Labyrint i Nyheter24:s artikel (L4)

I Nyheter24:s artikel om Labyrint skriver reportern först om en spelning i Karlstad, sedan fortsätter artikeln om en kommande spelning som ska äga rum i Ljungby. Skribenten varvar uttalanden från polis med citat från en av bandmedlemmarnas Instagramkonton. Det är både polis från Karlstad och polis från Ljungby som uttalar sig. Artikeln avslutas med ett uttalande från pressansvarig för arrangören som står för den kommande spelningen; Ulf Larsson. Fokus i denna artikel ligger på hur polisen ser på och hanterar Labyrints spelning . Vi har valt att fokusera på citat som visar vilka ordval som lyfts fram via narrativet, vem som har

tolkningsföreträde och på vilket sätt de kommer till tals.

Det går att urskilja Cohens (2002) händelseförlopp i den här artikeln om Labyrint. Artikeln beskriver hur det blivit stökigt i samband med en Labyrintkonsert i Karlstad. Artikeln bygger på citat och bilder från bandets sociala medier. Bland annat har artikeln en så kallad faktaruta med utdrag från Labyrints Instagramkonto. Men även i den löpande texten citeras bandet.

Redan i ingressen börjar Cohens första fas, inventeras, att ta form. Ett problem dramatiseras och en syndabock utses samtidigt som moralentreprenörer försöker förutspå vad problemet kan leda till (Cohen, 2002). I denna artikel innehåller alla citat som tidningen har valt hårda ord mot polisen. Att lyfta fram de värsta exemplen är vanligt förekommande när det handlar om att skapa moralpanik. Genom att ta fram de mest överdrivna exemplen framstår de som genomsnittliga och rättvisande (Gustafsson & Arnberg, 2013). På så sätt stereotypiseras aktörerna; Labyrint framstår som bråkstakar och polishatare. Ett exempel på detta är ett citat som skribenten valt att sätta in i en faktaruta med rubriken ”Känner sig förföljda”:

”… Se vad vi får stå ut med i småstäder med inavlade horungepoliser med ögon i tinningen” (L4, 2013).

När narrativet är upplagt på det här viset blir berättandet mer dramatiskt, vilket förhöjer intresset och ökar nyhetsvärdet. Genom att lyfta fram texten i en annan form kan narrativet understryka något som bara behöver en snabb överblick (Bergström & Boréus, 2012). Att citatet lyfts fram i en faktaruta bredvid texten gör att det sticker ut och de som kanske inte läser hela texten får ändå en bild av bandet och händelsen. Karaktärerna som har skapats i artikeln framstår som syndabockar för ett samhällsproblem.

Efter att problemet inventerats inleds en första reaktionsfas där medierna positionerar sig (Cohen, 2002). I Nyheter24:s artikel positionerar sig skribenten som neutral i det avseendet att texten är formulerad med värdeladdade ord både när det talas om Labyrint och om polisen. Däremot bör noteras att det enbart är polisen som direktciteras, medan Labyrint citeras via sina inlägg på sociala medier. Det gör att skribenten kan välja hur han vill framställa Labyrint och vilka av deras åsikter och uttalande som ska lyftas fram. Skribenten har valt att intervjua polisen i Ljungby, där gruppen ska spela härnäst. På frågan om polisen har vidtagit några åtgärder på grund av händelsen i Karlstad svarar polisen Anders Karlsson:

”Jag har faktiskt inte hört talas om den här gruppen. Men vi får kanske planera om nu. Jag

ska sätta någon på att undersöka det hela” (L4, 2013).

Här kan man fråga sig om vem som tar initiativ till denna polisiära undersökning. Görs den här utredningen på grund av att polisen får frågan av Nyheter24? Eller hade den gjorts ändå? Det är omöjligt att svara på, men uppenbarligen verkar mediers bevakning i det här fallet ha medverkat till det fortsatta händelseförloppet.

Därefter följer en tredje fas, den andra reaktionsfasen, som innebär att det reses krav på att problemet på ett eller annat sätt ska lösas (Cohen, 2002). I detta fall blir det Ljungbypolisen som får uppdraget att ordna upp situationen. Men även arrangören av spelningen har

kontaktats av Nyheter24 för utfrågning om händelsen i Karlstad och framtida åtgärder:

”Vi samarbetar tätt med polisen oavsett vilka artister som kör. Vi är redo och ska se till att

myndigheterna vet vad som väntar så att det blir en lugn och bra stämning.” (L4, 2013).

Genom de frågor som medier uppmärksammar kan de få makt över myndigheter, eftersom myndigheter har en förmåga att anpassa sig efter medierna (Asp & Bjerling, 2014). Nyheter24 har uppmärksammat att det figurerar mycket droger runt Labyrint, vilket gör att polisen och arrangören börjar arbeta i förebyggande syfte. Om inte Nyheter24 eller andra medier valt att publicera en artikel om Labyrint, hade polisen kanske inte valt att arbeta på detta vis.

Moralpaniken lever vidare hos medier och myndigheter.

Skribenten på Nyheter24 har valt att låta bandet tala via sina sociala medier, istället för att intervjua dem personligen. Det innebär att skribenten har större möjligheter att styra narrativet

i önskad riktning. Skribenten har valt att berätta om bandets dispyt och ordkastningar utan att tala om grunderna till varför situationen uppstått. Det lämnar läsaren att spekulera vidare.

I denna artikel kan vi tolka det som att skribenten är moralentreprenören som försöker förutspå vad problemet kan leda till. Skribenten har lyft fram ett problem och till en början kan läsaren tolka skribenten som neutral. Men genom att han lyft fram de värsta exemplen, gett polisen tolkningsföreträde och kontaktat framtida arrangörer framstår han mer som en moralentreprenör som pekar på ett problem som måste åtgärdas.