Att integrera ett jämställdhetsperspektiv i styrdokument och rutiner är en central del i arbetet med jämställdhetsintegrering. Den så kallade Pekingplattformen har återkommande skrivningar om vikten av integrering (”mainstreaming”) av jämställdhetsperspektiv i policy- och programarbete.
Film i Väst anger filmpolitiken19 som ett av två fokus för jämställdhetsarbetet.
Jämställdhet ”ska vara en naturlig del och en ständigt pågående process i verksamheten och ska beaktas i all planering, budgetering, genomförande och uppföljning”. Jämställdhetsperspektivet ska införlivas i beslutsfattandet vid bolagets kontakter med omvärlden, ”i synnerhet vid bedömning av
projektansökningar”. De anger dock inga resultat av arbetet.
19 De samproducerade verksamheterna
Folkhälsokommittén skriver att de har ”tagit hänsyn till jämställdhet och rättighetsfrågor i projekthandläggningen”.
Göteborgs HSN, Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Västra HSN skriver att
”en diskussion [har] förts inom Koncernkontoret om hur arbetet med att
jämtegrera budgetar och årsredovisningar kan förbättras. Berörda avdelningar och personer är identifierade, men inget konkret arbete har genomförts.
Koncernkontoret arbetar med utveckling av strategi och har påbörjat arbetet för hur jämställdhets- och jämlikhetsperspektivet kan få ett större genomslag i vårdöverenskommelser och i detaljbudgetarbetet under 2016”. Kommittén för rättighetsfrågor skriver att de planerat att ta fram ett förslag till organisations-gemensam modell och rekommendationer för jämställdhetsintegrering av budget och årsredovisning under 2015, något som inte har genomförts under året.
GöteborgsOperan har en särskild grupp som ansvarar för jämställdhets- och mångfaldsfrågorna, den så kallade Jämå-gruppen, som under året har ”fortsatt lyft frågan om genusperspektiv i det sceniska arbetet”. Under 2015 har Jämå-gruppen bjudit in en operasolist som föreläser om att gestalta kön och operasexism, där Jämå-gruppen reflekterat kring hur kvinnor och män gestaltas i uppsättningarna20. Göteborgs symfoniker beskriver att deras verksamhetsplanering har ”måltal för antalet produktioner med kvinnor på dirigentpulten, samt måltal för andelen nyskriven musik av kvinnor”. Det framgår inte vilken analys som låg till grund för måltalen, vilka måltal som är satta och om de uppnåtts. I en annan del av
årsredovisningen beskrivs dock att ”medvetna satsningar” har lett till att ”en förhållandevis stor andel” av dirigenter och solister är kvinnor.
Kommittén för rättighetsfrågor har gjort en deltidsuppföljning av Västra Götalandsregionens handlingsplan 2013-2015 med den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen). Uppföljningen visade att arbetet med åtgärderna i de flesta fall var påbörjat eller hade kommit längre än planerat. Även jämställdhetsstrategin
Jämställt Västra Götaland 2014-2017 har följts upp under året. Uppföljningen visade att de 56 kommuner, myndigheter och ideella föreningar som hade anslutit sig till strategin uppskattar det utbyte de har fått med andra aktörer i
strategiarbetet. I vissa fall behöver aktörerna mer stöd och resurser i att
genomföra pågående aktiviteter. Avdelning rättighet har deltagit i att planera och genomföra Länsstyrelsens jämställdhetsnätverksträffar, där fokus har varit implementering och uppföljning av jämställdhetsstrategin. Kommittén för rättighetsfrågor har även integrerat jämställdhet i handläggningsrutiner. Vid fördelning av medel till individer och organisationer, har organisationer som sökt bidrag fått frågor om hur de arbetar med jämställdhet och motiveringarna har ingått i bedömningen av om de beviljas medel eller inte. Organisationerna har även tillfrågats om könsfördelning bland medlemmar. Många föreningar har haft svårt att redovisa detta eftersom de inte registrerar medlemmar utifrån kön.
Kommittén har även strävat efter och uppnått en jämnare könsfördelning bland stipendiater till parasportstipendiet21 Kommittén har även regelbundna samråd
20 GöteborgsOperans syfte och mål för jämställdhetsarbetet beskrivs mer utförligt under rubriken Jämställdhet som personalfråga.
21 Ett stipendium för idrottare med funktionsnedsättning
med jämställdhetsorganisationer i länet genom samrådet för jämställdhet- och hbtq-frågor.
Kultur i Väst anger att de har ett tydligt fokus på jämställdhet i planeringen av nya aktiviteter. Innan beslut diskuteras jämställdhetsfrågan av medarbetare och chef och ”till stöd för den diskussionen finns en handledning”. De anger att det finns jämställdhetsmål på aktivitetsnivå, och att de följer upp utfallet per aktivitet.
Kulturnämnden anger att riktlinjerna för vidgat deltagande har ett insatsområde som handlar om att arbeta för jämställdhet ur ett intersektionellt perspektiv.
Riktlinjerna är vägledande när kulturnämnden beslutar om och följer upp insatser.
Även i kulturnämndens bidragssystem är ”jämställdhetsarbetet särskilt uppmärksammat och prioriterat”. Verksamheter med uppdragsbaserade
verksamhetsstöd och långsiktiga uppdrag från kulturnämnden måste ha ”minst ett mål som handlar om vidgat deltagande”.
Miljönämnden anger att jämställdhetsperspektivet finns med i miljönämndens handlingsprogram och värderas i beredningen av enskilda projekt. Dessutom
”bedöms jämställdhetsperspektivet” när miljöavdelningen tillsätter styr- och projektgrupper.
Naturbruksstyrelsen anger att ”jämställdhet och mångfaldsperspektiven” vägs in i alla beslut. Förvaltningen ”arbetar systematiskt för att höja
kunskapsresultaten hos kvinnliga elever och kursdeltagare” och arbetar för att bredda rekryteringen av elever och vuxenstuderande så att de ”inom fem år speglar samhället i övrigt”. Det framgår dock inte på vilket sätt de inte speglar samhället idag och vilken typ av representation som eftersträvas.
NU-sjukvården anger att de tagit fram en ”handlingsplan för
jämställdhetsintegrerat arbetssätt inklusive anpassning av budget och årsredovisning”. Det framgår inte vad handlingsplanen innehåller.
Närhälsan beställd primärvård och Närhälsan vårdvalsverksamhet anger att de ”ser jämtegrering som en naturlig del i vardagsarbetet” och att ”effekter av arbetet ska tillkomma både de som erhåller service och tjänster och för de medarbetare som utför tjänsten”. Närhälsan beställd primärvård ”ser över [sitt] arbetssätt” på ungdomsmottagningar och skapar möjligheter för separata killmottagningar. Närhälsan vårdvalsverksamhet ”ser över [sina] arbetssätt”
på BVC för att engagera fler pappor till besök och gruppaktiviteter.
Regionservice arbetar med jämställdhetsintegrering genom att skapa
förutsättningar för kunderna att ”beakta och dels bearbeta jämtegreringsfrågorna inom serviceområdet hjälpmedel”. Några av de konkreta aktiviteter som anges kopplat till kön är att kunder får redovisning/statistik enligt krav i upphandlingen, där bland annat män och kvinnors hjälpmedelsförskrivningar kan utläsas och analyseras och att ”bemötandefrågor diskuteras för att ske på lika villkor mot män och kvinnor”.
Regionstyrelsen anger att koncernkontoret har genomfört insatser för att jämställdhetsintegrera bidragshandläggningar och företagsstöd.
Styrelsen för folkhögskolorna arbetar för att skapa en ”så jämn könsfördelning som möjligt vid antagning” och att ”skapa möjligheter för deltagare från båda kön att söka kurser som vanligtvis har stor övervikt av det ena könet”. De arbetar även med att diskutera, möta och ifrågasätta invanda mönster som deltagare och de själva bär på ”och som hindrar allas möjligheter att gå den väg hen vill”.
Västfastigheter arbetar för att ”ta hänsyn till kvinnors och mäns olika behov i lokalförsörjningsplaneringen”, där stor vikt läggs vid att skapa trygga och funktionella miljöer att vistas i för medarbetare, patienter och besökare. ”I
kundrelationen är medarbetarna uppmärksamma på ett jämställt bemötande”. De strävar efter att alla inköp och beställningar ska ha en jämställd fördelning mellan kvinnliga och manliga anlitade konstnärer, vilket innebär att fördelningen ska ligga inom intervallet 40/60 procent. Det framgår dock inte om de har lyckats med denna fördelning under året.