Översikt över inkomna samrådssynpunkter
Drygt 50 remissinstanser valde att ge specifika synpunkter på denna åtgärd, varav tre centrala myndigheter, nio Länsstyrelser, 25 kommuner och nio vattenorganisationer/vattenråd. På frågan om åtgärden motsvarar behovet svarade nio remissinstanser ”ja” medan ingen svarade
”nej, åtgärden är mer omfattande än vad som behövs”. 26 svarade ”Nej, viktiga delar saknas i åtgärden”, men av dessa är det fem som lämnat identiska svar på alla åtgärderna i
åtgärdsprogrammet och som inte specificerat vad man anser saknas i denna åtgärd. Dessa är framförallt vattenorganisationer och intresseorganisationer. Övriga remissinstanser valde att inte svara på frågan om åtgärden motsvarar behovet. Vattenmyndighetens tolkning är att majoriteten av synpunktslämnarana anser att åtgärden behövs, eller att den behövs men behöver utvecklas ytterligare.
Exempel på synpunkter som tillstyrker åtgärden är:
”Det finns behov av vägledning till länsstyrelser och kommuner kring möjligheterna till omprövningar av tillstånd och villkor kopplat till MKN. Lämpligt tillvägagångssätt och de juridiska förutsättningarna behöver tydliggöras. Länsstyrelsen välkomnar vägledning kring bördefördelning. Förutom jämförelser av utsläppsmängder kan det vara nödvändigt att skapa metoder för bördefördelning för ämnen som idag inte mäts inom utsläppskontrollen som till exempel organiska miljögifter.” (Länsstyrelsen Västerbottens län)
”Länsstyrelsen berörs av åtgärden och anser att åtgärden är bra och välbehövlig. Det finns exempelvis behov av vägledning kring diffus påverkan som kan riskera normerna.”
(Länsstyrelsen Stockholm)
” Kommunen ser positivt på att tillsynsvägledning både från centrala myndigheter som Naturvårdsverket och från länsstyrelserna kan utformas så att kopplingen till vattendirektivets krav blir tydlig. Denna koppling är särskilt viktig i tillsynen av avloppsreningsverk och dagvatten” (Köpings kommun)
”Kristianstads kommun anser att det finns ett stort behov av att utöka kunskapen kring hur denna riktade tillsyn ska genomföras och vilka krav som går att ställa på verksamhetsutövarna.
För att kommunerna ska kunna genomföra och bedriva en effektiv och likvärdig tillsyn som harmoniserar över avrinningsområdena behövs en väl fungerande och konkret
tillsynsvägledning från centrala myndigheter. Vägledningen måste också synkroniseras med den kommande nationella strategin för miljöbalkstillsyn.”
Revideringar baserat på samrådssynpunkter
Byt plats på Naturvårdsverkets åtgärd 1 och 2
”Eftersom åtgärd 2 om miljöfarliga verksamheter i samrådsunderlaget är av mer övergripande karaktär föreslår vi att åtgärderna byter numrering. Dvs att åtgärd 1 om avloppsreningsverk i samrådsunderlaget blir åtgärd 2 i kommande åtgärdsprogram.” (Naturvårdsverket)
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheten håller med Naturvårdsverket om att detta är logiskt och har därför bytt plats på dessa åtgärder så att den övergripande åtgärden om tillsynsvägledning för miljöfarlig verksamhet nu är Naturvårdsverkets åtgärd 1, medan åtgärden som inriktas på
avloppsreningsverk är Naturvårdsverkets åtgärd 2.
Förtydligande avseende grundvatten
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) pekade generellt på att den översiktliga
formuleringen i tidigare åtgärdsprogram om ”miljökvalitetsnormer för vatten” i många fall har lett till att åtgärdsarbete har fokuserat på ytvatten, eftersom kunskapen om behovet av åtgärder för grundvatten är lägre.
Hantering av synpunkt
Åtgärden förtydligas därför med att den handlar om påverkan på yt- och grundvatten.
Kompletteringar och behov av förtydliganden i åtgärden
Vattenmyndigheten har sett ett generellt behov av att utveckla motiveringarna i de åtgärder som omfattar miljögifter som PFOS och TBT, som beskriver att dessa är persistenta,
bioackumulerande och toxiska ämnen (PBT-ämnen) och prioriterade farliga ämnen, där utsläpp och spill ska upphöra eller stegvis avlägsnas.
Hantering av synpunkt
Detta har därför förtydligats i åtgärden.
Samrådssynpunkter som inte lett till revidering
Förtydligande avseende behov av mer vägledning gällande prövning och omprövning
Det har inkommit samrådssynpunkter som lyfter behovet av att förtydliga vilket ansvar NV har för att ge vägledning för prövning och omprövning.
Exempel på synpunkt;
”Det finns behov av vägledning till länsstyrelser och kommuner kring möjligheterna till omprövningar av tillstånd och villkor kopplat till MKN. Lämpligt tillvägagångssätt och de juridiska förutsättningarna behöver tydliggöras.” (Länsstyrelsen Västerbottens län) Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheten bedömer att den skrivning som står i samrådsversionen avseende Naturvårdsverkets ansvar att vägleda länsstyrelserna och kommunerna i deras tillsyn, prövning och omprövning av miljöfarliga verksamheter är tillräckligt tydlig för åtgärdens genomförande.
Behov av utökad och förtydligad vägledning utifrån MKN
Det har framgått i många samrådssynpunkter att myndigheter och kommuner har ett stort behov av vägledning för deras tillsyn, prövning och omprövning av miljöfarliga verksamheter i syfte att minska utsläppen till vatten i sådan omfattning att det bidrar till att
miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten kan följas. Både myndigheter och kommuner
uttrycker önskemål om att åtgärden mer konkret ska förtydligas vilken typ av vägledning som Naturvårdsverket ska ta fram.
Exempel på synpunkter:
”Tillämpningen av MKN som verktyg i tillsynen skulle behöva förtydligas så konkret som möjligt:
• Hur långtgående krav kan ställas på utsläpp uppströms en vattenförekomst?
• Vilken påverkan på MKN i recipienten kan man förvänta sig av ett utsläpp i ett dike uppströms?
• Hur ska man använda halter i strömmande vatten och sediment som bedömningsgrund?
• Ska skillnader för olika parametrar och förhållanden avseende nedbrytningsmöjligheter mm beaktas då påverkan på MKN bedöms?
• Hur ska man ta hänsyn till eventuella cocktail-effekter då flera skadliga ämnen förekommer som riskerar att påverka MKN?
Utöver skriftligt vägledningsmaterial på området kan det behövas utbildningar på området och workshops där det blir tydligt hur man ska arbeta konkret vid olika problemställningar och exempelfall.
Det är positivt med ytterligare vägledning till Länsstyrelser och kommuner i deras tillsyn, prövning och omprövning av MFV. Länsstyrelsen bedömer dock att det bör vara obligatoriskt att Länsstyrelser och kommuner involveras tidigt i arbetet med vägledning så att det säkerställs att den uppnår syftet. Risken blir annars att det blir för övergripande och otydlig för att ge det stöd som behövs i tillsynen. En fördel vore om systemen också kan integreras, tex. om Nikita, Miljöreda, Ecos, Vision etcetera kan få en koppling till VISS. Bra om vägledningen kan ta hänsyn till olika branscher och ge tydliga exempel på ett konkret sätt.
Ett förtydligande kring vilken kunskapsnivå och fördjupningsnivå man kan förvänta sig av en verksamhetsutövare inom MKN vatten skulle underlätta handläggningen vid prövning och tillsyn” (Länsstyrelsen i Uppsala)
”Tillsynen prioriteras idag men MKN är svåra att använda sig av och koppla ihop med tillsynen. En enskild verksamhets påverkan på MKN är mycket svår att bedöma, mer vägledning behövs.” (Åre kommun, synpunkt på kommunernas åtgärd 2) Hantering av synpunkt
I dialogen med Naturvårdsverket har det framgått att en sådan konkretisering skulle bli kontraproduktiv för åtgärdens mål. Vattenmyndigheten håller med om att det finns ett stort behov och har i dialogen med Naturvårdsverket särskilt lyft dessa behov samt sedan tidigare i samrådsversionen tagit fram en lista som beskriver de behov där vi ser ett särskilt stort behov av utveckling. Det är därefter upp till Naturvårdsverket inom sitt arbete med att planera, genomföra och följa upp åtgärden bedöma vilket tillvägagångssätt som ger störst nytta och effekt.
Tydligare vägledning när det gäller tillsyn av mindre verksamheter
Det har inkommit flera samrådssynpunkter om att det finns ett behov av att utveckla
vägledning för mindre (anmälningspliktiga) verksamheter. I detta uttrycks ett behov av att få vägledning om hur tillsynsmyndigheten bedöma vilka krav som kan ställas utifrån MKN.
Exempel på synpunkter:
”Vägledning behöver finnas som är anpassad även för mindre verksamheter och den kommunala tillsynen. Ofta är vägledningarna riktade för större anläggningar där kommunen inte är tillsynsmyndighet. För mindre verksamheter under anmälningsnivån så kallade
U-anläggningar, är det oftast endast kap 2 i MB som finns som stöd. Det behövs en utveckling av vägledningar som stöder ett arbetssätt i tillsynen utifrån kap 2 i miljöbalken så att tillsyn även kan bedrivas på små verksamheter som tillsammans har en stor påverkan.” (Stenungsunds kommun)
”...efterfrågar en vägledning som är anpassad för mindre verksamheter och den kommunala tillsynen … Det behövs en utveckling av vägledningar som stöder ett arbetssätt i tillsynen utifrån kap 2 i miljöbalken så att tillsyn även kan bedrivas på små verksamheter som tillsammans har en stor påverkan” (Tjörns kommun)
Hantering av synpunkt
Vi har lyft dessa synpunkter i dialog med Naturvårdsverket och kommit fram till en
gemensam bedömning att vägledning kring små verksamheter täcks in av åtgärden som den var formulerad under samrådet. Naturvårdsverket är medvetna om att det finns särskilda behov av vägledning kring påverkan från små (icke tillståndspliktiga) verksamheter.
Förtydligande om vägledning för egenkontroll/recipientkontroll.
Många samrådssvar tog upp att verksamhetsutövares egenkontroll och recipientkontroll är viktiga delar i att kunna bedöma både status och risk i vattenförekomsterna och för att uppnå de krav på övervakning som direktivet ställer. Liknande synpunkter inkom både på denna åtgärd och Naturvårdsverkets åtgärd 2 om avloppsreningsverk. Vi har valt att lyfta dessa synpunkter under Naturvårdsverkets åtgärd 1, eftersom den är utvecklad till att gälla vägledning generellt kring tillsyn, inklusive tillsyn av avloppsreningsverk.
Exempel på synpunkter:
”Verksamhetsutövares egenkontroll och recipientkontroll är viktiga delar i att kunna bedöma både status och risk i vattenförekomsterna och för att uppnå de krav på övervakning som direktivet ställer. Här behövs tydlig vägledning både till länsstyrelserna och verksamhetsutövare om hur denna kontroll bör utföras för att kunna bidra till vattenförvaltningens behov av övervakning och ge underlag för bedömning av behov av fysiska åtgärder. För att tydliggöra vikten av att ta fram vägledning om egenkontroll och recipientkontroll bör detta inkluderas i beskrivningen av åtgärden, under första stycket, och inte bara stå med under Genomförande som det är nu.” (Länsstyrelsen i Jämtland)
”Länsstyrelsen har under senare år testat en metodik som vi kallar Systemtillsyn som går ut på att verksamhetsutövarna själva genom kartläggning utreder vilka ämnen de släpper ut och i förlängningen arbetar med att minimera eller fasa ut dessa eller ser till att de omfattas av egenkontrollen. I detta arbete uppstå frågor kring hur långt tillsynsmyndigheten kan gå i sina krav på egenkontroll. Länsstyrelsen har juridiskt lutat sig mot kunskapskravet om en
verksamhets påverkan i miljöbalken men det är inte tydligt vad det innebär i praktiken. Det skulle underlätta för vårt fortsatta arbete om det tydliggjordes i egenkontrollförordningen och/eller vägledningar vilka krav som är rimliga att ställa på en verksamhetsutövare både vid ny- och omprövning och i tillsyn. I dagsläget ställ ofta krav på att övervaka de ämnen som verksamheten har villkor för. Om ett ämne släpps ut av flera verksamheter och det blir en kumulativ, negativ effekt på vattenförekomsten så kan det ändå finnas skäl att övervaka ämnet.”
”Åtgärden kring egenkontroll behöver utökas till att omfatta vägledning kring översyn av utsläppskontrollen. Exempelvis när mätningar av organiska miljögifter ska ingå och hur de ska mätas. Om särskilda krav ska ställas för att minska utsläppen av PBT-ämnen kan mätningar av dessa i utsläppsvattnet underlätta för att visa på åtgärdsbehovet.” (Länsstyrelsen
Västerbottens län)
”En samordnad recipientkontroll vore önskvärt, för att få ett helhetsgrepp gällande statusen i vattenförekomsterna. Det vore önskvärt att ansvaret för samordning och/eller upprättade av miljöövervakningsprogram pekades ut. Åtgärden är relevant och kan ge stöd i kommande planering av tillsynsplaner. Det är dock få tillsynsobjekt som ensamt påverkar en
miljökvalitetsnorm. De objekt som är aktuella för åtgärdens andra punkt är generellt sett större tillståndspliktiga verksamheter med befintliga tillstånd. Tillsynen på dessa objekt är således begränsad till att säkerställa åtföljandet av ett beslutat tillstånd och ger inget utrymme för att ställa krav på åtgärder som går utöver verksamhetens tillstånd. För att nå en sådan effekt som åtgärden eftersträvar bland tillståndspliktiga verksamheter krävs det insatser inom
miljöprövningen, inte inom miljötillsynen.” (Båstad kommun, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB och Perstorps kommun / Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB, synpunkt inkommen på kommunernas åtgärd 2)
”Tillsynsvägledning gällande krav och egenkontroll kopplat till utsläpp av läkemedelsrester. Det är viktigt att det sker ett arbete för att minska läkemedelsrester i de limniska systemen, till exempel visar studier att detta problem förekommer bland annat i Högvadsån i Falkenbergs kommun. För detta arbete är det viktigt att tillsynsmyndigheten har de verktyg som behövs för att ställa krav och begära utredningar som kan fungera som kunskapsunderlag i det vidare arbetet. För detta behöver flera myndigheter samarbeta och de centrala myndigheterna behöver bistå med vägledning och riktlinjer.” (Falkenbergs kommun, synpunkt inkommen på Naturvårdsverkets åtgärd 2)
”Åtgärden kring egenkontroll behöver utökas till att omfatta vägledning kring översyn av utsläppskontrollen. Exempelvis när mätningar av organiska miljögifter ska ingå och hur de ska mätas. Om särskilda krav ska ställas för att minska utsläppen av PBT-ämnen kan mätningar av dessa i utsläppsvattnet underlätta för att visa på åtgärdsbehovet. Även PFOS bör ingå i vägledningen även om det kanske inte är ett PBT-ämne.” (Länsstyrelsen Västerbottens län)
” Vägledningar omkring ”mindre” föroreningar som till exempel läkemedelsrester kan utvecklas. Olika, godkända/effektiva, tekniska lösningar för ovanstående skulle kunna
presenteras/kommuniceras för att underlätta tillsynen och de eventuella krav som där av följer.”
(Malung-Sälens kommun / Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB (VAMAS AB)) Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheterna håller med om det behövs tydlig vägledning till både myndigheter, kommuner och verksamhetsutövare om hur denna kontroll bör utföras och ge underlag för bedömning av behov av fysiska åtgärder. I dialogen med Naturvårdsverket har det framkommit att den skrivning som står i samrådsversionen om vägledningsbehovet av kontrollprogram är tillräcklig för åtgärdens genomförande. De synpunkter som inkommit kan istället ses som en bekräftelse på det behov som redan har identifierats av både
Vattenmyndigheten och Naturvårdsverket i framtagandet av åtgärden.