Översikt över inkomna samrådssynpunkter
27 remissinstanser valde att ge specifika synpunkter på denna åtgärd, varav 2 centrala myndigheter, 6 länsstyrelser, 7 kommuner, 4 vattenorganisationer, 5 intresseorganisationer, två branschorganisationer och en privatperson. På frågan om åtgärden motsvarar behovet svarade 8 remissinstanser ”ja” och ingen svarade ”nej, åtgärden är mer omfattande än vad som behövs”. 12 svarade ”Nej, viktiga delar saknas i åtgärden”, men av dessa angav 5
remissinstanser inte vad de viktiga delarna bestod av eller gav uttryck för att åtgärden faktiskt var tillräcklig. Övriga remissinstanser valde att inte svara på ifall åtgärden motsvarar behovet.
Vattenmyndighetens tolkning är att majoriteten av synpunktslämnarna ansåg att åtgärden behövs och att 7 remissinstanser anser att åtgärden behövde utvecklas i något avseende.
Exempel på synpunkter på åtgärden är:
”Åtgärden med kunskapsförmedling till skogsbruket är viktig. Bra också att man lyfter att åtgärden särskilt ska fokusera på att bland annat. upprätthålla markens buffertförmåga mot försurning. Under rubriken Miljömål och globala hållbarhetsmål bör miljömålet Bara naturlig försurning nämnas (en av preciseringarna i målet lyder: Markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet.). Skogsstyrelsens åtgärd 1 och 2 är starkt förknippade med
försurningsproblematiken. Skogsbrukets bidrag till försurningen har ökat på senare tid och förväntas öka ytterligare. Som nämns i åtgärd 1 visar Skogsstyrelsen egen uppföljning att tillräcklig hänsyn inte alltid tas. Detta visar att det inte är tillräckligt att endast koppla Informations och kunskapsförmedlingsåtgärden till försurningsfrågan utan även tillsynsåtgärden är nödvändig.” (Länsstyrelsen Värmlands län)
”Södra tillstyrker ökad kunskapsförmedling vid skogsbruksplanering och att vid genomförande av skogsbruksåtgärder bör det tas ökad hänsyn till vatten. Inom Södra har vi sedan ca 8 år tillbaka arbetat med blå målklassning vid skogsbruksplanläggning av alla vattendrag på medlemsfastigheter. Detta görs i samband med att en grön skogsbruksplan upprättas. Här beskrivs vattendraget och de värden som finns, hur man kan bevara eller höja värdena samt vilken hänsyn som skall tas vid en ev. åtgärd. Detta är ett gott exempel som borde spridas och användas i ännu större skala av fler. Detta är ett exempel på att man kan skapa en förflyttning tack vare frivillighet och kunskap.” (Södra Skogsägarna)
Revideringar baserat på samrådssynpunkter
Synpunkter som lett till revidering Samverkan
Flera instanser lyfte behovet av att samverkan i skogslandskapet inom ramen för denna styrlmedelsåtgärd behöver stärkas och förbättras. Exempelvis:
”Det saknas även att samverkan bör ske med Länsstyrelserna.” (Länsstyrelsen Gävleborg)
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheten har förtydligat i åtgärdens genomförande vilken samverkan som ryms inom denna åtgärd och att samverkan främst behöver ske på en övergripande identifierings och utvecklingsnivå: ”… identifiera speciellt prioriterade områden för intensifierad tillsyn eller förstärkt tillsyn av vissa skogsbruksåtgärder.”.
Även vikten av dialog och kunskapsutbyte mellan Skogsstyrelsen och länsstyrelser och kommuner har lyfts i åtgärdens genomförandetext.
Klimatanpassning
Flera instanser påpekade behovet av att förtydliga hur åtgärden bidrar till klimatanpassning och hur klimatanpassning behöver integreras i de underliggande aktiviteterna åtgärden exemplifierar. Exempelvis:
”Vid information och kunskapsförmedling bör klimatanpassning av skogsbruket lyftas fram.”
(Länsstyrelsen Blekinge) Hantering av synpunkt
Vikten av klimatanpassning har förtydligats under avsnitt ”sammanhang” avseende Skogsstyrelsens roll som åtgärdsmyndighet. Klimatanpassningen skrivs även fram tydligare under avsnitt ”sammanhang” i Skogsstyrelsen 1 och Skogsstyrelsen 3.
Försurning
Behovet att förtydliga hur åtgärden bidrar till att minska försurningspåverkan har poängterats tillsammans med svårigheterna med det praktiska genomförande av askåterföring, bland annat kring tillgången på spridningsbar vedaska.
Hantering av synpunkt
Att försurningspåverkan ingår har förtydligats i åtgärden. De svårigheter med
askåterföringens praktiska genomförande som lyfts har bedömts inte föranleda justering i åtgärden. Tillgången till spridningsbar vedaska varierar lokalt men det är
Vattenmyndighetens bedömning att det inte primärt är tillgången till spridningsbar vedaska som begränsar askåterföringen till skogsområden belägna i vattenförekomster som bedömts vara i risk avseende försurning eftersom dessa endast utgör en mindre del av all produktiv skogsmark. I vissa områden är heller inte askåterföring att rekommendera, utan ett anpassat GROT-uttag är att föredra.
Samrådssynpunkter som inte lett till revidering
Kontinuitetsskogsbruk
Synpunkt inkom om att kontinuitetsskogsbruk bör lyftas som ett särskilt avsnitt under kunskapsutveckling och förmedling.
”Det saknas resonemang kring kontinuitetsskogsbruk och hyggesfria metoder, som faktiskt skulle lösa stora delar av problematiken.” (Tierps kommun)
Hantering av synpunkt
Åtgärden kan mycket väl rymma hyggesfria metoder och åtgärdens genomförandetext är en exempellista och omöjliggör inte kunskapsförmedlande insatser kring hyggesfria metoder.
Det är dock Vattenmyndighetens bedömning att det är åtgärdsmyndighetens ansvar att avgöra närmare hur hyggesfria metoder kan nyttjas för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas.
Skarpare reglering i lag
En skarpare reglering i lag efterfrågas vad gäller skogsbrukets hänsyn till vattenmiljöer.
”Skogsstyrelsens tre åtgärder är välmenande, men vattenmyndigheterna sätter samtidigt fingret på ett avgörande problem. Skyddszoner mot vatten ska lämnas vid skötsel av skog enligt Skogsvårdslagstiftningen. Enligt åtgärd 3 ska uppföljning av skogsbrukets efterlevnad av målbilder för funktionella kantzoner mot sjöar och vattendrag ske genom stickprovsinventering inom ramen för Skogsstyrelsens miljöhänsynsuppföljning. Skogsstyrelsens egen uppföljning av miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder pekar på att tillräcklig hänsyn i många fall inte tas.
Sportfiskarna menar att den i huvudsak frivilliga miljöhänsynen vid skogsbruk skulle behöva bli tydligare reglerad i lag för att nå måluppfyllelse.” (Sportfiskarna)
Hantering av synpunkt
Denna styrmedelsåtgärd syftar till att genom ökad kunskap och spridning av kunskap uppnå bättre efterlevnad av den hänsyn som krävs enligt skogsvårdslagstiftningen och, där så behövs, stödja hänsynstagande och åtgärdsgenomförande som utgör mer långtgående krav än den hänsyn som krävs enligt skogsvårdslagstiftningen när det behövs. Exempelvis för att säkra att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas.