Sammanfattning av analysen

Då vi utfört analysen av materialet har vi haft vår huvudfråga samt frågeställningar som en utgångspunkt. Vår huvudfråga är; Vad betyder mobiltelefonen för relationen mellan föräldrar och barn?

Vi har kommit fram till att relationen mellan tonåringar och föräldrar genomgått en förändring med mobiltelefonen som hjälpmedel. Vi ser det som att det har skapats en ny relation vilken vi har valt att kalla för ”förtroendebevarande-kommunikationsrelation”. I denna relation växelverkar tonåringar och föräldrar med varann och det sker ett ömsesidigt lärande dem emellan. Att även föräldrar lär sig av sina barn skildrar Margaret Mead med begreppet Prefigurativ kultur. Detta innebär att socialisationen blir lite förändrad mot det

”vanliga” där föräldrarna är de som vet och där barnet ska lära av dem. Relationen mellan föräldrarna och tonåringarna har även fått inslag av det som Giddens benämner som rena relationer där ömsesidigheten och tilliten är viktig och där tilliten ständigt återskapas. Även om förälder – barnrelationen inte är en självvald relation måste den omförhandlas och uppgraderas kontinuerligt och framför allt under tonårsperioden som är en självständighetsprocess från föräldrarna. Genom att använda mobiltelefonen som ett informations- och kontaktverktyg byggs relationen gemensamt upp och det blir en ständigt pågående aktivitet mellan tonåring och förälder. Denna aktivitet via mobiltelefonen blir extra betydelsefull då någon av parterna (tonåring och förälder) befinner sig i en oordnad tid.

Mobiltelefonen blir en kontaktlina mellan förälder och tonåring då till exempel tonåringen är på fest på helgen. Föräldrarna visar dock en hänsyn till tonåringarnas självständighet och de väljer ofta att sms:a eller låta tonåringarna höra av sig själva. Vi har även upptäckt att

mobiltelefonen skapar en valmöjlighet som handlar om vem tonåringarna vill prata med, de har en möjlighet att ringa direkt till varandra och på så sätt väljer de bort kompisars föräldrar som de inte känner så bra. Dessa socialisationsagenter som finns i utkanten av tonåringens liv blir personer tonåringen själv kan välja eller välja bort. Vi tolkar dock att anledningen till att tonåringarna väljer bort dessa vuxna beror på att de inte vet vilken roll de ska inta i förhållandet till dem. Det finns en ovilja att ringa till kompisars hemtelefon eftersom föräldrarna då kan svara. Vi ser det som att detta kan bero på att det idag finns två olika typer av relation mellan tonåringar och föräldrar. En relation där det finns en skillnad i hur tonåringen uppträder mot sina kompisar och i hur han/hon uppträder mot sina föräldrar, där dessa scener är separerade. I den andra och ”nya” relationen finns inte denna separation mellan kompisscen och föräldrascen. Då tonåringarna ringer till en kompis hemtelefon vet de inte vilken av dessa relationer kompisens förälder tillhör och därför uppstår en rollförvirring i vilken roll tonåringen ska inträda.

7. Reflektioner

Tre av våra intervjupar har fast telefon hemma och det fjärde paret, Cynthia och Elina, har endast mobiltelefoner. Automatiskt blir det då att de båda använder mobiltelefonerna mer än de andra paren eftersom det inte finns någon valmöjlighet. Vi uppfattar det som att mobiltelefoner är mer personliga än den fasta telefonen, den fasta telefonen befinner sig i ett rum/bostad som är gemensamt för dem som tillhör denna kontext. Med mobiltelefonen kan man nå direkt till den person man söker vilket skiljer sig mot den fasta telefonen där även någon annan kan svara.

Våra egna förutfattade meningar gällande mobiltelefonanvändande mellan föräldrar och tonåringar var att vi trodde att föräldrar använde mobiltelefonen för att ha kontroll över var deras barn var och vad de gjorde. Utifrån vårt empiriska material fick vi en helt annan bild av hur våra informanter såg på sin hantering av mobiltelefonen. Vi intervjuade fyra föräldrar och fyra tonåringar och ingen av dem såg mobiltelefonen som ett kontrollverktyg utan snarare som en hjälp för att informera och hålla kontakten med varandra. Det vi tycker var väldigt intressant var tonåringarnas inställning till mobilkontakten med föräldrarna. Det vi menar är att de alltid svarar eller ringer upp när de blivit kontaktade av föräldrarna och att tonåringarna ser det som en naturlig del i relationen med föräldrarna. Vi har uppfattat det som att det är såpass självklart för tonåringarna att vara ständigt nåbara för sina föräldrar och andra att de inte reflekterar över det. Vi upptäckte att mobiltelefonerna är viktiga för föräldrarna och att deras prioritering i användandet av den är att ha kontakt med sina barn. En av föräldrarna skiljer sig dock mot de övriga i användandet av mobiltelefonen. Hon har inte möjlighet att ha mobiltelefonen påslagen under arbetstid och glömmer ofta att sätta på den sedan. Utifrån intervjusituationen fick vi intryck av att hon tycker att det är krångligt att sms:a och hon tycker inte heller att hon vill vara tillgänglig varje stund. Vi tror att hennes låga användande av mobiltelefonen kan höra ihop med att hon inte får ha den påslagen på arbetet vilket kan medföra att hon inte hinner få en vardaglig rutin i att hantera mobiltelefonen.

Vi tyckte att det var spännande att se hur de fyra par vi intervjuat använder sig av mobiltelefonen som ett hjälpmedel i relationen tonåring – förälder. Vi upptäckte att tillit och förtroende var mycket viktigare än kontroll, vilket vi från början inte hade en aning om. Vi gick in i intervjuerna med en tro om att mobiltelefonen användes som ett medel för att, från föräldrarnas sida, ha koll på tonåringarna. Vi blev positivt överraskade då så inte var fallet.

Den relation vi upptäckte var istället en ny tillitsrelation där ömsesidigt förtroende och förståelse spelar stor roll. Tonåringarna är noga med att ringa till föräldrarna för att säga var de är någonstans, vi uppfattar det som att det finns ett osynligt kontrakt dem emellan som ingen av parterna vill bryta. Från tonåringarnas sida är det självklart att höra av sig till föräldrarna om de har missat ett samtal från dem, likaså hör de alltid av sig om var de är någonstans och då speciellt när det rör sig om helgkvällar och nätter. Från föräldrarnas sida rör det sig om att de alltid är nåbara med mobiltelefonen för tonåringarna, även helger och nätter. Föräldrarna visar också en stor hänsyn till tonåringarna genom att ofta välja funktionen sms istället för att ringa om de tror att samtalet kan störa tonåringarna. Utifrån intervjusituationerna har vi fått intrycket av att alla våra fyra intervjupar från grunden har en stabil relation vilket säkert spelar en stor roll i hur de använder mobiltelefonen. Vi har funderat lite på hur resultatet skulle se ut ifall det inte varit så. Vår informant Katarina berättar att hon känner till föräldrar som utan tonåringens vetskap använder sig av positioneringstjänst för att se var deras son befinner sig. Vi tror att mobiltelefonen kanske hade använts mer på detta övervakande sätt om inte tonåringen delar med sig av var han befinner sig eller om föräldrarna inte hade velat lyssna.

Skrivandet av denna uppsats har väckt frågor hos oss om hur det kommer att se ut då tonåringarna flyttar hemifrån. Vi tror att en individ som flyttat till eget boende inte längre ringer till föräldrarna för att meddela dem om var han/hon befinner sig och gör. Genom detta tror vi att samtalen via mobiltelefonen mellan föräldrar och barn ändrar karaktär. Detta gör att det hade varit intressant att se vad som sker med relationen då de hamnar i situationen att tonåringen flyttar hemifrån. Kommer denna täta kommunikation mellan dem att bestå? Hur kommer den att se ut då? Vi funderar om det kommer att bli en förstärkning av denna nya tillitsrelation eller en förändring till någon helt ny relationstyp.

Vi anser så här i efterhand att vår intervjuguide har vissa brister. Vi känner att vi kunde haft utförligare frågor som förhoppningsvis hade gett mer utvecklande information. Det finns saker som vi i efterhand kan se att vi har missat att fråga om och som vi tror skulle ge resultatdelen mer tyngd. Bland annat hade det varit intressant att få veta lite mer om hur relationen via mobiltelefonen ser ut mellan tonåringarna och fäderna. Speciellt hur det ser ut då de två tonåringar som bor huvudsakligen med sin mamma kommunicerar med sin pappa via mobiltelefonen. Vi tror att vårt resultat hade sett annorlunda ut om vi hade valt att

körkort och större rörlighet i sociala aktiviteter. Om vi hade valt att använda oss av enkäter eller en kombination av djupintervjuer och enkäter hade vi kanske kommit åt de familjer där det från början finns en ostabil relation mellan tonåring och förälder. Vi anar att relationen via mobiltelefonen dem emellan då hade sett annorlunda ut.

Då vi nu sitter här med en nästan färdig uppsats och tänker tillbaks till tiden då vi började diskutera vårt ämne infinner sig en förvåning om hur fel vi hade då vi antog att föräldrar använder mobiltelefonen som ett kontrollverktyg. Vi var så inne på kontrollerande föräldrar att vi inte riktigt kunde få fram tanken av att mobiltelefonen istället för kontrollverktyg kunde vara ett informations- och kontaktverktyg. Vi är glatt överraskade av studiens resultat och ser att våra informanter har, med hjälp av mobiltelefonen, skapat en relation som har blivit anpassad till tidsandan i dagens samhälle. Genom våra informanter har vi sett ett förhållningssätt mellan tonåringar och föräldrar som vi inte hade föreställt oss då vi började på uppsatsen. Vi ser det som att tonåringar och föräldrar skapat någonting helt nytt, en ny relation. En ”förtroendebevarande-kommunikationsrelation”.

8. Litteraturlista

Berger P, & Luckmann T. (1998) Kunskapssociologi, Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Falun: Walström & Widstrand andra upplagan.

Coleman, J. C. (1980) Tonårspsykologi. Stockholm: Liber.

Fischer, C. S. (1992) America Calling. A social history of the telephone to 1940. California:

University of Berkeley Press, Berkeley and Los Angeles.

Giddens, A. (1996) Modernitetens följder. Lund: Studentlitteratur.

Giddens, A. (2003) Sociologi. Lund: Studentlitteratur.

Giddens, A. (2005) Modernitet och självidentitet. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.

Goffman, E. (2004) Jaget och maskerna. Smedjebacke: Scandbook AB.

Gilje, N. & Grimen. H. (1992). Samhällsvetenskapens förutsättningar. Göteborg: Daidalos AB.

Johanson, A. (2000) Det Svenska teleundret Entreprenörer,ingenjörer och andra hjältar.

Stockholm: Ekerlid. Netcom.

Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

May, T. (2001) Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.

Mead, M. (1970) Kultur och engagemang. Göteborg: Bokförlaget Korpen.

Mercer, D. (2005) The Telephone, The life story of a technology. Greenwood Technograhies, Printed in the United States of America.

Rosengren, K. E. & Arvidson, P. (2002) Sociologisk metodik. Malmö: Liber.

Tidskrifter:

Göteborgsposten 2008-11-21: ”När kontrollbehov krockar med integritet” Leva, S. 19.

Mobil 2007. Nr 6 Juni. ”Positionering, Mer än bara vägkartor ” S. 90-95. Scanweb

Internet:

Allt om barns hemsida:

http://www.alltombarn.se/aktuellt/foraldrar-bor-inte-alltid-svara-nar-barnen-ringer-1.15942.

[Uppdaterad 081001]

PTS hemsida:

www.pts.se/sv/Telefoni/Fast-telefoni/ [081115]

www.pts.se/sv/Telefoni/Mobil-telefoni/ [081115]

Tekniskamuseets hemsida:

www.tekniskamuseet.se/mobilen/gobelang.shtml, Ansvarig utgivare: Anita Kempe, uppdaterad 20011219 www.tekniskamuseet.se/mobilen/1910_30.shtml www.tekniskamuseet.se/mobilen/1930_50.shtml www.tekniskamuseet.se/mobilen/1950_60.shtml www.tekniskamuseet.se/mobilen/1960_70.shtml www.tekniskamuseet.se/mobilen/1970_80.shtml www.tekniskamuseet.se/mobilen/1980_90.shtml www.tekniskamuseet.se/mobilen/1990_2000.shtml Vårdguidens hemsida:

www.vardguiden.se/templates/Article.aspx?Articleid=2431 [Uppdaterad 071017]

Eva Thulin, Ungdomars användning av dator, internet och mobiltelefon, Konsekvenser för vardagslivets geografiska dimensioner.

GUPEA, Göteborgs universitets publikationer elektroniskt arkivs hemsida.

www.gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/2959/1/CHOROS2002-2_(ET-lic).pdf. [081219]

Newsdesks hemsida:

www.newsdesk.se/pressroom/samsung/pressrelease/view/samsung-european-mobile-life-survey-244140). [081219]

Bilaga 1.