Översikt över inkomna samrådssynpunkter
Drygt 25 remissinstanser valde att ge specifika synpunkter på denna åtgärd, varav två centrala myndigheter, fem Länsstyrelser, sex kommuner och sju
vattenorganisationer/vattenråd. På frågan om åtgärden motsvarar behovet svarade fem remissinstanser ”ja” medan ingen svarade ”nej, åtgärden är mer omfattande än vad som behövs”. Fyra svarade ”Nej, viktiga delar saknas i åtgärden”. Övriga remissinstanser valde att inte svara på frågan om åtgärden motsvarar behovet. Vattenmyndighetens tolkning är att majoriteten av synpunktslämnarana anser att åtgärden behövs.
Det har inkommit positiva synpunkter på åtgärden. Ett exempel är detta:
”Åtgärden är viktig och relevant. SGU har arbetet bra och samordnat med åtgärden under innevarande åtgärdsprogram. Länsstyrelsen Västerbotten har sedan många år tillbaka varit drivande i arbetet med att ta fram kunskap om effekter på vattenmiljön av påverkan från sura sulfatjordar i Västerbottens län, i samverkan med Länsstyrelsen Norrbotten, SGU,
Linneuniversitetet, Skogsstyrelsen och aktörer i Finland. Länsstyrelsens roll i arbetet är central på regional nivå, särskilt med att koppla förekomst av sur sulfatjord till effekter i vattenmiljön samt samverkan och åtgärdsplanering.” (Länsstyrelsen Västerbotten)
Revideringar baserat på samrådssynpunkter
Otydligt om utveckling av kartmaterial ingår i åtgärden
”Länsstyrelsen anser att det är oklart om åtgärden även inbegriper insatser för att utöka kartmaterialet som visar var dessa jordar förekommer, eller om sådant arbete genomförs ändå.”
(Länsstyrelsen Gävleborg) Hantering av synpunkt
Åtgärden har förtydligats under rubriken Genomförande med att det ingår i åtgärden att SGU behöver fortsätta att utveckla och utöka kartunderlagen så att detaljerade underlag täcker ett större geografiskt område.
Förtydliga att åtgärden innebär stöd till myndigheter
SGU lyfte i sitt samrådsvar att åtgärden behövde kopplas bättre med stödåtgärder riktade åt andra myndigheter.
Hantering av synpunkt
Åtgärden har förtydligats under rubriken Genomförande där det nu tydligt framgår att myndigheter som ansvarar för tillsynsvägledning, bidrag och rådgivning inom sina respektive områden behöver ta del av den expertis och de underlag som SGU har när det gäller sura sulfatjordar. Dessutom har det förtydligats under rubriken Sammanhang, vilka åtgärder till vägledande myndigheter som stöds av denna åtgärd.
Samrådssynpunkter som inte lett till revidering
Inkludera hantering av sulfidhaltiga massor
Exempel på inkomna synpunkter:
”Förvaltningen föreslår att denna åtgärd även omfattar sulfidhaltiga massor. I samband med större infrastrukturprojekt, bland annat Förbifart Stockholm och utbyggnad av tunnelbanan, har det visat sig att massor med stora mängder sprängsten innehåller sulfid.
Länshållningsvatten från dessa upplag bör därför inte avledas till yt- eller grundvatten utan föregående rening och pH reglering. Åtgärden bör samordnas med naturvårdsverkets åtgärd 8, vägledning förorenat avfall och massor.” (Stockholm Stad)
”Norrvatten uppskattar Sveriges geologiska undersökning, åtgärd 1: Rådgivning om sur sulfatjord, men ser att det finns stora problem med masshantering som innehåller sulfidmineral samtidigt som vi ser de alltmer vanliga låga grundvattennivåerna som medför storskalig sulfidoxidering. Vattenresurser som länge beaktats vara relativt god råvattenkvalitet, förändras med drastiskt ökande sulfathalter (till exempel Fysingen). Riktlinjer med gränsvärden för återanvändning av sulfidhaltiga massor med beaktande av låga grundvattennivåer i
avrinningsområden, åtgärder med konkreta metoder hur man bör provta och hantera sprängsten och schaktmassor måste tas i ett sammanhang.”
Hantering av synpunkt
Hantering av sulfidhaltiga massor definieras som miljöfarlig verksamhet, där
Naturvårdsverket är ansvarig vägledande myndighet. Dessa synpunkter har därför inte lett till revidering av SGU:s åtgärd. Naturvårdsverket har redan viss vägledning om hantering av massor, inklusive sulfidhaltiga massor. Det har inte varit möjligt att utreda behovet av kompletterande vägledning, men vattenmyndigheterna tar med denna fråga inför kommande myndighetsdialog och revidering av åtgärdsprogrammet.
Åtgärd till SGU i sin roll som verksamhetsutövare
”Sveriges Geologiska undersökning (SGU) är med i åtgärdsprogrammet men deras roll som part i efterbehandling av förorenade områden tas inte upp. SGU har sedan 2010 fungerat som huvudman för utredningar och åtgärder av de förorenade områden där en statlig aktör som inte längre finns kvar har varit verksamhetsutövare. SGU kan även på begäran av en kommun vara huvudman för ett efterbehandlingsprojekt i kommunens ställe.” (Länsstyrelsen
Västernorrland) Hantering av synpunkt
Åtgärderna i åtgärdsprogrammet riktas till myndigheter endast i sin roll som myndighet, inte i rollen som verksamhetsutövare. När SGU agerar som huvudman antar de rollen som verksamhetsutövare, och detta ingår därför inte i åtgärdsprogrammet.
Saknar åtgärd om gruvnäringen
”Vi noterar att det inte finns några åtgärdsförslag riktade mot gruvnäringen eller
prospekteringsföretag, trots de stora risker för vattenmiljön som dessa verksamheter ger upphov till. Inte heller Bergsstaten har fått några uppdrag. Istället är det Naturvårdsverket som genom vägledning ska se till att utsläpp och spill från prioriterade farliga ämnen stegvis ska upphöra.
Som miljöfarlig verksamhet nämns gruvdrift, deponier, industrier – och växthus! I vilka
efterfrågan ökar på de mineraler som behövs för en utökad elektrifiering av samhället och ökat tryck sätts på nya utvinningsområden, är det av högsta vikt att vattenskyddet prioriteras lika högt som för andra verksamhetsutövare.” (identiska synpunkter från LRF Katrineholm, LRF kommungrupp Nyköping, LRF Tjällmo lokalavdelning)
Hantering av synpunkt
I vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2016–2021 fanns en åtgärd riktad till SGU om att utveckla vägledning till sökanden om de miljökrav som kan ställas vid prövning av tillstånd för undersökning och provbrytning eller gruvverksamhet. Denna åtgärd är genomförd och vägledning finns.
När det gäller tillsyn på miljöfarlig verksamhet, där gruvverksamhet ingår, enligt miljöbalken kap 9 är det Naturvårdsverket som ansvarar för tillsynsvägledning (Miljötillsynsförordning (2011:13), 2 kap).
Även växthusodling i större anläggningar definieras som miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken, se miljöprövningsförordningen (2013:251) 2 kap 4§, och är då anmälningspliktig verksamhet (U-verksamhet). Eftersom både gruvverksamhet och växthusodling är miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken omfattas de av samma lagstiftning och krav på tillsyn och de ingår därför i samma åtgärder i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.
Det är alltid den påverkan som bidrar till att det finns risk att miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten inte kan följas som behöver åtgärdas. Att flera påverkanstryck hanteras i samma åtgärd behöver alltså inte betyda att de är lika viktiga att åtgärda överallt. Detta förklaras nu tydligare i Åtgärdsprogram 2021–2027, kapitel 1.