Körkort och tillgång till bil

Inledningsvis i enkäten fanns en del frågor (nr 10–19) som handlade om körkort, tillgång till bil och hur ofta respondenten kör bil.

Tolv procent av respondenterna hade svenskt körkort, 33 % hade ett utländskt körkort och 55 % hade inget körkort. I Figur 7.5 redovisas körkortsinnehav för män och kvinnor.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 Utländskt körkort

Svenskt körkort Inget körkort

Pr o c e n t Män Kvinnor

Figur 7.5 Andel män respektive kvinnor som har utländskt, svenskt eller inget körkort (uttryckt i procent). n=2926.

Som framgår av Figur 7.5 fanns det en stor skillnad mellan män och kvinnor när det gäller körkortsinnehav. Av männen hade 42 % utländskt körkort vilket kan jämföras med 28 % av kvinnorna. Samtidigt svarade 25 % av männen respektive 4 % av

kvinnorna att de hade svenskt körkort. Ungefär hälften av respondenterna uppgav att de fick använda sitt utländska körkort i Sverige.

Figur 7.6 visar de skillnader som fanns mellan respondenter från olika zoner när det gäller körkortsinnehav. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Zon 5 Zon 6 Zon 7 Zon 8

Pro c e n t Utländskt körkort Svenskt körkort Inget körkort

Figur 7.6 Andelen (uttryckt i procent) från respektive zon med utländskt, svenskt eller inget körkort. n=2638.

Skillnaderna mellan olika zoner gällande körkortsinnehav är ganska stora. Som framgår av Figur 7.6 var andelen utan körkort störst bland respondenterna från Asien (zon 5). Andelen med utländskt körkort var högst bland respondenter från Västvärlden (zon 1). Bland utländska körkort räknas EES-körkort in, vilka kan innehas av delar av befolk- ningen från Västvärlden, Sydeuropa och Östeuropa (zonerna 1, 2 och 4). Sådana EES-

körkort får användas i Sverige. Av respondenterna från Västvärlden med utländskt körkort uppgav 78 % att de fick använda sitt utländska körkort i Sverige, motsvarande siffra från forna Sovjetunionen (zon 4) var 64 %. Generellt var andelen som angav att de fick använda sitt utländska körkort i Sverige relativt högt, vilket skulle kunna förklaras av att de haft uppehållstillstånd mindre än ett år och därmed fortfarande fick använda det utländska körkortet.

Av de 346 som svarade på frågan och uppgav att de hade svenskt körkort hade 89 % gjort svenskt körkortsprov, resten hade bytt sitt utländska körkort mot ett svenskt. Bland männen hade 93 % gjort svenskt körkortsprov, medan 71 % av kvinnorna hade det. De som inte hade svenskt eller utländskt körkort ombads svara på frågan om de skulle vilja ta svenskt körkort. Av de 514 personer som svarade på denna fråga uppgav 74–80 % från de olika zonerna att de skulle vilja ta svenskt körkort.

Tabell 7.2 redovisar en del av svaren på en fråga om vad som gör eller gjorde det svårt att ta svenskt körkort. Frågan var ställd till personer med och utan körkort och maximalt tre av tolv alternativ skulle fyllas i. Någon bortsortering av respondenter som kryssat i fler än tre alternativ har dock inte gjorts.

Tabell 7.2 ”Vad är det som gör (gjorde) det svårt för dig att ta svenskt körkort?” Upp till tre av tolv alternativ fick fyllas i, de vanligaste alternativen för män respektive kvinnor och andelen som kryssade i dessa alternativ visas.

Män Andel (%) Kvinnor Andel (%)

1. För dyrt att ta körkort 58 1. För dyrt att ta körkort 58 2. Språket är svårt 39 2. Språket är svårt 41 3. Det är inte svårt 25 3. Svårt att lära sig regler 22 4. För dyrt att köpa bil 23 4. Tar för mycket tid 20 5. Tar för mycket tid 19 5. För dyrt att köpa bil 20

På frågan ”Vad är det som gör (gjorde) det svårt för dig att ta svenskt körkort?” svarade nästan sex av tio att de ansåg att det var för dyrt att ta körkort, vilket framgår av Tabell 7.2. Språket ansågs också vara ett stort hinder, men även att det tar mycket tid. Mer än var femte tyckte också att en svårighet med att ta körkort är att det sedan är för dyrt att köpa bil. Var fjärde man svarade att det inte är svårt att ta svenskt körkort, vilket kan jämföras med 13 % av kvinnorna. Betydligt fler kvinnor än män, 10 resp. 2 %, svarade ”vågar inte” och”svårt att köra”, 17 resp. 6 %. Det var inte heller lika stor andel av männen som svarade att det är svårt att lära sig regler, 16 % mot 22 % av kvinnorna. En analys av svaren på denna fråga fördelat på zon visar att personer från Asien (zon 5) var de som främst uppgav att språket är svårt, att de inte vågar och att det är svårt att köra. Dessa respondenter var också den grupp som i störst utsträckning svarade att de tyckte det är svårt att lära sig regler, följt av Latinamerika, Afrika och Mellanöstern (zonerna 8, 7 och 6). Stora skillnader mellan respondenter från olika zoner framkom på alternativet ”tar för mycket tid”. Av respondenterna från Mellanöstern (zon 6) kryssade 27 % i detta alternativ och 11 % från Västvärlden (zon 1). Av respondenterna från Väst- världen (zon 1) ansåg var tredje att det var för dyrt att ta körkort, vilket kan jämföras med 50–60 % av respondenterna från de andra zonerna. Att 16 % av respondenterna från Västvärlden (zon 1) svarade att de inte var intresserade av att ta körkort, medan motsvarande siffror för de andra zonerna samtliga var under 5 %, förklaras av att många

av respondenterna från Västvärlden inte behöver ta svenskt körkort för att få fortsätta att köra bil.

I Tabell 7.3 redovisas hur män och kvinnor ser på fördelarna med att ha körkort och bil. Det fanns upp till åtta alternativ att sätta max tre kryss i, men ingen bortsortering av respondenter som kryssat i fler än tre alternativ har gjorts.

Tabell 7.3 Svarsfördelning på frågan ”Vad är bra eller skulle vara bra med att ha körkort och bil?”. Upp till tre av de åtta alternativen fick kryssas i.

Män

Andel

(%) Kvinnor

Andel (%) 1. Lättare att få jobb 60 1. Lättare att handla 58 2. Lättare att handla 50 2. Lättare att få jobb 47 3. Snabbare än andra sätt att åka 39 3. Snabbare än andra sätt att åka 42 3. Lättare att göra saker på fritiden 39 4. Lättare att göra saker på fritiden 40 4.

Lättare att hälsa på släkt eller

vänner 25 5.

Lättare att hälsa på släkt eller

vänner 28

Som framgår av tabellen tyckte män och kvinnor ungefär lika om fördelarna med att ha körkort och bil. En skillnad kan dock ses mellan de båda första prioriteringarna där en högre andel av kvinnorna värderade att tillgång till körkort och bil gör det lättare att handla än lättare att få jobb. Männen prioriterade ”lättare att få jobb” före ”lättare att handla”.

Nästan sex av tio respondenter från Mellanöstern (zon 6) ansåg att körkort och bil skulle göra det lättare att handla, medan knappt fem av tio (46 %) från forna Sovjetunionen (zon 4) svarade samma sak. Det var 10–15 % från de olika zonerna som svarade att det var billigare med körkort och tillgång till bil än att åka buss eller tåg. Drygt hälften (56 %) från Afrika (zon 7) och Östeuropa (zon 3) såg körkort och bil som ett sätt att lättare få jobb. Västvärlden (zon 1) låg lägst med 35 %. Drygt tre av tio från Väst- världen, Syd- och Östeuropa (zonerna 1, 2 och 3) ansåg att bil skulle göra det lättare att hälsa på släkt och vänner, medan var fjärde av respondenterna från övriga zoner tyckte detta. Störst andel, dvs. drygt hälften, som ansåg att bil gör det lättare att göra saker på fritiden kom från Västvärlden och forna Sovjetunionen (zonerna 1 och 4). Lägst andel som värdesatte denna aspekt kom från Östeuropa (zon 3) där var tredje kryssade i detta alternativ. Var tionde från Latinamerika (zon 8) såg en fördel med att det är lättare att skjutsa andra samtidigt som bara drygt 2 % av respondenterna från forna Sovjetunionen (zon 4) lämnade samma svar. Av respondenter från de olika zonerna värderade 12–21 % bilen som ett sätt att slippa passa tider för buss och tåg och 33–43 % ansåg att en fördel med bil är att det är snabbare än andra sätt att åka.

Fler än hälften uppgav att någon annan i samma hushåll hade körkort för att köra bil i Sverige, 38 % av männen och 67 % av kvinnorna. Det fanns även stora skillnader mellan de olika zonerna på frågan om körkortsinnehav hos annan hushållsmedlem. Drygt 70 % av respondenterna från Västvärlden (zon 1) och Sydeuropa (zon 2) uppgav att någon som bor i samma hushåll hade körkort, och ungefär hälften av respondenterna från Afrika (zon 7) och Mellanöstern (zon 6).

0 10 20 30 40 50 60 70

Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Zon 5 Zon 6 Zon 7 Zon 8

Pr o c e n t

Figur 7.7 Andel (procent) från respektive zon som uppger att de själva eller någon annan i hushållet har bil. n=2600.

Av alla respondenter uppgav 45 % att de själva eller någon i samma hushåll hade bil. Av männen svarade 31 % jakande medan motsvarande siffra för kvinnorna var 55 %. Här fanns också stora skillnader mellan zonerna, som framgår av Figur 7.7. Av respondenterna från Västvärlden (zon 1) uppgav 58 % att de själva eller någon i hushållet hade bil. Detta kan jämföras med att 38 % från Afrika och Latinamerika (zonerna 7 och 8) svarade jakande på frågan. Av dem som uppgett att det inte fanns någon bil i hushållet uppgav 29 % av männen och 19 % av kvinnorna att deras hushåll lånade bil av någon i ett annat hushåll. Var tredje från Västvärlden (zon 1) som inte hade bil i hushållet lånade ibland bil, vilket kan jämföras med 12 % från Afrika (zon 7). I Figur 7.8 visas hur ofta respondenterna kör bil.

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Zon 5 Zon 6 Zon 7 Zon 8

P

ro

cen

t

Kör aldrig bil

En eller flera gånger/år En eller flera gånger/månad En eller flera gånger/vecka Varje dag

Figur 7.8 Hur ofta respondenterna från respektive zon uppger att de kör bil. Alla respondenter ombads besvara denna fråga. n=2572.

Det var 59 % (43 % av männen och 70 % av kvinnorna) som aldrig körde bil. Som framgår av Figur 7.8 körde respondenter från Västvärlden (zon 1) oftare bil än

respondenter från de andra zonerna. Ungefär 75 % av respondenterna från Afrika och Latinamerika (zonerna 7 och 8) körde aldrig bil.