Resvanor

Respondenterna tillfrågades i fråga 44 hur de oftast transporterade sig när de skulle: handla mat, till sjukhus, lämna barn på dagis eller skola, till kyrka eller liknande, hälsa på släkt eller vänner som bor nära dem samt hälsa på släkt eller vänner som bor i en annan del av Sverige. Kategorin ”åker kollektivt” innefattar i denna redovisning buss, tåg och tunnelbana medan kategorin ”annat sätt” innefattar både alternativet annat sätt och taxi.

7.7.1 Till mataffär

Hur män och kvinnor tog sig till affären för att handla mat åskådliggörs av Figur 7.15.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Promenerar Kör bil Passagerare

i bil Åker kollektivt Cyklar Annat sätt P ro cen t Män Kvinnor

Figur 7.15 Hur män och kvinnor tar sig till affären för att handla mat (procent).

n=2535. Det var 19 respondenter som uppgav att de aldrig handlar mat och ingår inte i fördelningen.

Som framgår av Figur 7.15 var det lika stora andelar män och kvinnor som promenerade för att handla mat. Bland dem som körde bil och cyklade för att handla mat var andelen män högre än andelen kvinnor. En högre andel kvinnor än män var passagerare i bil. Cirka en tredjedel av respondenterna från Västvärlden och Östeuropa (zonerna 1 och 3) körde oftast bil när de skulle handla mat. Det näst vanligaste för respondenter från dessa områden var att promenera (29 %). Det vanligaste alternativet för respondenter från alla övriga zoner var att promenera (33–45 %) när de handlade mat, och det näst vanligaste i Sydeuropa och forna Sovjetunionen (zonerna 2 och 4) var att köra bil (26 %) och i övriga zoner att åka kollektivt (20–27 %).

7.7.2 Till sjukhus

I Figur 7.16 redovisas hur respondenterna transporterade sig till sjukhus.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Promenerar Kör bil Passagerare i bil Åker kollektivt Cyklar Annat sätt Pr o c e n t Män Kvinnor

Figur 7.16 Hur män och kvinnor tar sig till sjukhus. n=2443. Det var136 respondenter som uppgav att de aldrig reser till sjukhus.

Drygt 40 % av respondenterna tog sig till sjukhus med kollektiva färdsätt, se Figur 7.16. Det var 30 % av männen och 20 % av kvinnorna som körde bil till sjukhus, medan 5 % av männen och 20 % av kvinnorna var passagerare i bil när de skulle åka till sjukhus. Andelen som färdades på annat sätt var upp mot 10 %, vilket innebär att en hel del sjukhusresor företogs i taxi.

Det vanligaste sättet för respondenter från Västvärlden och Östeuropa (zonerna 1 och 3) att ta sig till sjukhus var att köra bil (30 resp. 34 %) och att åka kollektivt (27 resp. 30 %). Respondenter från de övriga zonerna åkte oftast kollektivt (36–57 %). På andra plats kom att åka bil, antingen som förare eller passagerare (16–28 %), utom i Afrika (zon 7) där taxiresor (12 %) kom på andra plats.

7.7.3 Till dagis eller skola

Många av respondenterna lämnade barn på dagis eller skola och i Figur 7.17 redovisas vilket färdsätt de använde när de skulle göra detta. Det var dock 35 % av männen och 32 % av kvinnorna som aldrig gjorde denna typ av resa.

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Promenerar Kör bil Passagerare i bil Åker kollektivt Cyklar Annat sätt P ro cen t Män Kvinnor

Figur 7.17 Hur män och kvinnor färdas när de ska lämna barn på dagis eller skola. n=1494. Det var 746 respondenter som uppgav att de aldrig reser till skola eller dagis.

Av männen uppgav 57 % och 69 % av kvinnorna att de promenerade när de skulle lämna barn på dagis eller skola, vilket framgår av Figur 7.17. Det var en större andel män än kvinnor (18 resp. 8 %) som körde bil i dessa situationer. De andra alternativa färdsätten användes av ungefär lika stora andelar män som kvinnor. Det vanligaste svarsalternativet från samtliga zoner var ”promenerar”, även om andelen som svarade detta alternativ varierade mellan 49 och 75 %.

7.7.4 Till kyrka eller liknande

Andelen män och kvinnor som aldrig åkte till kyrka eller motsvarande var knappt 30 %. I Figur 7.18 redovisas vilka färdsätt som användes av dem som åkte till kyrka eller liknande. 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Promenerar Kör bil Passagerare i bil Åker kollektivt Cyklar Annat sätt P ro cen t Män Kvinnor

Figur 7.18 Hur män och kvinnor tar sig till kyrka eller motsvarande. n=1691. Det var 663 respondenter som uppgav att de aldrig åker till kyrka eller motsvarande.

Ungefär 30 % av de svarande, både män och kvinnor, promenerade till kyrka eller liknande, vilket visas i Figur 7.18. Män körde bil och cyklade i större utsträckning än kvinnor. Kvinnor, å andra sidan, var oftare passagerare i bil medan det var ungefär lika vanligt att män och kvinnor åkte buss, tunnelbana eller spårvagn.

7.7.5 Till sfi-kurs

Frågorna 45–48 i enkäten handlade om att resa till sfi-kursen och respondenten fick berätta hur de oftast åkte mellan hemmet och sfi-kursen samt hur de värderade detta alternativ. Värderingen av färdsättet gjordes på en fem-gradig skala där de två yttersta alternativen i analysen slagits samman.

I Tabell 7.6 visas de fem vanligaste sätten (av nio angivna) att ta sig hemifrån till sfi- kursen.

Tabell 7.6 De vanligaste sätten för män respektive kvinnor att ta sig från hemmet till sfi-undervisningen.

Män % Kvinnor %

1. Åker buss 36 1. Åker buss 42

2. Promenerar hela vägen 16 2. Promenerar hela vägen 24

3. Cyklar hela vägen 15 3. Åker tunnelbana 12

4. Kör bil 15 4. Cyklar hela vägen 8

Det vanligaste färdsättet till sfi-kursen, för både män och kvinnor, var buss, vilket kan ses i Tabell 7.6. Det var en mycket högre andel kvinnor än män som promenerade hela vägen. Andelen män som cyklade hela vägen var dubbelt så hög som andelen cyklande kvinnor. Det var 15 % av männen som körde bil till sfi-utbildningen, men bara 5 % av kvinnorna.

Två av tre respondenter ansåg att det sätt de åkte till sfi på var snabbt eller ganska snabbt, bara cirka 15 % ansåg att det var långsamt eller ganska långsamt. Det var 60 % av männen och 55 % av kvinnorna som ansåg att deras färdsätt var billigt eller ganska billigt, samtidigt ansåg ungefär var fjärde att färdsättet var dyrt eller ganska dyrt. Knappt två tredjedelar tyckte att deras färdsätt var bra eller ganska bra för hälsan. Knappt 15 % ansåg däremot att det var dåligt eller ganska dåligt för hälsan. Det var även runt 15 % som tyckte att sättet de färdades på var stressigt eller ganska stressigt. Ungefär tre fjärdedelar ansåg att deras färdsätt var trafiksäkert eller ganska trafiksäkert och lika många att det var ett tryggt eller ganska tryggt färdsätt. Det vara bara 5 % som tyckte att det var otryggt eller ganska otryggt. Två av tre respondenter ansåg slutligen att deras sätt att färdas var bra eller ganska bra för miljön.

Svaren på frågan ”Om du fick välja, hur skulle du helst vilja åka till sfi-kursen?” (fråga 47) visas i Tabell 7.7.

Tabell 7.7 Hur män respektive kvinnor helst vill ta sig till sfi-kursen.

Män % Kvinnor %

1. Köra bil 26 1. Promenera hela vägen 27

2. Cykla hela vägen 21 2. Åka buss 25

3. Åka buss 21 3. Köra bil 20

4. Promenera hela vägen 18 4. Cykla hela vägen 14

5. Åka tunnelbana 7 5. Åka tunnelbana 7

Männen ville helst köra bil till sfi-kursen medan kvinnorna helst ville promenera hela vägen, det var en fjärdedel av de svarande som angav dessa alternativ vilket framgår av Tabell 7.7.

Om resultatet på denna fråga jämförs med hur respondenterna faktiskt tar sig till sfi- kursen kan noteras att fler män och kvinnor skulle vilja köra bil och cykla, medan färre skulle vilja åka buss och tunnelbana.

7.7.6 Till släkt och vänner

Enkätens frågor 35–38 och delar av fråga 44 handlade om att resa för att hälsa på släkt och vänner som bor nära eller i en annan del av Sverige.

Det vanligaste färdsättet när man hälsade på vänner eller släktingar som bodde nära var att promenera (43 %) eller åka kollektivt (29 %). När man hälsade på släktingar i en annan del av Sverige åkte nästan hälften kollektivt, dvs. med buss eller tåg och en fjärdedel körde bil. Det var en högre andel av männen än kvinnorna som åkte kollektivt eller körde bil. Kvinnorna var i lika hög grad passagerare i bil som förare (ca 22–23 %). Knappt sju av tio hade släkt eller vänner som bodde i en annan del av Sverige, störst andel som hade det kom från Mellanöstern (zon 6) och lägst andel kom från Latin- amerika (zon 8). Nio procent av både män och kvinnor uppgav att de aldrig hälsade på

dessa. Från Västvärlden (zon 1) var det 5 % som aldrig hälsade på släkt eller vänner i en annan del av landet, vilket kan jämföras med 15 % av respondenterna från Sydeuropa (zon 2). Ungefär två tredjedelar hälsade på släkt eller vänner minst en gång i månaden. Det var 80 % som skulle vilja hälsa på släkt eller vänner i en annan del av Sverige oftare än de gjorde. De som ville det allra mest var respondenterna från Mellanöstern och forna Sovjetunionen (zonerna 6 och 4), men bara knappt 70 % av respondenterna från Västvärlden (zon 1) ville hälsa på släkt eller vänner oftare.

De som svarade att de skulle vilja hälsa på släkt eller vänner oftare ombads svara på varför de inte gör dessa resor. Respondenterna skulle kryssa i maximalt tre alternativ. I Tabell 7.8 framgår hur stor andel som kryssade i respektive alternativ. Summan blir därför inte 100 %.

Tabell 7.8 Varför respondenter inte oftare hälsar på släkt/vänner trots att de skulle vilja.

Totalt (%) Män (%) Kvinnor (%)

Resan är för dyr 72 76 69

Har inte tid att resa 55 56 55

Resan tar för lång tid 43 39 46

Resan är för svår 16 15 18

Finns inte något bra sätt att åka på 10 10 9

Som framgår av Tabell 7.8 var det ungefär tre fjärdedelar som inte hälsade på släkt eller vänner oftare eftersom resan var för dyr. Fler än hälften av respondenterna hade inte heller tid att resa.

Färre än hälften (43 %) av deltagarna från Västvärlden (zon 1) hade inte tid att hälsa på släkt eller vänner oftare, vilket kan jämföras med 64 % av deltagarna från forna

Sovjetunionen (zon 4). Hälften av de svarande från Sydeuropa och Asien (zonerna 2 och 5) ansåg att resan skulle ta för lång tid, jämfört med knappt tre av tio från forna Sovjetunionen (zon 4). Det var 22 % från Mellanöstern (zon 6) som tyckte att resan var för svår, jämfört med 5 % av respondenterna från Västvärlden (zon 1). Från Mellan- östern (zon 6) tyckte 77 % av respondenterna att resan var för dyr, medan motsvarande siffra från Sydeuropa (zon 2) var 54 %.

Var fjärde respondent som aldrig gått i skolan innan de kom till Sverige kryssade i alternativet ”resan är för svår”. Detta kan jämföras med dem som hade lång utbildning (16 år eller längre) där ca 10 % kryssade i detta alternativ.