamheter, framför allt inom hälso- och sjukvården, förstärkt sitt arbete för att kunna ta emot fler flyktingar. De mänskliga
rättigheterna för flyktingar beskrivs i FN:s flyktingkonvention från 1951 samt ett tilläggsprotokoll från 1967. Enligt konventionen är en flykting en person som känner en välgrundad fruktan för att utsättas för förföljelse i sitt hemland på grund
av ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning. Sverige ger även skydd till personer som inte omfattas av konventionen, så som personer som riskerar dödsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning i hemlandet25. Folktandvården anger att ”den akuta och närmast dramatiska utvecklingen av flyktingsituationen hösten 2015” ställde krav på att anpassa verksamheten med bibehållen tillgänglig och jämlik vård. Utifrån detta har man gjort särskilda insatser inom mobil tandvård, kliniksamverkan mellan kommuner, förtydligande kring vårdprioriteringar, beslutstöd online kring ersättningssystem, stärkt resurs för akuttandvård i nordöstra Göteborg och Vänersborg, utbildning i barnrätt, mänskliga rättigheter och mångkulturell kompetens och rekrytering av en
stödresurs. Under hösten 2015 har den mobila tandvårdskliniken periodvis stått på Restad Gård, Sveriges största asylboende.
Göteborgs HSN anger att Temagrupp barn och unga har implementerat familjecentrerat arbetssätt och utbildat i SIP26, där ett ”stort fokus har varit på traumatiserade barn med flyktingbakgrund”.
Kulturnämnden har gjort en särskild utlysning för projekt för att välkomna asylsökande med kultur, med extra bidrag från regionutvecklingsnämnden.
NU-sjukvården anger att det ökade antalet flyktingar som kommit till Sverige ställer särskilda krav på NU-sjukvården, inte minst i samverkan med primärvård och kommuner. Tolkbehovet för asylsökande gömda innebär att besöken blir längre eller att det krävs fler besök. Ofta krävs även screening för multi-resistenta bakterier och sjukdomarna kan vara i ett sent skede, vilket gör vården mer
komplex och resurskrävande. Antalet vårdtillfällen för asylsökande och gömda ökade med 73 procent mot föregående år och antalet vårddagar inom den psykiatriska vården har mer än fördubblats. Inom akut och somatisk vård ökade antalet läkarbesök med ungefär två tredjedelar jämfört med föregående år och övriga besök inom den somatiska vården mer än fördubblades. Besöken i
öppenvården ligger kvar på samma nivå som föregående år. För att möta behoven har NU-sjukvården exempelvis arrangerat en föreläsning om människor på flykt ur ett medicinskt perspektiv, där flera avdelningar har deltagit. De har
sammanställt en hemsida med medicinsk information, aktuellt läge inom Fyrbodal och regionala samt nationella länkar. NU-sjukvården har även startat en
beredskapsenhet för flyktingfrågor som rapporterar aktuell belastning och beredskap inom NU-sjukvården.
Närhälsan beställd primärvård beskriver kompetensen inom kris- och traumamottagningen respektive flyktingmedicinsk mottagning. Kris- och traumamottagningen bedriver utredningar, behandlingar och rehabilitering av personer med posttraumatiskt stressyndrom eller allvarlig psykisk ohälsa relaterad till exilproblematik, krigs- och/eller tortyrupplevelser. Den flyktingmedicinska mottagningen är en resursenhet för flyktingar som befinner sig under etablering.
De gör medicinska bedömningar, ger behandling på allmänmedicinsk nivå, samt
25 http://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-rattigheterna/vilka-rattigheter-finns-det/flyktingars-rattigheter, 2016-09-12
26 Samordnad individuell plan
ger basalt psykosocialt stöd. Verksamheten ska också ha en samlad kunskap om målgruppen nyanlända flyktingar och kunna arbeta konsultativt med vårdgrannar.
Närhälsan vårdvalsverksamhet anger att den ökade flyktingtillströmningen har inneburit en ökad arbetsbelastning för vårdcentraler där asylboenden öppnat. De har klarat sitt uppdrag att göra hälsoundersökningar inom tre månader. Flertalet personer som undersökts har varit friska, men några har behövt akuta
vårdinsatser. Flera vårdcentraler har gått samman och erbjudit mobila team för besök på flyktingförläggningar eller motsvarande. Man upplever att de
administrativa processerna runt de asylsökande är en försvårande omständighet, alltifrån att hantera reservnummer i labmoduler, inflyttningsmeddelanden med felaktiga eller inte aktuella adresser och svårigheter att nå ut med korrekt
information till de utanför sjukvården som mött det stora antalet flyktingar under hösten. De menar att det ”behövs ett tydligt stöd från regionen till förvaltningar och vårdpersonal i att kommunicera det regelverk som gäller för EU Medborgare utan försäkringsskydd när det gäller rätten till sjuk- och tandvård”.
Regionutvecklingsnämnden arbetar för företagsfrämjande på lika villkor, och anger att ”under året har den stora flyktinginvandringen bidragit till att
rådgivning på olika minoritetsspråk ökat kraftigt.” Nämnden har även gett stöd till tekniska förvaltningar i kommunerna för att ta in kvalificerade trainees som nyligen har fått uppehållstillstånd i Sverige. Nämnden har dessutom beslutat om
”kapacitetsstärkande resurser till föreningslivet” och insatser som underlättar för att snabbt få in nyanlända i arbetslivet med särskilt fokus på bristyrken. Utöver detta har nämndens arbete med sociala investeringsmedel bland annat riktats till ensamkommande flyktingungdomar.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset anger att de samarbetar med
Integrationscentrum i Göteborgs stad om information till nyanlända. ”Med anledning av den rådande flyktingsituationen” har de även bildat en arbetsgrupp med representanter från samtliga områden för att kunna ta hand om aktuella frågor på ett snabbt och ändamålsenligt sätt, både inom och utanför sjukhuset, för att säkerställa jämlik vård.
Skaraborgs sjukhus och Östra HSN anger att flyktingmottagandet i Skaraborg har ”aktualiserat frågan om rätten till vård för att säkerställa jämlik vård”. De har bildat en expertgrupp för flyktingfrågor ”där både jämlik vård och
rättighetsfrågor är på agendan”. Barnsjukvården och primärvården har arbetat med uppsökande verksamhet på flyktinganläggningar. De planerar även för att bättre kunna nyttja medarbetarnas kultur- och språkkunskaper i de situationer där
”auktoriserad tolkhjälp inte är möjlig”. Sjukhuset har även inrättat
informationssida på intranätet för att sprida information och ge möjlighet att ställa frågor till expertgruppen.
Styrelsen för folkhögskolorna anger att en kurs om människor på flykt startar på Dalslands folkhögskola under 2016.
Västfastigheter har under året fått många förfrågningar från kommuner och Migrationsverket om möjligheter att hyra lokaler för flyktingboenden. På vissa
orter har man kunnat bidra med detta, medan man på andra orter behövt säga nej eftersom lokalerna varit olämpliga.