Möjlighet till resor med personbil

I SCB-databaserna framgår både om individen har körkort och äger personbil. Dessa båda variabler visar på möjligheten att transportera sig med personbil.

5.2.1 Körkortsinnehav

Ett sätt att visa på möjligheten till resor med personbil är att titta på körkortsinnehav. Körkort medför ökad möjlighet till mobilitet. I Tabell 5.7 jämförs andelen körkortsinne- havare i den utlandsfödda populationen med andelen i den svenskfödda. Alla andelar är beräknade bland dem som är 18 år eller äldre. Med körkortsinnehav menas att man har någon kombination av B-körkort, dvs. körkort för personbil.

I Körkortslag (1998:488) står i 6 kap. om utländska körkort att ett körkort som är utfärdat i en stat inom EES-länderna (Europeiska Ekonomiska Samarbetesområdet), Schweiz eller Japan och som gäller i Sverige får bytas ut mot ett likvärdigt svenskt körkort om innehavaren är permanent bosatt i Sverige (Notisum, 2006). EES-länderna består av EU och Efta-länderna Island, Lichtenstein och Norge. Efta står för European Free Trade Association. Körkort som är utfärdade utanför EES, Schweiz eller Japan är giltiga ett år i Sverige efter att personen folkbokförts, sedan måste förarprov avläggas. Före den 1 juli 1991 fick alla utländska körkort bytas mot svenska B-körkort om kör- kortsinnehavaren var folkbokförd i Sverige.

Tabell 5.7 Andel körkortsinnehavare bland personer 18 år och äldre i den utlandsfödda och den svenskfödda populationen. Källa: SCB-databaser.

Män (%) Kvinnor (%) Alla (%) Födda i Zon 1 71 58 63 Födda i Zon 2 70 33 54 Födda i Zon 3 74 41 56 Födda i Zon 4 59 30 40 Födda i Zon 5 55 33 42 Födda i Zon 6 67 28 49 Födda i Zon 7 43 15 30 Födda i Zon 8 48 24 36 Totalt utlandsfödda 67 42 54 Svenskfödda 87 76 81

Andelen i populationerna 18 år och äldre som har någon kombination av B-körkort varierar stort mellan utlandsfödda och svenskfödda. Bland utlandsfödda är det 54 % som har körkort och bland svenskfödda är det ca 80 % som har körkort. De utlands- föddas körkort består av svenska körkort som erhållits antingen genom byte av utländskt körkort till svenskt eller genom att svenskt förarprov utförts. Det finns ett bortfall av de utlandsfödda som har ett giltigt EES-körkort, likaså de som fortfarande har ett giltigt utländskt körkort, dvs. det har gått kortare tid än ett år sedan personen folkbokfördes. Således är andelen körkortsinnehavare i den utlandsfödda populationen något högre, det går dock inte att beräkna hur mycket högre. Ett EES-körkort behöver inte bytas ut om det är giltigt i hemlandet och hemlandets regler tillåter användning i Sverige. Det är dock fullt tillåtet att när som helst byta ut EES-körkortet till ett svenskt och personer som bestämt sig för att permanent bo här gör det i större utsträckning än personer som vill vara mer rörliga mellan olika länder. Svenskt körkort är också en identitetshandling till skillnad mot EES-körkortet vilket kan påverka personer att byta. Skillnaderna mellan män och kvinnor är större i den utlandsfödda populationen, där bara drygt 40 % av kvinnorna har körkort mot ca 75 % i den svenskfödda populationen. När man tittar på körkortsinnehav i de olika zonerna ser man också stora skillnader. Lägst andel körkortsinnehavare (30 %) finns bland dem som är födda i Afrika (zon 7). Jämför man med dem som kommer från Västvärlden (zon 1) är det dubbelt så många som är körkortsinnehavare i Västvärlden, denna skillnad är ännu större bland kvinnor. Andelen körkortsinnehavare bland kvinnor från Västvärlden är nästan fyra gånger högre än andelen körkortsinnehavare bland kvinnor från Afrika. Stor skillnad mellan kvinnor och män är det också bland utlandsfödda från Mellanöstern (zon 6). Även i popula- tionerna från forna Sovjetunionen, Asien och Latinamerika (zonerna 4, 5 och 8) är andelen körkortsinnehavare låg. Bland utlandsfödda från Västvärlden och Europa (zonerna 1, 2 och 3) kan körkortsinnehavet vara något högre än vad som angivits i tabellen pga. att EES-körkort inte finns med.

Ungefär 18 % av utlandsfödda med svenskt körkort har fått sitt utländska körkort utbytt. Majoriteten av dessa körkort (83 %) utbyttes före lagändringen 1991-07-01. Bland körkortsinnehavare från Mellanöstern (zon 6) är det 29 % som bytt sitt körkort till ett

svenskt utan att genomgå svenskt körkortsprov, i Afrika och Latinamerika (zonerna 7 och 8) är det ca 25 %. Lägst andel utbytta körkort finns bland utlandsfödda från forna Sovjetunionen (zon 4), nämligen 11 %. Det är även efter 1991-07-01 många utanför EES-länderna, Schweiz och Japan som bytt sitt körkort utan att genomgå svenskt förarprov. Detta kan exempelvis vara personer som vistats i något EES-land och tagit sitt körkort där, vilket de alltså inte behöver byta när de senare folkbokförs i Sverige. 5.2.2 Personbilsinnehav

Ett ytterligare sätt att visa på den möjlighet som finns till resor i personbil är att studera andelen personbilsägare. SCB-databaserna innehåller inga uppgifter om hushåll och därför analyseras bilinnehav på individnivå. I Tabell 5.8 visas andelen personbilsägare i den utlandsfödda och den svenskfödda populationen.

Tabell 5.8 Andel personbilsägare i den utlandsfödda och den svenskfödda popula- tionen. Källa: SCB-databaser.

Män (%) Kvinnor (%) Alla (%) Födda i Zon 1 53 27 39 Födda i Zon 2 39 17 29 Födda i Zon 3 47 19 32 Födda i Zon 4 34 12 20 Födda i Zon 5 24 11 16 Födda i Zon 6 31 12 22 Födda i Zon 7 23 7 16 Födda i Zon 8 27 11 19 Totalt utlandsfödda 41 19 29 Svenskfödda 48 27 37

Personbilsinnehav är beräknat bland fysiska personer och de kan äga en eller flera personbilar. I denna analys har juridiska personer, som exempelvis taxiförare, inte tagits med. Vid en jämförelse mellan utlandsfödda och svenskfödda framkommer att andelen bilinnehavare är lägre i den utlandsfödda populationen, 29 %, mot andelen bland svenskfödda, 37 %. Om juridiska personer tas med blir andelen bilägare 32 % i den utlandsfödda populationen och 42 % i den svenskfödda, dvs. skillnaden är något större än med enbart fysiska personer. Andelen personbilsägare kan också beräknas i popula- tionen 18 år och äldre och då konstateras att 33 % bland de utlandsfödda var bilägare och 41 % av de svenskfödda, när enbart fysiska personer medräknas. Det kan emellertid vara så att skillnaderna mellan svenskfödda och utlandsfödda är ännu större, eftersom det är tänkbart att den svenskfödda populationen i högre utsträckning har tillgång till förmånsbilar i tjänsten och därmed har en ytterligare möjlighet till resor i personbil. En högre andel av männen är fordonsägare jämfört med kvinnorna. Detta gäller både bland svenskfödda och utlandsfödda och könsskillnaderna är lika i båda populationerna. I Västvärlden (zon 1) finns den högsta andelen fordonsägare, denna är t.o.m. högre än bland svenskfödda. Bland dem som är födda i Asien och Afrika (zonerna 5 och 7) är andelen fordonsägare lägst, 16 %. Bland personer födda i forna Sovjetunionen,

Mellanöstern och Latinamerika (zonerna 4, 6 och 8) är andelen fordonsägare också låg, runt 20 %.

Vid en jämförelse av fordonens ålder år 2003 görs en begränsning till att fordonen ska vara ägda av fysiska personer, bilarna ska vara fr.o.m. årsmodell 1974 (dvs. ej veteran- fordon) samt vara i trafik eller avställda (ej avregistrerade). De svenskföddas genom- snittliga ålder på personbilarna är 9,8 år och de utlandsföddas personbilars genom- snittliga ålder är 9,5. Det är med andra ord ingen skillnad mellan hur gamla bilar svenskfödda och utlandsfödda äger.

När det gäller körsträcka har SCB tillgång till uppgifter från Bilprovningen, som mäter och uppskattar årliga körsträckor i mil. Vid analysen av körsträckor har en begränsning gjorts till fysiska personer som äger fordon. Vidare ska fordonet under året ha

registrerats i trafik eller vara avställt, avregistrerade fordon är alltså inte medräknade. Den genomsnittliga körsträckan är beräknad bland de fordon som har en angiven

körsträcka i SCB-databaserna. Ett stort antagande ligger i dessa siffror, nämligen att den som är registrerad som ägare på fordonet kör hela den sträcka som registrerats.

I analyserna som gäller år 2003 har en uppdelning gjorts i ägarens födelsezon och kön. Totalt sett finns inga skillnader mellan svenskfödda och utlandsfödda i hur långt man årligen färdas, ca 1 540–1 550 mil. Däremot finns skillnader i hur mycket personer födda i olika zoner kör. Personer från forna Sovjetunionen (zon 4) har den kortaste genomsnittliga körsträckan om ca 1 300 mil under år 2003. De längsta körsträckorna har personer från Östeuropa och Mellanöstern (zonerna 3 och 6), ca 1 635 mil. Det verkar också vara så att män har längre körsträckor än kvinnor. Bland utlandsfödda är männens körsträcka ca 210 mil längre än kvinnornas och bland svenskfödda är skillnaden 250 mil. Det är dock vanskligt att uttala sig om könsskillnader i körsträcka eftersom det här antas att den som står som ägare till fordonet kör hela sträckan. Fler män än kvinnor är personbilsägare, men om kvinnan har körkort kan det ju vara så att hon kör den bil som mannen står som ägare för. Samma sak gäller givetvis för kvinnors bilar, som även män kan köra. När det gäller körsträckor i de olika zonerna förutsätts också att bara människor födda inom den egna zonen kör.