spridning
Översikt över inkomna samrådssynpunkter
Drygt 35 remissinstanser valde att ge specifika synpunkter på denna åtgärd, varav 5 centrala myndigheter, 2 länsstyrelser, 17 kommuner, 5 vattenorganisationer, 2 universitet, 3
intresseorganisationer och en branschorganisation. På frågan om åtgärden motsvarar behovet svarade 10 remissinstanser ”ja” och ingen svarade ”nej, åtgärden är mer omfattande än vad som behövs”. 14 svarade ”Nej, viktiga delar saknas i åtgärden”, men av dessa är det fem som lämnat identiska svar på alla åtgärderna i åtgärdsprogrammet och som inte specificerat vad man anser saknas i denna åtgärd. Dessa är framförallt vattenorganisationer och
intresseorganisationer. Övriga remissinstanser valde att inte svara på frågan om åtgärden motsvarar behovet. Vattenmyndighetens tolkning är att majoriteten av synpunktslämnarana anser att åtgärden behövs, eller att den behövs men behöver utvecklas ytterligare.
Exempel på synpunkter som tillstyrker åtgärden är:
”Bra att man tydligt tar upp växtskyddsmedel och biocidprodukter och inte bara lantbrukets växtskyddsanvändning. (Länsstyrelsen i Gotlands län)”
”Vi vill lyfta fram detta som en mycket viktig åtgärd. En stor del av kommunernas arbete med kemikaliefrågor bygger på genomförandet av åtgärden. (Västerås stad)”
”Det är bra att Kemikalieinspektionens arbete tydligt kopplas ihop med
vattenförvaltningsarbetet så att resultaten i statusklassificeringen blir en naturlig återkoppling till Kemikalieinspektionen att överväga ytterligare åtgärder för att minska utsläpp och spridning av ämnen som verkar kunna utgöra ett problem… (Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU)”
Revideringar baserat på samrådssynpunkter
Lyft fram grundvatten
SGU påpekade att åtgärden behöver formuleras så att den också riktas mot påverkan på grundvatten.
”Många grundvattenförekomster är påverkade av föroreningar. Påverkanskällorna och spridningen av föroreningar för yt- och grundvatten kan vara olika. SGU är föreskrivande myndighet för riktvärden, riskbedömning och statusklassificering för grundvattenförekomster.
SGU bedriver också omfattande miljöövervakning av grundvatten. Därför är det lämpligt att SGU ingår som samverkande myndighet i åtgärden. SGU är kritisk till att det i den föreslagna åtgärdsformuleringen endast står prioriterade och särskilda förorenande ämnen, vilket helt utesluter grundvatten från åtgärden. De bevakningslistor som finns för grundvatten behöver inkluderas i beskrivningen av åtgärden.”
Hantering av synpunkt
Åtgärden har formulerats om så att det tydligare framgår att den handlar om både yt- och
som riskerar att påverka kemisk grundvattenstatus i åtgärdsrutan och under rubriken genomförande. Sveriges geologiska undersökning (SGU) är tillagd som samverkande myndighet.
Samrådssynpunkter som inte lett till revidering
Lyft fram PFOS och andra PFAS-ämnen
Flera remissinstanser ansåg att PFOS och andra PFAS-ämnen bör lyftas fram, i åtgärdsrutan och i genomförandetexten, som exempel på ämnen som KemI bör jobba med, då det är mycket problematiska ämnen.
”Komplettera texten under åtgärden under rubrikerna Motivering och Genomförande särskilda stycken om PFAS och PFOS. Ämnena nämns i texter under åtgärder för andra myndigheter men inte under den här, som är en särskilt viktig åtgärd för just dessa båda ämnesgrupperna som utgör ett fortsatt stort miljöproblem i samhället. De förtjänar därför att lyftas fram.”
(Svenskt vatten)
” Uppsala kommun anser att PFAS och PFOS utgör ett miljöproblem som bör behandlas separat och med ett större fokus.”
Hantering av synpunkter
Vattenmyndighetens håller med om att PFOS och andra PFAS-ämnen är problematiska, men bedömer är att det inte finns någon vinst i att särskilt lyfta PFOS i denna åtgärd, då
användningen redan är starkt begränsad i och med gällande lagstiftning. När det gäller övriga PFAS-ämnen bedömer vattenmyndigheten att Kemikalieinspektionen redan arbetar med alla möjliga medel för att begränsa spridningen av PFAS-ämnen och att det därför inte heller är relevant att lyfta fram andra PFAS-ämnen i denna åtgärd.
Perfluoroktansulfonat (PFOS) och ett hundratal ämnen som kan brytas ner till PFOS samt PFOA, PFOA-salter och cirka 800 ämnen som kan brytas ner till PFOA listas i den globala Stockholmskonventionen. Konventionens krav på begränsning av PFOS har införts i EU-lagstiftningen genom den så kallade POPs-förordningen (2019/1021), som förbjuder eller begränsar användningen av långlivade organiska föroreningar i både kemiska produkter och varor (Kemikalieinspektionen, 2021).
Tillsammans med några andra medlemsländer i EU har Kemikalieinspektionen också tagit fram ett förslag till en EU-strategi för PFAS som skickades till EU-kommissionen under hösten 2019 med uppmaning om att skyndsamt vidta åtgärder mot denna ämnesgrupp.
Kemikalieinspektionen har inlett ett samarbete med kemikaliemyndigheterna i Tyskland, Nederländerna, Danmark och Norge för att ta fram ett brett begränsningsförslag i EU:s kemikalielagstiftning Reach. Förslaget omfattar alla PFAS-ämnen och syftet är att förbjuda all användning inom EU som inte är nödvändig för samhället. Begränsningen förväntas träda ikraft 2025 (Kemikalieinspektionen, 2021).
Ge kemikalieinspektionen i uppdrag att ta fram bedömningsgrunder för vattenförvaltningen
SGI föreslog att KemI bör ges i uppdrag att ta fram bedömningsgrunder för särskilda
förorenande ämnen som kan ingå i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift och användas för statusklassificering inom vattenförvaltingen:
”Metodiken för att beräkna EQS-värden är i huvudsak överensstämmande med metodiken för att beräkna till exempel PNEC värden inom biocidlagstiftningen. Då Kemikalieinspektionen inom sitt ansvarsområde genomför olika utredningar av kemiska ämnens farlighet, exempelvis riskbedömningar av enskilda bekämpningsmedel, skulle Kemikalieinspektionen även kunna beräkna EQS-värden, för olika miljömatriser såsom ytvatten, sediment och biota. Detta skulle inte bara spara resurser utan även säkerställa att bedömningarna vid produktgodkännanden respektive statusklassificering harmoniseras.” (SGI)
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheterna instämmer i att det är bra om beräkningsunderlag och bedömningar som används i olika lagstiftning harmoniseras så långt som möjligt. Dock är det inte inom vattenmyndigheternas mandat att besluta hur arbetet med att ta fram bedömningsgrunder ska gå till. Det är Havs- och vattenmyndigheten som ansvarar för att ta fram
bedömningsgrunder inom vattenförvaltningen.
Det är oklart vilken förbättring åtgärden kommer att leda till
Havs- och vattenmyndigheten ansåg att det är oklart vilken förbättring åtgärden bedöms medföra.
”det saknas uppgifter om den förbättring som åtgärden bedöms medföra och hur denna åtgärd tillsammans med övriga åtgärder som vattenmyndigheterna föreslår för att reducera miljögifter i yt- och grundvatten, bedöms bidra till att normerna kan följas” (Havs – och
vattenmyndigheten) Hantering av synpunkt
Åtgärden till Kemikalieinspektionen är en förebyggande åtgärd som ska bidra till att minimera framtida påverkan på yt-och grundvatten och därmed bidra till kravet om icke-försämring. Åtgärdens syfte är inte i huvudsak att leda till förbättring där överskridande av normerna redan har inträffat. Det går inte att säga exakt vilken påverkan det är som ska minimeras eftersom en del av åtgärden syftar till att utreda vilka begränsningar som behövs.
Synpunkten har därför inte lett till någon ändring av åtgärden.