Halmstad Högskola Ht 2008 Sociologi C, Delkurs 2
Programmet för Sociologi och Socialt utvecklingsarbete
Mobiltelefonens betydelse för relationen mellan tonåring och förälder
Skriven av:
Anne Gunnarson 720117 Jessica Tiger 740406
Handledare: Per- Olof Olofsson, Lars-Olof Hilding
Förord
Arbetet med denna uppsats har varit roligt hela vägen och mycket intressant att genomföra. Vi vill rikta ett stort tack till alla våra intervjupersoner, tonåringar och föräldrar, som gett oss av sin tid och möjliggjort för oss att genomföra studien. Vi vill även tacka våra handledare Per- Olof Olofsson och Lars-Olof Hilding som gett oss bra vägledning och snabba svar under arbetes gång.
Vi vill även tacka våra respektive familjer som har stått ut med vår frånvaro under uppsatsskrivandet.
Anne Gunnarsson och Jessica Tiger
Abstract
Uppsatsen är en kvalitativ studie som handlar om kommunikation via mobiltelefonen mellan föräldrar och tonåringar. Vi har intervjuat åtta personer, fyra tonåringar i åldern 14-17 år samt deras mammor. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad mobiltelefonen betyder för relationen mellan föräldrar och tonåringar.
I bakgrunden har vi tagit upp den fasta telefonens och den mobila telefonens historia och utveckling samt tonåringarnas syn på att hantera och använda sig av mobiltelefonen. Teorier vi valt att använda är Margaret Meads kulturbegrepp, Anthony Giddens begrepp rena relationer samt tid och rum och slutligen Erving Goffman teori om roller och regioner.
Relationen mellan föräldrar och tonåringar har med mobiltelefonen som hjälpmedel genomgått en förändring. Vi ser det som att en ny tillitsrelation skapats där tonåringar och föräldrar informerar varandra kontinuerligt vilket framförallt sker under helger och kvällar.
Det sker ett samspel mellan tonåringar och föräldrar där ömsesidigt lärande ingår. Margaret Meads begrepp Prefigurativ kultur tar upp att även föräldrar lär sig av sina barn, vilket innebär att socialisationen blir lite förändrad mot det ”vanliga” där föräldrarna är de som är upplysta och där barnet ska lära av dem. Relationen mellan föräldrarna och tonåringarna har även fått inslag av det som Giddens benämner som rena relationer där ömsesidigheten och tilliten är viktig och där tilliten ständigt återskapas. Genom att använda mobiltelefonen som ett informations- och kontaktverktyg byggs relationen gemensamt upp och det blir en ständigt pågående aktivitet mellan tonåring och förälder.
Innehållsförteckning
1. Inledning sid. 6
1.1. Syfte och problemformulering sid. 8
1.2. Disposition sid. 9
2. Bakgrund sid. 10
2.1. Från telegraf via fast till mobil telefon sid. 10 2.2. Den fasta telefonens början och utveckling sid. 10
2.3. Mobiltelefon sid. 12
2.4. Positioneringstjänsten sid. 14
2.5. Ungdomar och deras syn på mobiltelefonens och
dess användningsområden sid. 15
3. Teori sid. 18
3.1. Socialisation sid. 18
3.2. Margaret Mead sid. 18
3.3. Anthony Giddens sid. 19
3.4. Erving Goffman sid. 21
4. Metod sid. 23
4.1. Hermeneutik sid. 23
4.2. Förförståelse sid. 23
4.3. Kvalitativ intervju sid. 24
4.4. Tillvägagångssätt sid. 25
4.5. Intervjupersoner sid. 26
4.6. Urval sid. 27
4.7. Intervju sid. 27
4.8. Validitet och reliabilitet sid. 28
5. Resultat och presentation av intervjupersoner sid. 29
5.1. Anna och Louise sid. 29
5.1.2. Kommunikationssätt sid. 30
5.1.3. Tillgänglighet sid. 31
5.1.4. Ärlighet och förtroende sid. 33
5.2. Cynthia och Elina sid. 33
5.2.1. Kommunikationssätt sid. 34
5.2.2. Tillgänglighet sid. 35
5.2.3. Ärlighet och förtroende sid. 37
5.3. Annelie och Sara sid. 38
5.3.1. Kommunikationssätt sid. 39
5.3.2. Tillgänglighet sid. 39
5.3.3. Ärlighet och förtroende sid. 41
5.4. Katarina och Isak sid. 42
5.4.1. Kommunikationssätt sid. 43
5.4.2. Tillgänglighet sid. 44
5.4.3. Ärlighet och förtroende sid. 46
6. Analys sid. 48
6.1. Att börja använda mobiltelefon sid. 48
6.2. Ömsesidiga relationer sid. 49
6.3. Rena relationer sid. 51
6.4. Tid och rum sid. 52
6.5. Respekt för tonåringarnas självständighet sid. 54
6.6. Att ringa ”hem” till kompisar sid. 56
6.7. Sammanfattning av analysen sid. 58
7. Reflektioner sid. 60
8. Litteraturlista sid. 63
Bilaga 1. Mobiltelefonens historia och utveckling Bilaga 2. Intervjuguide till intervju för tonåring Bilaga 3. Intervjuguide till intervju för föräldrarna
1. Inledning
Mobiltelefonen är idag något som de flesta äger och använder. När vi som skriver denna uppsats växte upp var inte denna teknik utvecklad så som den är idag. Under vår barn- och tonårstid hade vi endast tillgång till den fasta telefonen, det vill säga en stationär telefon.
Detta medförde att vi vid telefonsamtal var låsta till den plats telefonen var placerad på. Sedan dess har utvecklingen gått i rasande takt och dagens mobila telefon är inte längre ”bara” en telefon. Med mobiltelefonen har det också tillkommit en mängd funktioner som gör att en person kan välja en telefonmodell efter sina egna behov. Vanliga funktioner som ingår i mobiltelefonen är samtal och sms. Därefter kan man välja en modell som innehåller till exempel kamera, mp3, radio, internet och GPS.
Vi båda skaffade våra första mobiltelefoner för mellan fyra till sex år sedan och vi känner att vi på denna korta tid blivit mer eller mindre fostrade in i att använda den dagligen. Vi har egna erfarenheter och upplevelser av att andra förväntar sig att vi ska vara tillgängliga var vi än är och vad vi än gör, på fritid såväl som under arbetstid. Likaså kan vi själva känna att även vi förväntar oss att en person vi tar kontakt med ska vara tillgänglig för oss via sin mobiltelefon. Själva går vi inte längre hemifrån utan att ta med oss våra mobiltelefoner.
Vi känner en ökad trygghet genom att ha vår mobiltelefon med oss, att kunna ta kontakt med någon annan på ett snabbt och enkelt sätt ifall något skulle hända. Vi har tankar om att mobiltelefonen har kommit att bli var mans trygga ”nallebjörn” som inte går att vara utan.
Föräldrar kan till exempel lätt och snabbt ringa sina barn/tonåringar för att kolla var de befinner sig. Genom en bekant till en av oss har vi fått vetskap om att hon och hennes dotter, som har en nära relation till varandra, ofta sms:ar varandra men att det ökar när dottern är på fest under en helgkväll. Mamman säger sig uppleva en trygghet i och med att hon vet var hennes dotter befinner sig och hur hon mår.
Vi har funderat över om vissa föräldrar använder mobiltelefonen som ett kontrollverktyg för att stilla sin egen oro över var barnet är eller vad barnet gör. Detta för att vi har hört personer i vår närhet som har diskuterat bland annat att de har använt positioneringstjänst för att hålla koll på sina barn.
I artikeln När Kontrollbehov krockar med integritet från Göteborgsposten tas frågan upp att föräldrar vill veta vad deras barn gör. För att vara en bra förälder bör man, enligt artikeln, vilja och ha koll på vad barnet gör, men faktum kvarstår; hur mycket kontroll över barnet är okej för en förälder att ha? I vår vardag har det blivit helt naturligt att vi bli övervakade så till den grad att det till och med finns jackor med en GPS-mottagare för barn. Föräldrar idag har en stor okunskap om vad som försiggår i den digitala världen menar Ola Lindholm, chefredaktör på Kamratposten. Barnen har ofta gått om sina föräldrar i utvecklingen när det gäller vad som händer i den digitala världen, detta kan leda till en osäkerhet och sämre självförtroende hos föräldrarna som då istället för att förstå kan agera med en mycket hård övervakning. När reaktionen går överstyr har föräldern till en viss del kränkt barnets integritet enligt Ola Lindholm. Malin Alfvén som är barn- och föräldrapsykolog säger även hon att det finns en stor okunskap hos föräldrar men att det är viktigt att de tar ett ansvar för barnet och kontinuerligt sätter tydliga gränser. Marknaden har skapat produkter som kan användas till detta, till exempel mobiltelefonen och kameran och Malin Alfvén menar att det inte är helt fel att övervaka sitt barn på grund av att vårt samhälle har en ökad våldsgrad. Hon säger också att idag vet vi mer om allt och framför allt om barns behov, men med mycket information så upplevs det som svårare också. Att prata med varandra är mycket viktigt, det man kan göra är att bestämma en tid för när föräldern kan ringa upp och höra var barnet befinner sig så att barnet inte blir jagad, att hitta en lösning som passar båda är bra säger Alfvén. Enligt både Lindholm och Alfvén så behöver barn övervakning men bara till en viss del så gränsen tunn, men de säger att barn upp till 18 år ska ha en begränsad integritet (Göteborgsposten, 2008).
Genom egna erfarenheter har vi sett tendenser till att barn/tonåringar inte alltid behöver ta ett eget ansvar när det gäller att passa tider, ett exempel är att föräldrarna ringer eller sms:ar till barnet när det är dags att komma hem. I en artikel vi funnit på nätet uttalar sig en barnpsykolog om mobilkontakten mellan barn och föräldrar och hon menar att det är en positiv sak att de kan hålla kontakt under dagen och att föräldrarna då kan ha kontroll på sina barn. Men vidare menar hon att föräldrarna kan göra en ”björntjänst” mot barnen genom att alltid finnas till hands för att hjälpa barnet att lösa olika situationer och att barnen då kan missa en del av sin självständighetsutveckling (Allt om barns hemsida).
Mobiltelefonen har blivit lika vanlig att ha med sig som klocka, nycklar och plånbok. Den har på kort tid blivit en del av vår vardag. Anledningen till att vi har valt att skriva denna uppsats
vi tror kommer att fortsätta utvecklas och växa sig än mer större i framtiden. Vi tycker speciellt att det är intressant se tonåringarnas perspektiv på användandet av mobiltelefonen eftersom de som idag är tonåringar är första generationen som faktiskt växer upp med mobiltelefonen och det är de som sedan kommer att utveckla den vidare. Just hur mobiltelefonen används i samspelet mellan föräldrar och barn är någonting som vi funderat över och diskuterat med varandra. Föräldragenerationen är en generation som tagit till sig mobiltelefonen i vuxen ålder och som har upplevt tiden då tillgängligheten inte alls var lika självklar medans tonåringarna naturligt har växt upp i en tid då tillgängligheten är en del av deras vardag.
1.1. Syfte och problemformulering
Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilken relation mobiltelefonen skapar mellan tonåringar och föräldrar. Vi kommer att undersöka om mobiltelefonen är en påverkansfaktor i förhållandet mellan tonåringar och deras föräldrar och vilket uttryck det ger på kommunikation, tillgänglighet, tillit och kontroll dem emellan.
Vår huvudfråga är; Vad betyder mobiltelefonen för relationen mellan föräldrar och barn?
Våra delfrågor är;
Hur tillgängliga föräldrar och tonåringar är i förhållandet till varandra och vad tillgängligheten innebär för deras relation.
Om mobiltelefonen kan bidra till en ökad självständighet hos tonåringen eller om den blir en förlängd ”navelsträng” mellan tonåring och förälder.
Om och hur kommunikationen via mobiltelefonen påverkar tilliten och förtroendet i förhållandet mellan tonåringen och föräldern. Är det lättare att ljuga? Säger man var man är? Kan man lita på varandra?
1.2. Disposition
Uppsatsen innehåller sju kapitel.
Kapitel ett är Inledningen där vi börjar med att berätta varför vi har valt att göra denna undersökning. Vidare beskriver vi syfte och problemformulering och slutligen presenterar vi vår disposition över uppsatsen. I andra kapitlet har vi Bakgrund som beskriver bland annat mobiltelefonens och den fasta telefonens historia och tonåringars synsätt och hantering av mobiltelefonen. Därefter i kapitel tre presenterar vi de Teorier som vi kommer att använda oss av i analysen, vilka är Margret Meads kulturbegrepp, Giddens rena relationer och tid och rum samt Goffman om roller och regioner. I det fjärde kapitlet Metod beskriver vi hur vi har gått tillväga med intervjuer, urval och anledningen till vårt metodval. Kapitel fem är Resultat och där presenterar vi vårt insamlade empiriska material. I kapitel sex som är Analys tolkar vi vårt resultat tillsammans med teorier och bakgrund. Slutligen är vi på det sjunde kapitlet Reflektioner, där vi kommer in med lite egna synpunkter och för en diskussion om undersökningens utförande.
2. Bakgrund
Under bakgrund kommer vi att presentera mobiltelefonens historia och uppkomst samt dess utveckling fram till idag. Vi kommer också att beskriva den fasta telefonens uppkomst.
Vidare skriver vi om olika mobilnätsutvecklingar och spridningen över Sverige och Europa.
Efter det presenterar vi en undersökning som är beställd av Samsung som heter European Mobile Life Survej, denna handlar om hur Européer ser på mobiltelefonsanvändande.
Därefter kommer det en beskrivning om tjänsten positionering. Slutligen beskriver vi beskriva ungdomars syn på mobiltelefonen och dess användningsområden utifrån Eva Thulins undersökning.
2.1. Från telegraf via fast till mobil telefon
Dagens mobiltelefon härstammar från tre olika utvecklingsfaser i den tekniska/samhällelig historia som kom igång redan under 1780-talet. Den första fasen var när telegrafen upptäcktes och anlitades. Därefter övergår utvecklingen till den andra fasen som var den fasta/standard telefonens framsteg och användning och till sist den tredje fasen vilken är mobiltelefonens tekniska utveckling med sin enorma genomslagskraft till den vanliga medborgaren. Fasernas har överlappat varandra vilket innebär att både den fasta och den mobila telefonen fortfarande används sida vid sida idag (Mercer, 2005).
2.2. Den fasta telefonens början och utveckling
Ordet telefon som är en svensk översättning från det engelska ordet ”telephone” härstammar från det grekiska ordet ”tele” som betyder på avstånd och ordet ”phone” som betyder röst.
Alexander Graham Bell är den som har fått erkännandet till uppfinningen av telefonen, men det har visat sig att det fanns fler som konkurrerade med att utveckla denna teknik men som inte hade de möjligheterna till att ta patent på idén som Bell hade. Några av dem som det nämns i historien som inte lyckades genomföra det är Elisha Gray och italiensk-amerikanen Antonio Meucci’s. Bell tog patent på telefonen den tredje mars år 1876 och har i USA patent nummer; 174,465.
Den 10 mars gjorde han det berömda samtalet med sin assistent Watson; Mr Watson, come here, I want to see you (Mercer, 2005).
Fischer (1992) tar upp att tekniksociologen Ron Westrum hävdat att det när den fasta telefonen anlände startades en upplösning av sociala processer, man sågs inte längre ansikte
mot ansikte på samma sätt som förut. Individer kom dock att acceptera detta fysiska avskiljande eftersom telefonen kunde upprätthålla separationen från det direkta mötet. Trots detta är det inte samma som att vara ”på plats” och telefonen skapar nya och andra gemensamma strukturer. Han menar att en viss oro förekom om att telefonbaserade relationer i grunden var falska och ytliga och att detta kunde medföra skapandet av en ny norm vilket kunde begränsa och hämma andra sociala interaktioner. Även sociologen Peter Berger säger att genom att använda telefonen vanemässigt innebär det också att lära sig att på ett annat sätt samspela med andra vilket blir på ett betydligt mer opersonligt och ytligt sätt. Troligtvis appliceras de här vanorna till andra sidor av livet som är icke telefoniska relationer med andra, problemet är hur och i vilken omfattning. En annan angelägenhet är att telefonen möjliggör för mycket och eller fel sort av social interaktion. Redan år 1899 noterade en engelsman att varje ”förnuftig och medveten” medborgare borde bäva inför den dag då varje hushåll kan ringa upp till alla andra. Vad denne person menar och som en amerikansk professor förtydligat redan under år 1929 är att när en person har tilldelas mer fritid har han desto större möjligheter att störa andra med hjälp av telefonen men även med motorfordon eller andra liknande uppfinningar.
Vidare menar Fischer (1992) att Malcom Willey och Stuart Rice kom fram till att det är allt mer sällsynt att isolera sig från omgivningen, att göra sig onåbar från andras krav på uppmärksamhet när man så önskar är allt svårare att åstadkomma. Detta nämns också utav en skribent år 1937 i Readers’ Digest; Det finns inte längre några rum i huset som är tillräckligt privata för att inte bli störd av en telefon. Många var rädda att telefonen skulle medföra olämplig sällskaplighet, det vill säga skvaller och ”småprat” framför allt mellan kvinnor, det vill säga att ”ett utbyte av pladder mellan tokiga kvinnor”. Undersökningar från de tre senaste decennierna visar att när människor ringer hemifrån så gäller det oftastre sociala och personliga orsaker än praktiska. En undersökning visar att hälften av samtalen från varje bostad går endast till fem telefonnummer, detta visar att upprepade samtal ingår i en liten cirkel av vänner och familj. De mest dramatiska och överrensstämmande vittnesmålen under de första decennierna under 1900-talet visar att, för dem som levde och verkade i landsbygden och då framför allt ”bondkvinnorna”, var telefonen ett starkt hjälpmedel till sällskaplighet.
Kvinnorna kunde bryta sin isolering, organisera samhälleliga aktiviteter, hålla sig uppdaterad men nyheter och hjälpa barnen att behålla sina vänner. Telefonen har med andra ord upphävt isoleringen och förtrycket av kvinnor.
Fischer (1992) har citerat från Telephones in Country Homes:
When we started …the farmers thought that they could get along without telephones….Now you couldn´t taket hem out. The women wouldn´t let you even if the men would. Socially, they have been a god – send. The women of the county keep in touch with each other, and with their social duties, which are lagerly in the nature of church work (Fischer, 1992, s. 225-226).
Telia är idag inte den enda aktören till att erbjuda fast telefoni till konsumenterna som det var tidigare, utan idag finns det en mängd olika leverantörer. För konsumentens del har den ökade konkurrensen medfört att det är billigare att ringa och framförallt om man är aktiv som konsument. Har alla rätt till fast telefoni? Ja, det säger lagen om elektronisk kommunikation;
rätt till fast telefoni till en rimlig pris men det finns idag inte någon operatör som måste bestå och leverera till konsumenten utan det är markanden som ska upprätthålla och leverera telefonin. Tekniken till anslutning av fast telefoni kan vara av varierat slag vilket kan vara gjort av fibrer, koppartråd eller med radiobaserad anslutning till exempel GSM-nätet. PTS (Post– och telestyrelsen, se om PTS i Bilaga 1) menar att både trådbundna och trådlösa tekniker behövs för att kunna ringa i framtiden (PTS hemsida).
2.3. Mobiltelefon
Historien om mobiltelefonen börjar med att det används en radioteknik via bilen och det kom till användning första gången i Sverige 1935 i Göteborg utav polisen. År 1946 i St. Louis, Missouri i USA byggdes det första mobila nät för mobiltelefoner utav AT&T (American Telephone and Telegraph Company). Ett år senare vid Bell Labs i New Jersey uppfanns transistorn som var av en teknisk revolution av John Bardeen, Walter Brattain och William Shockley. I Sverige vid denna tidpunkt gav Televerket ett uppdrag till Sture Lauhrén och Ragnar Berglund att utveckla ett automatiskt mobiltelefonsystem, MTA som skulle ha en uppkoppling mot det fasta nätet och fungera via en bil utan att bli assisterad av en
växeltelefonist. Systemet utvecklades och 1965 kom MTB där transistorena var mindre, telefonen kunde därför bli billigare, mindre och strömsnålare än dem föra modellerna.
Telefonen vägde 9 kg och abonnenten fick hyra telefonen. 1981 kom NMT systemet och mobiltelefonen fick sitt stora genomslag för att nu kunde man behålla och automatiskt koppla över ett samtal till en annan basstation under ett pågående samtal med ett vanligt
telefonnummer utan att blanda in betjäningscentralen. Mobiltelefonen kom att bli som en fast
telefon. År 1986 kom systemet NMT 900 vilket möjliggjorde att mobiltelefonen kunde bli så liten att den fick plats i en ficka. År 1987 tillverkades den första ficktelefonen vilket Ericsson hade en intensiv reklamkampanj för, de kallades kampanjen för ”Hot Line” och den pågick från år 1986 fram till år 1992 och gjorde att mobiltelefonens försäljning ökade omfattande. År 1982 utsåg organisationen för europeiskt post och televerk (CEPT) en arbetsgrupp för
standardisering för mobiltelefonen och dess marknad, Groupe Spéciale Mobile (GSM).
Samarbetet medförde att år 1987 fick Europa ett gemensamt mobilt digitalt system samt samarbete infördes i ekonomiska och affärsmässiga frågor och (GSM) kom att betyda Global System for Mobile Communication. Med detta system kom SIM-kortet, som är ett litet
rektangulärt kort som krypterar samtalet och har information om abonnemanget. År 1997 kom ett nytt abonnemang som innehåller ett kontantkort och ett värdebevis med den samtalstid som man har betalt för, och när det är förbrukat köper man ett nytt värdebevis (tekniska museets hemsida, se Bilaga 1.). Även GSM har utvecklats så att det idag finns en tredje generation mobiltelefoni och tekniken heter UTMS (3G) ”Universal Mobile Telephone System”. Tillståndet till denna tjänst delades ut år 2000 och själva driftstarten kom i gång år 2002. Telenor (Vodafone), Telia/Tele2 och Hi3G ska med den mobila teletjänsten
UTMS/IMT-2000 erbjuda och leverera en nätkapacitet med en täckning på minst 8.860.000 personer i Sverige (PTS hemsida, se Bilaga 1.).
På uppdrag av Samsung har det genomförts en undersökning; European Mobile Life Survej.
De vände sig till 5105 intervjuade personer i Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien. Det som undersöks är det krav som den genomsnittliga mobilkunden ställer och det görs även en jämförelse mellan företagskrav och privata krav. En mobiltelefon ska vara enkel att använda, den ska innehålla multimedia och affärsfunktioner och gå att ringa med.
Undersökningen visar bland annat att européer är väldigt beroende av sina mobiltelefoner, cirka 48 procent har alltid med sig sin mobiltelefon. 58 % utav de svarande använder sin mobiltelefon som en samordningsfunktion över vardagen med hjälp av väckarklocka, almanacka och miniräknare. 16 % väljer att inte svara när det är familj eller vänner som kontaktar och det har visat sig att italienarna har en stor förkärlek till nummerpresentatören för att undvika samtal. Mobiltelefonen har en viktig roll i det moderna sociala liv vilket visar när 67 % av de intervjuade använder sin mobiltelefon mer på fritiden än på arbetet.
Mobiltelefonens utseende är viktig enligt 45 % av respondenterna men viktigare är enligt 58
% att mobiltelefonen också innehåller multimediafunktioner (Newdesks hemsida).
2.4. Positioneringstjänsten.
I tidskriften Mobil (2007) beskriver Elias Nording tjänsten positionering vilken har kommit som en ny tillämpning till GPS-en och har därefter utvecklats till den så kallade positioneringstjänsten där det går att använda funktionen som positionsbestämda mms-vykort, geografiska bloggsajter eller som ett baksättesspel där man kan jagar monster och mördare bland förbipasserade kyrkor. Tjänsten kallas också för LBS, Location Based Services vilket är en tjänst som används till att se var den mobila användaren befinner sig med sin mobiltelefon.
Kajsa Lundvall som är Vd på företaget Mobilaris berättar att positionering är ett tillägg till redan existerande tjänster. Hon berättar att i världen finns det tjänster som återkopplar till varandra, till exempel finns funktionen ”hitta vänner ” vilket innebär att man kan se var ens vänner befinner sig just vid det tillfälle som man söker efter dem. Det finns även en funktion som fungerar som den första och är till för föräldrarna, tjänsten kallas för ”childtracker” och är till för att spåra sina barn samt att det går att installera ett larm när ens barn rör sig ut eller in inom en specifik plats. En tredje variant är
”pionts of interest” och är till för dem som vill veta var det finns för restauranger, museer och annat av intresse utifrån sin position.
Anledningen till att det utvecklades mobilnätspositionering är att den Amerikanska myndigheten ställde krav om att nödsamtal måste gå att spåras på ett par hundra meter oavsett om man ringde från en mobiltelefon eller från en fast telefon. Tekniken utvecklades utav mobiloperatörerna. Det finns även ett EU-direktiv om denna tjänst. SOS-alarm använder sig av positionering för att spåra samtal. Spårningen fungerar genom att se vilken basstation som mobiltelefon är uppkopplad mot och med fler basstationer desto bättre exakthet via triangulering om var man befinner sig.
I Sverige har alla operatörer denna positionerings tjänst inkopplad i sina nät utom Tele 2.
För tillfället är positioneringen låst till den specifika mobiloperatör som abonnenten använder sig av vilket medför att den inte fungerar med andra operatörer (Mobil, 2007).
2.5. Ungdomar och deras syn på mobiltelefonens och dess användningsområden.
Ungefär då puberteten inträffar startar en frigörelse för barnen från sina föräldrar, vilket kan vara påfrestande för båda parter. Tonåringar testar gränser och lär sig stå på egna ben och föräldrarna måste börja släppa taget. Kompisar, skola och fritid blir viktigt för barnet som behöver hitta en social tillhörighet och egen identitet utanför familjen. Föräldrarnas stöd betyder dock fortfarande mycket och tonåringen behöver känna att föräldrarna ställer upp och finns för dem vad som än händer (Vårdguidens hemsida). Ungdomar upplever ibland självständighet som något att sträva efter samtidigt som det barnsliga beroendet kan kännas tryggt. Denna ambivalens finns även hos föräldrar som ofta har ett motstridigt förhållningssätt till sina tonåringar. De vill att ungdomarna ska fatta egna beslut och vara självständiga samtidigt som de kan känna rädsla för konsekvenserna av självständigheten (Coleman, 1980).
Thulin (2002) har i en licentiatuppsats undersökt hur ungdomar i sin vardag använder sig av olika former av informations- och kommunikations teknologi så som dator, internet, mobiltelefon och fast telefon. Hon menar att mobiltelefonen har kommit att bli en enormt viktig del i ungdomars vardagsliv och en undersökning visar att 32 % av användningen sker från hemmet, 25 % i skolan på lektioner och på raster, 20 % när det ska ske en förflyttning till exempel på bussen och 25 % sker på övriga plaster som hemma hos en kompis, kafé, butik eller på en krog. Om man är en så kallad höganvändare av mobiltelefon så använder man även den fasta telefonen en hel del. Detta präglar vilken typ av användare man är; man tycker om att prata i telefon oavsett om den är mobil eller fast. Det finns två olika användartyper när det gäller mobiltelefonen, dessa är höganvändarna och låganvändarna. Höganvändarna är de som har en ”nära” relation till sin mobiltelefon och alltid har den med sig i sin vardag, de upplever stress när den inte är med. Denna grupp använder sms i högre grad än vad låganvändarna gör och använder sig av det som tidsfördriv. Låganvändarnas inställning till mobiltelefon är mer av praktiska och funktionella orsaker och sms funktionen kommer sällan till användning.
Mobiltelefonens funktion i ungdomarnas vardag är att planera och samordna diverse aktiviteter. Den ökar ungdomens frihet genom att de kan vara mer ”rörliga” när det gäller planering om var, när och hur. Mobiltelefonen hjälper även ungdomarna att ha koll på vad deras kompisar gör och var de befinner sig. Att planera ett möte med kompisar kan ske inom en kort tidsperiod och kan avbokas på mycket kort tid mot tidigare då man var mer beroende av på förhand bestämda tider. Detta upplever ungdomarna som positivt. Mobiltelefonen
används väldigt ofta till att meddela försening till den andre om man har bestämt en vis tid och plats, mötestiden bli mer flytande än tidigare. Att hålla fasta tider ses inte lika viktig, där av upplever ungdomarna en stor frustration när det avtalade mötet blir försenad eller inställd och att man inte kan få tag på den andra eller om man själv inte kan bli nådd. Att alltid vara tillgänglig i olika situationer anser ungdomarna ger fler möjligheter till att träffas och framförallt att de kan hänga på senare om de skulle vara upptagen med annat. En negativ konsekvens med att det bli mer flytande till att träffas är att det kan bli väldigt mycket velande och inga fasta beslut tas vilket kan kännas stressigt i och med att det blir ett hinder på grund av att ingen bestämmer och att man alltid då måste vara tillgänglig och flexibel. Ungdomars användning av sms är mer av en social karaktär än av det praktiska slaget, det vill säga att textandet innehåller snälla, söta och uppmuntrade meddelande till kompisarna. Men sms kan också användas om de har det tråkigt eller inget att göra och då blir mobiltelefonen ett verktyg för förströelse. Mobiltelefonen har till följd att man alltid kan/ska vara tillgänglig vilket bland annat medför för ungdomarna att om de inte har mobiltelefonen med sig eller kan svara inom rimlig tid så kan de missa några väldligt viktiga aktiviteter. Samtidigt är inte mobiltelefonen alltid ett nödvändigt kommunikationsmedel. Det finns ungdomar som snarare avskyr mobiltelefonen och inte upplever att alltid måste ha den med sig eller att de måste vara tillgängliga för andra.
Att mobiltelefonen används dagligen av ungdomarna har inneburit en konsekvens när det gäller planering över tid och rum. Ungdomarna anser att det är en positiv utveckling, tillgängligheten med mobiltelefonen gör att de blir mer fria, flexibla, spontana och att det inte är en ”inrutad” tillvaro som de lever i. Det är snarare den psykiska, mentala biten som de upplever sig mer ”rörliga” i än den geografiska miljön som är mer styrd. I och med att mobiltelefonen alltid är närvarande medför det att all tid som ungdomarna disponerar inte kommer att vara händelselös, det är ständigt en aktivitet på gång och det kan uppstå spontana möten. Det behöver inte betyda att man träffas mer men att det uppstår möten och kommunikation med andra som då också har intensifierats i täthet med dem som man känner och det uppstår även fler möten med nya bekantskaper. Via sms kan man på enkelt vis ha kontakt med många på samma gång vilket inte förkommer med en fast telefon. Eftersom mobiltelefonen är flyttbar möjliggör det för ungdomarna att ha en virtuell kommunikation och detta innebär att ungdomarnas upplevelse av att ha kontakt med andra blir både fler och tätare, vilket betyder inte att all kommunikation tillkommer av en ”viktig” anledning utan det kan förekomma en hel del onödiga samtal. En del utav dessa samtal har karaktären av ”nu eller
aldrig”. Det kan handla om ett möte, till exempel om att fika, och är man inte tillgänglig precis när någon ringer så går det inte att bestämma om ett möte senare (Thulin, 2002).
Thulin (2002) menar att den fasta telefonen används mer till långa samtal och att det är för att den är billigare att prata i än mobiltelefonen. Troligtvis kommer detta att ändras om prisnivån sjunker för mobiltelefonen. En annan funktion som mobiltelefonen har och som inte ingår i en fast telefon är den inbyggda telefonlistan som skapas efterhand beroende på vilka människor som man vill ha kontakt med, vänner, familj och arbetskolleger. Detta gör att man kan skicka ett sms till någon som man inte har haft kontakt med på väldigt länge. Mobiltelefonens tillgänglighet har påverkat vår tids- och rumsliga uppfattning när det gäller begränsningar i när, var och hur vi har kontakt med varandra och har även påverkat vårt kommunikationsmönster som allt mer frigörs. Det finns dock en hel del människor som inte upplever det som positivt att vi alltid ska vara tillgängliga för varandra.
3. Teori
I detta kapitel presenterar vi de sociologiska teorier vi kommer att använda oss av då vi analyserar vårt insamlade empiriska material. Vi kommer här att ta upp: Socialisation, Margaret Meads kulturbegrepp, Anthony Giddens begrepp Rena relationer samt tid och rum och slutligen Erving Goffman om roller och regioner.
3.1. Socialisation
Barn lär sig den livsstil som råder i det samhälle de växer upp i, en process som kallas socialisation. Genom socialisationen, som är en livslång process, blir det nyfödda barnet steg för steg medvetet och skaffar sig kunskaper om den kultur det är född i. Socialisationen möjliggör för individen att utveckla förmågor och att samspela med omgivningen.
Socialisationen sker i två faser, den primära socialisationen och den sekundära socialisationen. Den primära socialisationen äger rum under barndomen och det är då barnet lär sig till exempel språket (Giddens, 2003). Det är genom denna socialisation individen blir medlem av samhället. Individer föds in i en objektiv social struktur där det finns signifikanta andra som förmedlar världen. Vid primär socialisation uppfattar barnet de signifikanta andra som förmedlare av verkligheten och föräldrarnas värld är den värld som finns. Så småningom upptäcker det äldre barnet att föräldrarnas värld inte är den enda världen och att den endast representerar en social lokalisering. Den sekundära socialisationen inträffar efter den tidiga barndomen och fortsätter livet ut. I tidiga barndomen var familjen en viktig grupp för barnets socialisation, senare i livet är det till exempel skola, kompisar, massmedia och arbetsplatser som har stor betydelse i socialisationsprocessen (Berger och Luckmann, 1998).
3.2. Margaret Mead
Margaret Mead (1970) skiljer mellan tre olika kulturgrupper:
Postfigurativa där barnen lär sig till största delen av de äldre. Förändringar sker långsamt, så långsamt att till exempel en farmor inte kan se någon annorlunda framtid för sitt barnbarn än det liv hon själv levt.
Cofigurativa där både barn och vuxna lär sig av sina jämlikar så som till exempel att ungdomarna lär sig av sina skolkamrater. Med kärnfamiljens inträde blev den äldre
generationen borträknad och de yngre kunde låtsas likgiltiga för vissa normer och de som fick stå modell för ungdomarna blev andra ungdomar bara några få år äldre.
I detta samhälle är de äldre fortfarande dominerande på det sätt att det är de som sätter upp gränserna för vad som ska accepteras men samtidigt finns en förväntan att ungdomarna ska utforma sitt sätt att uppträda på efter deras jämnåriga.
Prefigurativa där de vuxna också lär sig av sina barn. Mead (1970) menar att en snabb utveckling och förändring på flera områden har skett under nästan bara en generation.
Flygförbindelser, kommunikationssatteliter och datorer har förvandlat oss till ett enda världssamhälle. Den unga generationen hör hemma i denna tid och att de inte kan undgå att se hur de äldre trevar sig fram och misslyckas med att bemästra de nya påtvingade uppgifter som har drivits fram i denna nya tid. De kan se att de äldre gör fel och att resultatet inte blir det önskade. Ungdomarna vet att det finns bättre sätt och att de kan finna det.
Då Mead skrev boken 1970 menade hon att vi höll på att träda in i en helt ny period i historien, där ungdomar skaffar sig en ny auktoritet genom sin prefigurativa förmåga att förstå den ännu inte bekanta framtiden. Hon menar att föräldrar i dag inte längre kan fungera som vägledare, att det över huvud taget inte finns några vägledare (Mead, 1970).
Det finns inga äldre som vet och förstår det som de ungdomar som har vuxit upp under de sista tjugo åren vet och förstår om den värld de föddes till (Mead, 1970, s. 111).
3.3. Anthony Giddens
Rena relationer
Rena relationer kännetecknas bland annat av att inte vara förenade med yttre sociala och ekonomiska villkor. Det är ett förhållande som grundas på ömsesidig tillit mellan parterna, en tillit som inte varken kan eller ska tas förgiven, en relation som upprättats för sin egen skull.
Det handlar här om att vinna den andres förtroende och att bygga upp tilliten. Att kunna lita på varandra i ord och handling. De rena relationerna utvecklas främst på äktenskaps- och vänskapsområdet men berör även föräldrar – barnrelationer. Giddens menar att det i relationen mellan föräldrar och barn finns ett nära band som är skapat av barnets beroende till
sina föräldrar, men när barnet blir lite äldre utvecklar det en större självständighet och i och med det får de delar som är utmärkande för det rena förhållandet större betydelse (Giddens, 2005).
Tid och rum
Begreppet regionalisering används för att förstå hur sociala aktiviteter är organiserade i tid och rum. Allt samspel mellan individer äger rum i en situation, det sker på ett visst ställe och tar en viss tid. Dagliga aktiviteter kan delas upp i zoner då det gäller tid och rum, exempel kan vara att på vardagar är människor oftast på arbetet eller i skolan och på helgen kan de tillbringa tid hemma eller med vänner. I dag har ny teknik möjliggjort samspel med andra människor oberoende av var de befinner sig vilket har lett till omorganisation av rummet.
Teknologin har även förändrat vår upplevelse av tiden eftersom avståndskommunikationen i dag är omedelbar, idag är det självklart att ringa ett telefonsamtal eller skicka iväg ett e-mail (Giddens, 2003).
Giddens (1996) menar att samordning av tiden är en grundläggande förutsättning för att ta kontroll över rummet. Uttrycket ”tomt rum” kan förklaras med att rummet separeras från platsen. Begreppet ”plats” innebär ett ställe som är geografiskt förankrat och innehar en social verksamhet som är fysisk i sin utformning. I förmodern tid var rum och plats integrerade vilket för människorna innebar att de befann sig i ett socialt sammanhang som bestod av
”närvaro”. Under modernitetens framfart har rum och plats allt mer kommit att skiljas åt och gett tillträdde åt ”frånvarande” relationer. Platsen blir allt mer påverkad och formad av sociala inflytande som är långt borta, av dem som inte är närvarande till en social integration på just den specifika rumsliga arenan. Förskjutning av rummet från platsen är påverkad av två faktorer; de som kan representera rummet utan att vara låst vid ett speciellt område och den andra faktorn är att kunna byta ut olika rumsenheter mot varandra. Dåtidens västerländska resenärer och upptäcktsresandes möjliggjorde det med att ”upptäcka” ”avlägsna” omgivningar över hela världen.
Urbäddning av sociala system betyder att sociala relationer omstruktureras och lyfts fram från sin ursprungliga lokala interaktionsomgivning och formar tidrummet över obegränsade platser. Det finns två urbäddningsmekanismer som påverkar utvecklandet av de sociala institutionerna. Dessa är Symboliska medel, vilket betyder medier för politiskt legitimitet och pengar och Expert system som grundar sig på tekniska framgångar och erövringar och att det
finns professionell expertis när det gäller att organisera olika delar av de materiella och sociala miljöer som vi människor verkar och lever i. System som grundar sig på expertkunskap påverkar ständigt och oavbrutet vad vi gör. Som person litar man på att den fysiska miljö som man tillhör fungerar. Närliggande omgivning består av vägar, bilar, trafikljus, elledningar, trådlösa stationer för mobiltelefon och internet med mera. Alla dessa expertsystem gör att sociala relationer förflyttar sig från det sammanhang de var delaktig i alldeles innan till nästa nya sociala expertsystem. Det är en stor tillit till dessa system som mångt och mycket är av en praktisk och verklig orsak till att vi människor litar på att det ska fungera, det finns kontrollenheter som gör att normerna följs enligt föreskrifter (Giddens 1996).
3.4. Erving Goffman
Roll och fasad
Då en person spelar en roll räknar han med att observatörerna ska ta de intryck som förmedlas på allvar, att de ska tro på att han verkligen har de egenskaper han uppvisar genom rollen.
Den del av individens framträdande som regelbundet fungerar på ett fastställt sätt för att definiera situationen för de som observerar benämner Goffman som fasad. Det är alltså den uttrycksfulla utrustning som används av individen under hans framträdande, vilket kan ske avsiktligt eller omedvetet. Då en person går in i en tidigare etablerad roll har oftast en fasad redan upprättats för denna roll och om en individ åtar sig en uppgift, ny för både honom och samhället, kommer han att upptäcka att det redan finns flera etablerade fasader som han måste välja bland. Oftast skapas inte fasader utan de väljs och då kan individen tvingas välja bland många alternativ. Olika framträdande socialiseras, formas och omformas för att det ska kunna passa in i samhället och de förväntningar och förutsättningar som råder där (Goffman, 2004).
Regioner
Främre regionen är den plats där ett framträdande äger rum och individens framträdande på denna plats kan uppfattas som ett försök till att ge intryck av att upprätthålla vissa normer.
Hövlighetsnormer är det sätt som den agerande behandlar sin publik på medan han talar och samspelar med dem. Anständighetsnormer eller dekorum är det sätt den agerande uppför sig då han är inom syn- och hörhåll för publiken men inte direkt samspelar med dem. Dekorum kan i sin tur delas upp i två grupper, moraliska och instrumentella. Med moraliska menas
tillexempel regler om att inte ofreda andra eller att inte lägga sig i andras angelägenheter och de instrumentella kraven är tillexempel sådana skyldigheter en arbetsgivare kan kräva som uppfyllande av arbetsnormer och aktsamhet om egendom. Den bakre regionen, den bakom kulisserna, är en plats anknuten till ett visst framträdande där individen kan förvara sin rekvisita. Platsen är dold för publiken och olika hjälpmedel så som telefoner är placerade här för att kunna användas i avskildhet. Här får vi tänka på att Goffman skrev detta före mobiltelefonens inträde i våra liv. I bakre regionen finns möjligt att granska och ändra på sina scenkostymer, den agerande kan koppla av, lägga av sin fasad och kliva ur sin rollgestalt (Goffman, 2004).
Det finns alltså en främre region där våra framträdanden äger rum och en bakre region där de förbereds. Dessa regioner kontrolleras för att inte publiken ska få tillgång till att titta in bakom kulisserna eller bevittna ett agerande som inte är tänkt för dem. De olika roller den agerande spelar kan vara ämnade åt olika publiker och därför krävs en publikåtskillnad, vilket kan ske genom att ta kontrollen över främre regionen. Om inte förmågan finns att behålla den kontrollen kan han hamna i situationer där han inte vet vilken roll han för tillfället ska spel.
Den främre och bakre regionen kontrolleras även genom att andra individer frivilligt håller sig borta. Om de av någon anledning är på väg in i en sådan region ger de oftast en förvarning om att de kommer, det kan vara att de knackar eller hostar till, detta ger aktörerna en chans att rätta till sitt uttryck (Goffman, 2004).
4. Metod
Vi har valt att göra en kvalitativ studie och i detta kapitel kommer vi att beskriva hur vi metodiskt har gått till väga i vår undersökning. Först beskrivs hermeneutiken som forskningsansats därefter redovisar vi vår förförståelse, kvalitativ intervju, tillvägagångssätt, intervjupersoner, urval, intervju och slutligen validitet och reliabilitet.
4.1. Hermeneutik
Vi har i vår undersökning tolkat en verklighet hos de intervjuade tonåringarna och deras föräldrar gällande användandet av mobiltelefon, vilket är en hermeneutisk ansats.
Undersökningens avsikt är att ta del av intervjupersonernas svar utifrån de intervjuer vi har gjort med respektive par (tonåring och förälder) och därmed få tillgångar till en ökad förståelse av vilken påverkan kommunikationen via mobiltelefonen har relationen dem emellan. En tolkningsprocess som ingår inom forskningen är att finna förklaringar till varför vissa beteendemönster, regler, normer och värderingar existerar och hur de tillämpas.
Hermeneutikens grundtanke är att vi alltid ska försöka förstå de bakomliggande orsakerna till vissa existerande förutsättningar. Detta är i sig en förståelseprocess där det kommer fram vad vi förstår och vad som är oförståeligt, är fenomenet oförståeligt så är det vår egen grundläggande förståelseprocess som bestämmer förutsättningarna vilket Hans-Georg Gadamer kallar för förförståelse och fördomar. Att göra intervjuer är att ta del av informanternas synsätt och deras verkligheter. Att ta med den egna förförståelsen till det insamlade materialet och därefter tolka svaren ger en ökad förståelse till ett fenomen vilket ger en ökad kunskap och en större förförståelse än tidigare och minskar fördomarna (Gilje &
Grimen, 2004).Vi ser inte problem med att tolka våra informanter i och med att vi lever under gemensamma kulturella och sociala villkor men kommer att vara uppmärksamma på att vi kan stöta på fenomen som vi inte har en förståelse för, vilket gör att vi måste anstränga oss ytterligare för att kunna tolka svaren på ett korrekt vis.
4.2. Förförståelse
Individer möter sällan världen villkorslöst och utan några som helst aningar. Hermeneutiken baseras på att aktörer alltid förstår bakgrunden utifrån dess förutsättningar. Dessa förutsättningar är nödvändiga för att förståelse ska vara möjlig. När vi ska studera och tolka det empiriska material som vi har samlat in är förförståelse en nödvändighet. Det ger också
undersökningen eventuellt ska kunna utvecklas. En undersökningsriktning avgörs utifrån en aktörs förväntningshorisont vilket Poppers begrepp om förväntningshorisonter och Gadamers begrepp förförståelse förklarar (Gilje & Grimen, 2004). Vi hade från början en tanke med vår undersökning om att lyfta fram hur en ny modern teknik som mobiltelefonen påverkar och förändrar en relation mellan tonåring och förälder. Vår förförståelse grundar sig på att vi själva lever mitt i denna verklighet där mobiltelefonen används dagligen och med förväntningar om att alltid vara tillgänglig. Mobiltelefonen är sällan avstängd och den ska helst befinna sig i personens närhet, gärna i personens kläder, i en byxficka eller något liknande. Vi tror oss ha en förförståelse för föräldrarnas synsätt i och med att vi befinner oss i samma båt, vi är den generationen som inte har haft en mobiltelefon under vår uppväxt så som tonåringar av idag. Intervjuerna ger oss ny information som antingen förstärker vårt synsätt sen tidigare eller bryter ner våra fördomar som vi trots allt har. En fördom som vi har/hade var att föräldrarna kontrollerade sina tonåringar via mobiltelefonen. Utifrån våra intervjuer kan vi se att så inte är fallet utan vi kan se ett mönster som snarare är att tonåring och förälder har ett ömsesidigt relationsutbyte som ses som en del av deras vardag, vilket vi inte trodde från början.
4.3. Kvalitativ Intervju
En kvalitativ intervju går ut på att föra ett samtal med en person och därmed få en insyn och kännedom om en människas drömmar, erfarenheter och upplevelser. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för att vi vill komma åt det som inte är mätbart utan istället försöka tränga igenom en individs egna tankar och åsikter. Anledningen till att vi inte har använt oss av den kvantitativa metoden, det vill säga en survey undersökning, är att insamlandet av material kategoriseras och kvantifieras från ett stort antal individer. Syftet med den kvantitativa undersökningen är att från en population med ett representativt urval redogöra och förklarar egenskaper och åsikter (May, 2001).
Vi har gjort intervjuer med fyra par som består av en tonåring och dennes mamma. Totalt har det blivit åtta intervjuer. Våra tonåringar är i åldrarna från 14 år till 17 år. Mammorna är det ett större åldersspann på, från 41 år till 52 år. Det vi vill få ut av våra intervjuer är att ta del av två olika generationers synsätt och hur de kommunicerar med varandra, tillgänglighet och förtroende för varandra. Föräldrarnas uppfattning och erfarenheter skiljer sig i hanteringen med mobiltelefonen gentemot tonåringens erfarenheter och synsätt i och med att dessa
generationer dels har två helt olika uppväxtmiljöer på grund av att samhällsklimatet hela tiden förändras och framför allt när det gäller de tekniska innovationer där mobiltelefonen ingår.
När vi intervjuar tonåringarna och föräldrarna kommer vi åt deras respektive synsätt och erfarenheter om hur en mobiltelefon påverkar relationen dem emellan och även med andra utomstående personer.
I genomförandet av en intervjuforskning ingår det en tematisering av frågorna som också ska besvaras. Frågorna Vad? Det innebär att det ämne som man ska undersöka måste man införskaffa sig en relevant förkunskap om. Frågan Varför? Är att förklarar undersökningens mening och mål och frågan Hur? Är att ta del av kunskapen om hur man ska gå tillväga med undersökningen, vilket man gör genom att studera olika intervju- och analystekniker och därefter tar ett beslut om vad som är lämpligast att genomföra (Kvale, 1997).
För att besvara våra frågor har vi när det gäller frågan Vad? sökt texter och litteratur genom Internet och via olika bibliotek. Vi har funnit texter från hemsidor via Internet och böcker som varit användbara för att få en bakgrundsinformation, förklara vår problemformulering och analysera vårt resultat. För att besvara frågan Varför? har vi i början av undersökningen beskriver vad som är vårt syfte med denna uppsats, för våran del att lyfta fram om relationen mellan tonåringar och föräldrar till viss del förändrats i och med att mobiltelefonen blivit en del av vardagen. Vi vill se om det har uppstå ett nytt mönster i relationen i och med kommunikationen via mobiltelefonen eller om det faktiskt inte har skett någon skillnad. För att göra det möjligt att besvara frågan Hur? Har vi använt oss av metoden kvalitativ intervju.
4.4. Tillvägagångssätt
För oss var det viktigt att få tag på informanter som hade just det vi var ute efter, vilket innebar en förälder med ett barn i åldern 14 år – 19 år. Eftersom vi skulle genomföra intervjuer med både förälder och tonåring var det av vikt att båda ville ställa upp. Vi fick tag på tre av dessa informantpar via en vän till en av oss som skriver denna uppsats. Denna vän har en dotter som är i tonåren och det var sedan via hennes vänner vi fick kontakt med ytterligare informantpar. En av oss fick telefonnummer till dessa eventuella informanter. Vi ringde upp föräldrarna när de hade kommit hem från sina arbeten och förklarade vad undersökningen skulle gå ut på, därefter samtalade föräldrarna med ”sina” tonåringar som i samtliga fall samtyckte till att ställa upp. Intervjuerna med varje par (förälder och tonåring)
skulle ske samtidigt men i olika rum. Detta för att göra det så smidigt som möjligt för informanterna. Vi kunde ha intervjuat dem tillsammans som en liten gruppintervju men vi valde att ha dem separerade för att på så sätt få svar utan påverkan av att den andra är med. Vi kände att vissa av våra frågor kunde uppfattas som känsliga att svara på om den andra parten var med. Fjärde paret av tonåring och förälder fick vi tag på via Halmstad Högskola. Tanken bakom att vi har valt tonåringar i åldern 14 år – 19 år är att vi anser att de då börjar bli mer självständiga, tar ett större ansvar och är mer rörliga under vardag och helg. Tre av intervjuerna gjordes i informanternas hem under sen eftermiddag då tonåring och förälder kommit hem efter skola och arbete. Den sista och fjärde intervjun med tonåring och förälder genomfördes på helgen och platsen var då två grupprum på biblioteket.
Att få ta del av informanternas erfarenheter och synsätt under intervjusituationen att bra sätt att både motivera och öka möjligheten till ett bra samarbete över frågorna och det gör det enklare att kunna förklarar vad undersökningens syfte går ut på. Under en intervjusituation kan det också vara så att vi som intervjuare måste vägleda och stötta informanten till att kunna ge ett svar, givetvis ska vi inte påverka vår informant om hur han/hon ska svara på de frågor som vi ställer (May, 2001).
I en intervjusituation där vi ser varandra gers större möjlighet till att både uppfatta och registrera informantens gester, tonläge och kroppsspråk. Under intervjuerna bandade vi med både en diktafon och en mp3-spelar. Vi hade, till vår hjälp, under intervjuerna en intervjuguide som vi följde och därefter har vi transkriberat alla våra åtta intervjuer för att kunna se vad som är relevant vår till problemformulering och syftet (Kvale, 1997).
4.5. Intervjupersoner
Vi fick under undersökningens gång möjlighet att ta del av ytterligare två informantpar (förälder och tonåring) men vi ansåg att de svar vi redan fått fram var fullt tillräckliga att kunna besvara vår problemformulering. Nu i efterhand tror vi dock att intervjuer med dessa par kanske hade förstärkt uppsatsen ytterligare. När vi träffade våra informanter i samband med intervjun valde vi att dela upp oss. En av oss intervjuade föräldern och den andra intervjuade tonåringen. Vi upptäckte att det var enklast att intervjua föräldrarna, de gav oss utförligare svar som och vi hade något som liknade ett samtal under intervjusituationen. I intervjuerna med tonåringarna fick vi emellanåt förklara och be dem utveckla sina svar som
stundvis var väldigt korta. Ett svar kunde ibland mer vara som en bekräftelse på vår fråga och då svarade tonåringarna endast med ett ja eller ett nej. Anledningen att det var lite svårare att intervju tonåringarna tror vi beror till en del på att vi inte har en erfarenhet av att samtala på detta sätt med tonåringar. Det kan också vara så att användandet av mobiltelefonen är så självklart för dem att de inte riktigt har reflekterat över det och då inte heller har så mycket åsikter om hur användandet av mobiltelefonen påverkar dem. Vi tror att föräldrarna med egna erfarenheter av hur det var att växa upp utan en mobiltelefon har fler åsikter om ämnet.
4.6. Urval
I vår undersökning har vi gjort ett urval från den befolkning som finns i vår närhet. Vi har gjort ett slumpmässigt urval på det sätt att vi vände oss till en bekant som i sin tur frågade runt bland sina bekanta om någon var intresserad av att vara med i vår undersökning. Därmed blev även urvalet av könet på föräldrarna slumpmässigt i den mån att vi ringde de telefonnummer som vi fick tips om och alla visade sig vara mammor. Gällande tonåringarna föll sig könsfördelningen slumpmässigt och vi visste inte då vi kontaktade våra informanter om tonåringarna var killar eller tjejer. Vi har gjort en stratifiering av våra urval när det gäller våra informanters ålder genom att välja tonåringar i åldern 14 år – 19 år (May, 2001).
Vi hade kunnat göra andra urval av tonåringar och föräldrar. Vi skulle kunna vända oss till en skola, högstadier eller gymnasier för att hitta informanter. Vi hade kunnat fokusera mer på en specifik ålder, till exempel avgränsat oss till 18-åringar. Vi hade också kunnat göra en enkät undersökning.
4.7. Intervju
Vi är två som har genomfört intervjuerna med den uppdelningen att en av oss intervjuade tonåringarna och den andra gjorde intervjun med föräldrarna, detta gjordes samtidigt men i separata rum. Vi tog också hänsyn till det etiska perspektivet och upplyste tonåringar och föräldrar om att de är anonyma i våra intervjuer och i vår undersökning vilket menas med att deras namn är fingerade. Vi har valt att göra semistrukturerade intervjuer vilket betyder att vi har specificerade frågor men ger informanten möjlighet att fördjupa sina svar. Vi använde oss av standardiserade frågor för att bland annat få fram information om tonåringarnas och förälderns ålder, arbete/skola, boende och fritidsintressen. Vi ställde även öppna frågor där
informanterna fick möjlighet att besvara frågor med större svängrum, utifrån hur de uppfattar eller tolkar frågorna (May, 2001).
Intervjuguiden som vi tidigare sammanställt underlättade intervjusituationen och minskade risken att glömma viktiga delar inom vårt undersökningsområde. Våra frågor var både tematiska och dynamiska i betydelsen att de tematiska frågorna är kopplade till teorierna och de dynamiska frågorna användes för att få samtalet att flyta på och även för att stimulera intervjuaren och intervjupersonen till ett positivt samspel (Kvale, 1997).
4.8. Validitet och reliabilitet
Efter den empiriska insamlingen bör man fundera över undersökningens validitet och reliabilitet.
Validitet innebär att verkligen mäta det som man avser att mäta, detta är exempelvis viktigt då intervjufrågorna konstrueras. Det är hela tiden frågan om en pågående process för att frågorna inte helt plötsligt ska vara orelevanta och därmed göra så att underökningen går åt en helt annan riktning. Reliabilitet är om mätinstrumenten är tillräckligt tillförlitliga till den utförda undersökningen. Detta innebär att se över resultatet noggrant och sedan bilda sig en uppfattning om det insamlade materialet är relevant till undersökningen (Rosengren &
Arvidsson, 2002).
Vi anser att vi i vår undersökning har lyckats få fram det vi vill undersöka med hjälp av våra intervjufrågor. Från den första intervjun till den sista har vi ändrat lite på frågorna i vår intervjuguide för att verkligen få så utförliga svar som möjligt. Vi har också ställt en hel del följdfrågor för att få fram ett resultat som ger de svar vi söker. Vi har även vid starten av uppsatsskrivandet diskuterat uppsatsämnet med många olika personer för att få en så bred förförståelse som möjligt. Vi anser att vår undersöknings reliabilitet hade ökat om vi hade haft fler informanter eftersom vi då hade haft fler svar att jämföra med. Vi kan heller inte vara säkra på hur ärliga våra informanter är i sina svar. När det gäller vår egen insats vid intervjuandet är det möjligt att vi hade kunnat ställa fler följdfrågor för att få högre reliabilitet.
Vi tror dock att reliabiliteten är relativt god och att den förstärks av att vi fått många samstämmiga svar från tonåringarna och deras föräldrar.
5. Resultat och presentation av intervjupersoner
Vi har valt att presentera det empiriska materialet med varje par (förälder och barn) för sig.
Detta har vi gjort för att få en större förståelse av hur förälderns och barnets relation och kommunikationsmönster, kopplat till mobiltelefonen, ser ut. För att lättare kunna känna igen intervjupersonerna i resultatet har vi valt att lägga presentationen av dem strax före presentationen av det material som framkom av just deras intervjuer. Resultatet är sedan uppdelat under tre större teman med underrubriker. De teman vi valt är:
Kommunikationssätt Tillgänglighet
Ärlighet och förtroende
5.1. Anna och Louise
Anna 41 år
Anna har en femtonårig dotter som heter Louise. Hon är separerad och bor i villa tillsammans med sin dotter och nya partner. Hon arbetar som administratör och på fritiden bland annat tränar hon.
Annas mobiltelefon är en Sony Ericsson och hon säger själv att den inte är så ny. Hon har alltid ärvt mobiltelefoner och därför aldrig köpt någon åt sig själv. Sin första mobil fick hon av en kompis som skaffat en ny (nuvarande sambon). Men hon menar att om hon inte hade fått mobiltelefonen så hade hon nog köpt en i alla fall. Anledningen till att Anna skaffade sig en mobiltelefon var enbart för kontakten med dottern Louise. Abonnemanget Anna har är Telia och hon har kontantkort. Hon tror att hon ungefär köper påfyllnad till kortet för hundra kronor två gånger i kvartalet, men menar att det är lite olika. Anna har även en fast telefon hemma.
Louise 15 år
Louise är dotter till Anna och går i nian. Föräldrarna är separerade och Louise bor mestadels hos sin mamma och hennes sambo, hon är hos sin pappa två helgdagar i månaden. På fritiden tränar Louise, allt från spinning till pump, ungefär fyra gånger i veckan.
Louise fick sin första mobiltelefon då hon gick i trean. Hon fick den i julklapp av Jonas som är sambo med hennes mamma och Louise säger att hennes mamma egentligen inte ville att hon skulle få den.
Den mobiltelefonen Louise har idag är en Sony Ericsson och abonnemanget är Telia. Hon uppskattar att månadskostnaden ligger mellan tvåhundra till trehundra kronor. Louise tycker att den mobiltelefonen hon har nu är bättre än hennes förra eftersom det finns mp3 och kamera i den. Hon använder sig av alla funktioner i mobiltelefonen men säger att det blir mest sms och minst internet eftersom internet kostar mycket.
5.1.2. Kommunikationssätt
Samtal och sms
Anna säger att hon och Louise oftare sms:ar till varandra än ringer men att det för två till tre år sedan såg det annorlunda ut, då ringde de oftare. Hon menar att det har att göra med att den mobiltelefonen hon har idag är lättare att sms:a med. När de sms:ar är det ofta för kontakt, att höra av varandra och Anna säger att om hon vill Louise någonting där hon känner att hon vill ha direkt kontakt, så ringer hon istället. Anna menar att det är smidigt att sms:a, det går snabbt och sedan får hon svaret när den andre hinner svara. Louise säger att hon ringer om hon behöver ett snabbt svar och sms:ar om det går bra att få svaret när som helst.
Fast telefon – mobiltelefon
Hemma hos Anna och Louise finns det en fast telefon och de har också varsin mobiltelefon.
Anna menar att i och med att tonåringarna idag har mobiltelefoner och ringer varandra direkt till dem så missar hon som förälder kontakten med andra föräldrar och även med vissa av Louises kompisar. De närmaste vännerna till Louise ringer dock till den fasta telefonen.
Det är några av hennes kompisar som, tjejerna, de ringer till vår fasta telefon och då brukar jag, svarar jag så brukar jag småprata. Då får jag lite kontakt med dem, men övriga nej (Anna 41 år).
Anna har inte heller telefonnummer till Louises kompisars mobiler.
Men jag kan ringa till Jonna som är Louises bästa kompis eller till Maja då, till deras föräldrar och fråga om mobilnummer till deras tjejer då. Men annars har jag ju inte, det är ju inte så att hon har en lista med mobilnumren, tyvärr (Anna 41 år).
5.1.3. Tillgänglighet
Att vara tillgänglig
Louise uppger att hon alltid är tillgänglig för sina föräldrar på mobiltelefonen och hon menar att det är bra att kunna nå varandra. Hon säger också att hon kan bli lite irriterad om hennes mamma inte är tillgänglig via mobiltelefonen, att hon då ringer till sin mammas sambo istället eftersom han alltid har sin mobiltelefon med sig.
Anna uppger att hon förväntar sig att Louise ska svara på sms eller telefonsamtal men hon säger att hon inte förväntar sig svaret direkt. Om hon vet att Louise till exempel är i skolan så räknar hon med att svaret kanske dröjer fram till lunch och om Louise är med kompisar så förväntar hon sig svar inom ungefär en halvtimme. Det har hänt en gång att Anna inte fick något svar inom den tid hon förväntade sig.
Okey, jag var inte orolig men jag tänkte att ”hm nu vill jag nog faktiskt att hon tar kontakt”.
Men jag var inte orolig men det var ändå det här att, undrande var jag. Ja, undrande var jag.
Och så ringde hon sedan och sa att ”ja, jag, telefonen låg i jackan (Anna, 41 år).
Arbete och skola
Anna har sin mobiltelefon med sig då hon är på arbetet men hon använder den bara till att sms:a Louise eller svara när det ringer om hon känner att det är ett samtal hon måste ta. Om det är Louise som sms:ar eller ringer så svarar hon alltid, förr eller senare. Louise uppger att hon oftast brukar ringa till sin mamma efter skolan och säga att hon har kommit hem. När hon är i skolan har hon mobiltelefonen med men då är den på vibration.
Fritid och aktiviteter
Anna säger att sms:en till Louise mest är för kontaktens skull. Om Louise är iväg på
hon gör. Hon vill att Louise ska veta att hon finns där men säger att hon inte vill vara påträngande.
…Att jag kan skicka iväg om hon är med kompisar en kväll, så skickar jag iväg ett ”allt okey?” och så en smiley gubbe då, och så ”jag älskar dig” eller ”kramisar” eller ”ha trevligt” efteråt då va, så att hon inte känner att det är kontroll. Utan att jag bara vill henne väl, men jag vill att hon ändå känner att jag struntar inte i vad hon gör (Anna 41 år).
När Anna sms:ar till Louise väntar hon sig ett svar och om svaret dröjer så skickar hon ofta ett sms där det står ”hoho”. Anna väntar sig svar olika snabbt beroende på var Louise är och vad hon gör. På fredag och lördagskvällar är hon snabbare med att kolla om Louise svarar. Hon sms:ar också mer till Louise när det är helgkväll än mitt i veckan. Anna tror att denna kontakt de har då Louise är iväg någonstans på kvällen även kan kännas som en trygghet för Louises del. Att det kan kännas bra för henne att veta att allt är bra hemma.
Louise säger att hon alltid hör av sig minst en gång under en helgkväll om hon är iväg på någonting, med kompisar eller på fest.
Då Louise mamma Anna är iväg på någonting under kvällstid som till exempel bio brukar hon sms:a till Louise och Louise säger att det känns bra. Hon är van vid att hennes mamma skickar sms när hon är borta under kvällstid och Louise säger att om hon inte skulle skicka sms så skulle Louise bli lite orolig.
Ja, jag vill liksom, om mamma är typ på bio eller så brukar hon skriva ”nu börjar bion” och
”nu är den slut” och typ ”nu åker jag hem” liksom och det känns också liksom bra, veta lite vad hon gör (Louise 15 år).
Förflyttningskontakt
När Louise gör någonting speciellt på helgen så som fest eller liknande brukar hon höra av sig till sin mamma och särskilt då hon förflyttar sig från ett ställe till ett annat.
…om jag ska gå någonstans så brukar jag säga det och om vi går någon annan stans och sedan någon annan stans så brukar jag liksom skicka ett sms i alla fall, om att nu sticker vi dit i stället (Louise 15 år).
