Kartellen i Dalarnas tidningars artikel (K1)

Musikfestivalen Peace and Love bestämde år 2014 för att boka Kartellen till festivalen. Det fick till följd att Dalarnas Tidningar (DT) bestämde sig för att avbryta samarbetet med festivalen, om inte Kartellen blev avbokade. Artikeln är skriven och publicerad i DT.

Narrativet börjar med att beskriva Kartellens frontfigur Sebbe Stakset som en våldsam och kriminell person. Skribenten lämnar tolkningsföreträde till Peter Holmbom, som är

privatmarknadsansvarig på DT. Eftersom artikeln handlar om hur DT agerat i en situation och dessutom är skriven av en reporter som jobbar på DT, blir det intressant att studera mediernas gestaltningsmakt och hur makten ter sig i den här artikeln. Vi har valt att fokusera på makt och har därför valt citat ur artikeln med fokus på tolkningsföreträde. Därefter har vi applicerat Asp och Bjerlings teori om gestaltningsmakt.

Artikelförfattaren börjar med att berätta om hur Kartellens frontfigur året före dömts för mordhot via Twitter och skribenten har valt att lyfta fram ett utdrag från Sebastian Staksets Twitterinlägg. Ett utdrag som kan tolkas som att skribenten valt att lyfta fram det värsta exemplet för att förstärka sitt ställningstagande, allt i enlighet med vad Gustafsson och Arnberg menar vara en av moralpanikens byggstenar (2013).

”Vill tortera han i tre dygn med avbitartång locktång blåslampa för att stoppa blödningar me!” (K1, 2014).

Genom att framhäva detta uttalande från Kartellens frontfigur motiverar narrativet varför DT är emot att Kartellen ska spela på musikfestivalen. Ett sätt att tolka deras handlande är att de vill skydda Peace and Loves besökare från ett band som inte tar avstånd från politiskt våld. Det är alltså inte enbart narrativets val av vem som har tolkningsföreträde som gör att fokuset hamnar på DT utan även hur skribenten väljer att porträttera Kartellen, vilket blir till DT:s fördel.

Medierna har gestaltningsmakt genom att de kan välja vad som ska publiceras och vad som ska uteslutas, samt vem som får uttala sig och hur de får uttala sig (Asp & Bjerling, 2014). Ett exempel på det är när skribenten motiverar DT:s beslut om att avbryta sitt sponsorsamarbete med Peace and Love.

”Att Peace and Love nu bokat Kartellen till Peace and Love world forum i början av juli har

mött kritik, bland annat på insändarplats i Dalarnas Tidningar och kritiseras idag också av DT:s ledarskribent Sara Telde” (K1, 2014).

Citatet säger att det i Dalarnas tidningar uppstått motstånd, både bland läsare och bland skribenter, mot att Kartellen tillåts spela på festivalen Peace and Love. Vad som framgår genom narrativet är att Dalarnas tidningar kritiserar Peace and Loves val av bokning och att de inte står ensamma med sin kritik. I denna artikel är det tydligt vem som har makten. Förutom att artikeln är publicerad i Dalarnas tidningar, handlar om Dalarnas tidningar och att det är en anställd på Dalarnas tidningar som uttalar sig på tidningens ledarsida, refererar även skribenten till tidigare artiklar som tidningen publicerat om Kartellen. Dalarnas tidningar har här inflytande att tolka och beskriva verkligheten för sina läsare utifrån sin egen synvinkel. Genom att endast hämta information från sig själva, belyses nyheten endast från ett håll och läsarens tolkningsmöjlighet begränsas (Asp & Bjerling, 2014). Men det kan även tolkas som att detta är en relevant artikel att skriva om, eftersom det är en lokal händelse som berör DT och deras läsare. Även DT:s tolkningsföreträde kan tolkas som en självklarhet eftersom det är de som är upprörda och har tagit beslutet.

Det finns ytterligare en faktor att se till när det gäller tidningens handlande. Eftersom de även agerar som sponsorer för musikfestivalen, bör de ha extra mycket att säga till om när det gäller vem som ska få spela. Därmed spelar Dalarnas tidningars sammantagna agerande sannolikt större roll än vad konkurrerande medier spelar.

Genom direktcitat låter skribenten Dalarna privatmarknadsansvarig, Peter Holmbom, motivera beslutet att avsluta sin sponsring av Peace and Love:

”Våra värderingar baseras på demokrati och människors lika rättigheter då går det inte att stötta en festival som bokar band vars medlemmar inte tar avstånd från politiskt våld” (K1,

Här framgår det att DT vill skydda publiken. Vad som är intressant är att DT väljer att exemplifiera med Staksets personliga uttalande istället för vilken musik Kartellen framför. Precis som i Metcalfs studie är det banden som står i fokus snarare än deras musik. Med den studien i tankarna går det att se på DT:s artikel som att de väljer att lyfta fram Staksets uttalande för att det är starka ord som förstärker känslan av att DT tar stort ansvar när de väljer att inte stötta bandet. Genom att inkludera visst material och exkludera annat i debatten, skapas en snäv och mycket problematisk förståelse av vad problemet är och symboliserar (Gustafsson & Arnberg, 2013).

Det blir lätt för skribenten att låta narrativet tala för DT då han är en del av källan. DT har helt ensamma makten att bestämma hur Kartellen, DT och problemet ska beskrivas. Det blir svårt för läsaren att få en annan bild av händelsen när inga andra röster hörs. Men artikeln avslutas med:

”DT söker Peace and loves vice ordförande Susan Törne Henningsson” (K1, 2014).

Detta kan tolkas som en ansträngning från skribentens sida att få någon annan att uttala sig. Dock framgår det inte om han inte fått tag på henne eller om hon valt att inte kommentera. Här lämnas läsaren att spekulera kring händelsen och hur Peace and Loves tystnad kan tolkas.