Översikt över inkomna samrådssynpunkter
Drygt 40 remissinstanser valde att ge specifika synpunkter på denna åtgärd, varav tre centrala myndigheter, en branschorganisation, nio Länsstyrelser, 17 kommuner, en region, ett
universitet och nio vattenorganisationer/vattenråd. På frågan om åtgärden motsvarar behovet svarade sju remissinstanser ”ja” medan ingen svarade ”nej, åtgärden är mer omfattande än vad som behövs”. 22 svarade ”Nej, viktiga delar saknas i åtgärden”, men av dessa är det fem som lämnat identiska svar på alla åtgärderna i åtgärdsprogrammet och som inte specificerat vad man anser saknas i denna åtgärd. Dessa är framförallt vattenorganisationer och
intresseorganisationer. Övriga remissinstanser valde att inte svara på frågan om åtgärden motsvarar behovet. Vattenmyndighetens tolkning är att majoriteten av synpunktslämnarana anser att åtgärden behövs, eller att den behövs men behöver utvecklas ytterligare.
Revideringar baserat på samrådssynpunkter
Synpunkter om skarpare åtgärdsskrivning
Det har kommit en hel del synpunkter med förslag om skarpare åtgärdsformulering. Några exempel på synpunkter är:
”…forskningspengar till att få fram fungerande reningsmekanik för läkemedelsrester i avloppsreningsverken…. arbeta mer vid källan, utveckling av produkter och hanteringssystem såsom filter som kan användas i toaletter, tvättmaskiner etc…”
”…producentansvar på läkemedel…”
”förbud mot försäljning av receptfritt diklofenak bör övervägas.”
”Möjligheter för Sverige att minska läkemedelsrester lyfts exempelvis av Svenskt Vatten (Svenskt Vatten 2020). Flera av de möjliga åtgärder som nämns i den rapporten är inte fysiska utan administrativa åtgärder som skulle kunna genomföras utan ändring av EU-lagstiftning till exempel som riktas mot förskrivning och läkemedelsexpediering i Sverige”
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheterna ser inte att Läkemedelsverkets roll och ansvar sträcker sig tillräckligt långt för att kunna ta in förslagen i åtgärden. Ett stycke om Läkemedelsverkets roll har lagts till för att förtydliga ramarna för deras åtgärdsarbete.
Ämnen som åtgärden behöver omfatta
Exempel på synpunkter:
”Påverkan från läkemedelssubstanser bör preciseras till sådana läkemedelssubstanser som påverkar följsamheten till en MKN, och tydliggöras när en påverkan på dricksvattentäkter riskeras.”
Hantering av synpunkt
Åtgärden har reviderats något för att ytterligare förtydliga detta.
Hushållen är källan inte reningsverken
Exempel på synpunkter:
”Det bör även framgå att det är hushållen i tätorten, inte reningsverken, som är källor till utsläpp även av läkemedelsubstanser, oberoende av om reningsverken förses med avancerad reningsteknik. Substanserna når vattenmiljön via reningsverken.”
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheterna har sett över skrivningar i förvaltningsplan och åtgärdsprogram för att förtydliga att reningsverk är en spridningsväg för olika förorenande ämnen.
Samrådssynpunkter som inte lett till revidering
Synpunkter om ytterligare uppströms åtgärder mot läkemedel
Exempel på synpunkter:
”…forskningspengar till att få fram fungerande reningsmekanik för läkemedelsrester i avloppsreningsverken…. arbeta mer vid källan, utveckling av produkter och hanteringssystem såsom filter som kan användas i toaletter, tvättmaskiner etc…”
”…producentansvar på läkemedel…”
”möjligheter för Sverige att minska läkemedelsrester lyfts exempelvis av Svenskt Vatten (Svenskt Vatten 2020). Flera av de möjliga åtgärder som nämns i den rapporten är inte fysiska utan administrativa åtgärder som skulle kunna genomföras utan ändring av EU-lagstiftning till exempel som riktas mot förskrivning och läkemedelsexpediering i Sverige”
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheterna ser att en fråga om ytterligare uppströmsåtgärder innebär ett bredare grepp som kan utvecklas ytterligare kommande cykel.
Receptbeläggning av miljöfarliga läkemedel
”…bör undersöka möjligheten att receptbelägga miljöfarliga läkemedel…”
Hantering av synpunkt
Läkemedelsverket har tittat på frågan under cykeln men att det inte är möjligt att genomföra fullt ut med nuvarande juridiska förutsättningar. Det går däremot att jobba med information mot regionerna.
Synpunkt om antibiotikaresistens
Flera synpunkter har berört antibiotikaresistens, till exempel:
”Det medför också att det finns en dos sjukdomsalstrande mikroorganismer vattnet. I verken recirkuleras en del av slammet för att få en stam av mikroorganismer/ett ekosystem i verken som är optimal för att avlägsna näringsämnen och bryta ner BOD. Frågan är om det bidrar till att bygga antibiotikaresistens och hur stor blir då denna effekt?”
Hantering av synpunkt
Antibiotikaresistens är en viktig fråga, men den ingår inte i vattenförvaltningsarbetet.
Råd till förskrivare
Exempel på synpunkter:
”Läkemedelsverkets åtgärd bör inkludera att ge råd till Sveriges regioner att begränsa
användning och förskrivning av substansen diklofenak och om möjligt att ge råd till apotek med syftet att också begränsa användningen av receptfri diklofenakgel.”
Hantering av synpunkt
Åtgärden har en utformning för att stödja sådant arbete
Synpunkter angående om kunskap om och styrmedel att genomföra åtgärder
Synpunkter har kommit om kunskap om fysiska åtgärder mot läkemedelsrester:
”2015 fick Naturvårdsverket i uppdrag att undersöka behov och förutsättningar för att använda avancerad rening av läkemedelsrester från avloppsvatten. Naturvårdsverket konstaterar att ett sådant behov finns, baserat både på uppmätta och beräknade koncentrationer av
läkemedelsubstanser i recipienter, effektstudier, och mer långsiktiga risker med läkemedelsrester i miljön (Naturvårdsverket 2017). Sedan dess har det i Sverige getts stöd både för utveckling av reningstekniker (Havs- och vattenmyndigheten 2018) och investeringsstöd till kommuner för att införa bättre reningstekniker (se Naturvårdsverkets hemsida). Det blir då motsägelsefullt att åtgärdsprogrammen för samtliga vattendistrikt konstaterar att ”ytterligare kunskap behövs för att bedöma behovet av åtgärder” vad gäller läkemedel i miljön.”
”Havsmiljöinstitutet föreslår att det förtydligas vilken kunskap som saknas för att föreslå avancerad rening av läkemedelsrester. I den administrativa åtgärden till Naturvårdsverket som rör reningsverk framgår inte hur kunskapsläget kring behov av avancerad rening av läkemedel och andra mikroföroreningar förbättrats sedan den förra förvaltningscykeln. En kort summering av nuläget är önskvärd för att indikera vilken typ av kunskap som behöver tas fram de närmaste åren.”
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheterna bedömer att det idag inte finns möjlighet att lagstiftningsvägen, genom prövning av miljöfarliga verksamheter driva fram åtgärder som innebär att reningsteknik för läkemedel införs vid svenska reningsverk. Det saknas fortfarande kunskap i bemärkelsen att teknikutvecklingen inte kommit tillräckligt långt för att ställa krav på verksamhetsutövare.
Detta manifesteras också genom att staten ger bidrag för investeringar även fortsättningsvis.
Om förutsättningar förändras under cykeln har vägledande myndigheter och tillsynsmyndigheter åtgärder som omfattar alla läkemedel.