Katarina och Isak

Katarina 48 år

Katarina är gift och har två söner, en 18 åring och Isak som är 16 år. Hon har en chefstjänst och sin fritid ägnar hon åt huset, barnen, promenader med familjens hund och så tränar hon karate.

Katarina fick sin första mobiltelefon via jobbet, en privat skaffade hon vid början av 2000-talet. Anledningen till att hon skaffade en mobiltelefon privat var att familjen reste mycket, var mycket i Thailand. Med en mobiltelefon kunde de då sms:a och ringa hem. Detta var ungefär samtidigt som barnen började röra sig lite mer själva och Katarina menar att det då var smidigt att de kunde nå henne. Det finns även fast telefon hemma hos Katarina och hennes familj.

Isak 16 år

Isak bor med sina föräldrar och en storebror som är 18 år. Han går första året i gymnasiet och på sin fritid skatar han och klättrar.

Han fick sin första mobiltelefon när han var ungefär tretton år och innan dess lånade han sin mammas ibland. Isak menar att det mer var hans föräldrar som ville att han skulle ha en mobiltelefon för att kunna nå honom när han var ute och att han sedan ”växt” in i att använda den.

Idag har han en Nokia som är stötsäker, han har gjort ett medvetet val då han skaffade den eftersom han tycker att telefonerna går sönder för lätt. Abonnemanget är Telenor med kontantkort och Isak uppskattar att han köper påfyllnad för ungefär 100 kronor i veckan.

5.4.1. Kommunikationssätt

Samtal och sms

Katarina menar att kommunikationen via mobiltelefonen med Isak till största del sker genom att de ringer. Hon sms:ar de gånger hon vet att han inte kan svara direkt till exempel om han är i skolan. Hon sms:ar också kvällstid i de fall där hon tror att det kan bli pinsamt för något av hennes barn om hon ringer för att kolla var de är. Samtalen rör till största delen praktiska saker under vardagarna men på helgen är det mer att kolla läget. Isak säger att han sms:ar med sina kompisar men att han ringer till sina föräldrar. Han menar att det går snabbare och är lättare för hans föräldrar att få fram vad de vill säga via ett samtal och att det kostar mer att skicka så många sms så de skulle förstå.

Fast telefon – mobiltelefon

Familjen har fast telefon och Katarina ringer från den då hon är hemma.

Om Isak ringer till kompisarnas mobiltelefoner eller hem till deras fasta telefon beror lite på om han själv är hemma eller inte. Om han ska ringa till kompisar där han inte känner föräldrarna ringer han till kompisens mobiltelefon.

För att det, jag vet inte, det känns bättre och då får man ju prata med den personen man vill prata med och inte massa andra. Det blir mer effektivt (Isak 16 år).

Isak har också kompisar vars föräldrar han känner väl och dit ringer han lika gärna till den fasta telefonen som till kompisens mobiltelefon.

…deras föräldrar är jag jättebra vänner med och så, så då spelar det ingen roll, så då brukar jag ringa för det är ju mycket billigare. Så det brukar jag (Isak 16 år).

Katarina anser att hon idag i mindre grad än förut har telefonnummer till Isaks kompisar eller deras föräldrar, mobilnummer eller hemnummer. Det är heller ingen information som hon försöker skaffa sig. Isak säger så här på frågan om han har gett sina kompisars mobilnummer till sina föräldrar:

Nä, verkligen inte. Jag har så många kompisar som har det och jag, alltså det, det är det

5.4.2. Tillgänglighet

Att vara tillgänglig

Isak säger att han oftast är tillgänglig för sina föräldrar via mobiltelefonen, om inte batteriet tar slut. Han tycker att det är viktigt att de ska kunna få tag i honom men samtidigt ser han det som lite jobbigt ibland, att de kan ringa och störa eller tjata, men oftast tycker han att det är bra att de kan nå honom. De tillfällen han kan känna att det stör är då han är med kompisar och de ser på film eller om han är stressad och ska iväg någonstans.

Isak anser dock inte att hans föräldrar ringer så mycket till honom, att de tänker lite på att inte ringa och störa. På helgen är det hans eget ansvar att ringa till dem istället. Isak berättar om att han har många kompisar som blir ”jagade” av sina föräldrar på helgen och att de då stänger av sina mobiltelefoner för att föräldrarna inte ska kunna ringa. Isak själv stänger aldrig av sin mobiltelefon av den anledningen.

Nä det, ja jag skulle ju aldrig få för mig att stänga av den för att de inte skulle få tag på mig, då skulle de nog blivit rätt lack (Isak 16 år).

Isak menar att om han inte svarar i sin mobiltelefon är anledningen ofta att han inte hör den och han säger att hans föräldrar då brukar ringa ungefär fem gånger och sedan inte mer. Isak säger att han sedan ringer upp när han ser att han missat deras samtal.

Katarina säger att hon oftast är tillgänglig för sina barn via mobiltelefonen. Hon menar att det inte känns riktigt bra om det händer att hon glömmer mobilen hemma och hennes barn inte vet att de inte kan få tag i henne. Katarina ser till att ha telefonen nära sig så hon hör den om hon själv är iväg på någonting till exempel restaurangbesök.

Arbete och skola

Katarina menar att hon kan känna sig stressad om hennes barn ringer henne då hon sitter i möte på jobbet och att hon då skickar en upptagetton.

Ringer de två till tre gånger då blir jag rätt stressad då känner jag att det är något viktigt, då blir det tillslut ursäkta mig va så att jag kan ta detta samtal, så visst blir man lite stressad av det, det är jag (Katarina 48 år).

Isak säger att han inte förväntar sig att hans mamma jämt ska vara tillgänglig på sin mobiltelefon. När hon sitter i möte på jobbet ”klickar” hon honom, något som Isak inte har något problem med. Han anser att det är upp till henne att ringa tillbaka till honom när hon kan. Isak anser att när han ringer till föräldrarna så gör han det för deras skull, för att de vill veta var han befinner sig någonstans.

Isak har sin mobiltelefon med sig till skolan, den är då påslagen och han har den på vibration.

Han sms:ar aldrig under lektionstid och tycker att det är störande när andra gör det. Han svarar aldrig i telefonen om det ringer eller sms:ar under en lektion.

Fritid och aktiviteter

På fritiden ägnar Isak sig bland annat åt att skata och klättra. När han skatar brukar han ha mobiltelefonen på så hög volym som möjligt, för att höra den. Vid klättringen har han mobiltelefonen i väskan och så ringer han till sin mamma när han har åker därifrån, för att hon ska veta att han inte har ramlat ner.

När Isak har varit någonstans och kommer hem och det inte är någon hemma så menar han att det beror på situationen om han ringer till sina föräldrar. Om han kommer hem vid runt klockan 17.00–18.00 och det inte är någon hemma händer det att han ringer för att kolla var de är.

Ja ibland så blir man bara så, lite orolig (Isak 16 år).

När vi pratar om helger och fest poängterar Katarina att hon anser att det är oerhört viktigt att Isak svarar i sin mobiltelefon när han är ute på helgnätterna. Hon har hört från sina söner att de har kompisar som har låtsats att deras telefoner inte varit laddade då deras föräldrar ringt, på grund av att de till exempel varit onyktra och därför inte vill svara. Katarina säger också att trots att Isak befinner sig i en stökig miljö så ska han svara eller ringa tillbaka. Hon berättar om att han hade en period då han testade gränserna men att han nu har kommit i balans.

Katarina menar att hon vet att på de fester där Isak har varit med har det flödat av sprit. Om inte Isak svarar eller ringer tillbaks inom rimlig tid så börjar Katarina känna en viss misstänksamhet och spela upp ett scenario över att Isak försöker finta henne men samtidigt får hon dåligt samvete över att hon är misstänksam mot honom. Isak menar att hans föräldrar oftast inte brukar ringa honom när han är iväg på helgkvällar.

Då säger de ”ja ring vid tio” eller ”då lägger vi oss, ring innan dess och säg var du är” (Isak 16 år).

Isak menar också att han ringer till sina föräldrar för att de ska höra hur han låter. Han säger att de aldrig har sagt varför de vill att han ska ringa men menar att det är bra så de vet att han inte är helt ”på örat”.

Förflyttningskontakt

På helgenkvällar säger Isak till sina föräldrar vart han ska och han säger att sedan litar de på att han ringer till dem om han åker någon annan stans. Han menar att hans föräldrar ofta vet vad han ska göra och att han i förväg kan tala om ifall de ska någon annan stans senare. Han säger att om det händer något annat så ringer han inte och väcker dem för det men om han ska sova över hos någon så meddelar han dem alltid.

5.4.3. Ärlighet och förtroende

Katarina menar att sms är så kortfattat att det kan framkomma frågetecken runt det. Det kan finnas följdfrågor som inte får svar och skulle hon känna så, då något av hennes barn sms:ar henne, så väntar hon och vill ha svar på det när de kommer hem. Hon menar att det inte måste vara misstänksamhet utan att det kan vara nyfikenhet i positiv bemärkelse.

…vem var du med? Var hon med? Och man kan ha tusen frågor, man behöver inte vara misstänksam, bara att man vill vara delaktig i egentligen var de var (Katarina 48 år).

Isak menar att det är mycket enklare att vara oärlig via sms än via samtal och han tycker att folk vågar säga mycket mer och sedan om de blir uppringda så vågar de inte stå för någonting.

Han menar att det beror på att det är mer opersonligt och att det inte blir samma närkontakt.

Isak är alltid ärlig om var han är någonstans då hans föräldrar ringer eller sms:ar honom. Han ljuger aldrig för dem om det.

Vi pratar med Katarina och Isak om positioneringstjänsten där man kan se var den andre befinner sig. Katarina menar att hon tycker att det är ganska hemskt att övervaka på det sättet, att det tar emot och hon säger att det inte tilltar henne.

Jag vet att det var någon som Isak, hade en kompis, han hade misskött sig en del den här kompisen som, föräldrarna liksom la tydligen in en sådan övervakning på honom utan att han visste och det tyckte jag lät helt fruktansvärt (Katarina 48 år).

Isak säger att det är en tjänst som han verkligen inte skulle vilja ha. Han tror inte heller att det är en tjänst som skulle innebära större trygghet för hans föräldrar.

Nej, jag tror att de bara skulle bli paranoida och bara fråga ”ja, vad gjorde du där?” och

”vad gjorde du där?”. Sen skulle de bara vara massa oroliga och inte kunna sova. Som det är nu litar de på mig och då somnar de sen för de vet att jag är där, för de litar på mig så mycket. Jag tror det bara skulle vara jobbigt (Isak 16 år).

6. Analys

Utifrån det resultat vi har fått fram genom intervjuerna med föräldrar och tonåringar och den teori och bakgrund vi har presenterat kommer vi här att analysera och tolka materialet utifrån ett sociologiskt perspektiv.