Åtgärd 43 ingår ej i Åtgärdsprogram för vatten i Bottenvikens vattendistrikt 2021–2027 samt Åtgärdsprogram för vatten i Bottenhavets vattendistrikt 2021–2027.
Översikt över inkomna samrådssynpunkter
Åtgärden till Region Stockholm och Region Skåne är ny för förvaltningscykel 2021–2027. Av de inkomna samrådssynpunkterna kan det konstateras att åtgärden ligger i linje med samhällsutvecklingen då regionerna har fått en allt större betydelse för samhällsplaneringen och många samrådssynpunkter har instämt med att planering på regional nivå är ett viktigt verktyg för vattenfrågor. Sammanlagt har det inkommit cirka 50 samrådssynpunkter. Det är främst regioner som svarat men det har även inkommit samrådssynpunkter från, i fallande ordning sett till antal synpunkter, kommuner, centrala myndigheter och
intresseorganisationer. Det är endast en länsstyrelse som har inkommit med en samrådssynpunkt rörande åtgärden.
”…Region Stockholm ställer sig bakom den åtgärd som är riktad till Region Stockholm. Det är generellt positivt att de regioner som har ansvar för regional fysisk planering enligt Plan- och bygglagen lyfts fram som viktiga aktörer i vattenförvaltningen – något som skulle kunna uppmärksammas ytterligare.” (Region Stockholm)
”Region Skåne har inga invändningar mot ovan föreslagna åtgärder. Miljökvalitetsnormerna är lagstadgade och dessa ska följas av kommuner och andra aktörer vid planering.” (Region Skåne)
”Förvaltningen är positiv till att ett långsiktigt strategiskt dokument för hur mark- och vattenområden bör användas tas fram för regionen.” (Stockholms stad)
”Det är positivt att Vattenmyndigheten lyfter regionernas roll i vattenförvaltningen.
Regionerna får en allt större betydelse i samhällsplaneringen och vattenfrågor är ett område där den regionala nivån kan göra nytta eftersom vattenfrågor ofta är av mellankommunal karaktär.”
(Region Stockholm)
Revideringar baserat på samrådssynpunkter
Viktiga förtydliganden
Det har inkommit flera samrådssynpunkter som frågat om inte alla regioner ska ta fram en regionplan och utföra regional fysisk planering. Det har även inkommit samrådssynpunkter som belyst problem med användningen av vissa begrepp, exempelvis vattenplanering. Se nedan:
”Både Regionen, Länsstyrelserna och kommunerna ska ta fram vattenplanering. Hur är tanken att dessa ska samordnas? Hur skiljer sig regionens plan från länsstyrelsernas plan? Hur ska dessa planer införlivas i kommunal vattenplanering? Det finns en risk att det skapas flera dokument som beskriver samma sak.” (Landskrona stad)
Hantering av synpunkt
Kopplingen till PBL har förtydligats ytterligare samt att Vattenmyndigheten ändrat till begreppet ”regional fysisk planering” istället för ”regional planering” som användes i samrådsversionen. Det är en justering vi har varit noga med i hela kedjan av åtgärder kopplat till fysisk planering (kommunerna 4, länsstyrelserna 7 och Boverket). Ett led i detta arbete har varit att ändra namnet på åtgärden.
Det är en missuppfattning att länsstyrelsen 1 och kommunerna 1 om vattenplanering kan likställas med denna åtgärd, då detta handlar om den fysiska planeringen. Detta har förtydligats i åtgärderna som rör fysisk planering. Ändringar om metoder, arbetsgång och tillämpning har förtydligats ytterligare samt att skrivningarna om regionerna i länsstyrelsen 1 och kommunerna 1 har setts över.
Förtydligande rörande vattenskyddsområden
Det inkom samrådssynpunkter med önskemål om att lyfta frågan om vattenskyddsområden.
Se nedan:
”… Regionen bör aktivt verka för att vattenskyddsområden för oanvända vattentäkter inte avvecklas utan en noggrann avvägning bör göras då de kan fylla en viktig funktion som reservvattentäkt vid vattenbrist” (Höje å vattenråd)
”Svenskt Vatten anser att åtgärden även ska beakta skyddet av dricksvattentäkter.” (Svenskt vatten)
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheten delar bedömningen och har lagt in att vattenskyddsområden kan fungera som dricks- och reservvattentäkter under rubriken ”genomförande” i åtgärden.
Förändringar i åtgärdsrutan
Det inkom samrådssynpunkter angående otydligheter i åtgärdsrutan rörande kopplingen till plan- och bygglagen. Det har även inkommit samrådssynpunkter om skrivningen rörande planeringsunderlag samt strecksats a) i åtgärdsrutan. Se nedan:
”Åtgärdsförslagen om prioriteringar i region- och översiktsplaner är inte lämpliga utifrån planläggning enligt plan- och bygglagen, PBL. Det finns felaktigheter kopplat till PBL som behöver korrigeras.” (Boverket)
”I åtgärden anges att det så långt som möjligt ska hänvisas till VISS som planeringsunderlag.
Förvaltningen föreslår ett tillägg som innebär att även motsvarande lokala dataunderlag är viktiga planeringsunderlag.” (Stockholms stad)
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheten har granskat åtgärdstexten ur juridisk synpunkt för att tydliggöra kopplingen till plan- och bygglagen. Justeringar har skett av ordval och formuleringar för att ligga närmare Plan- och bygglagen. Vattenmyndigheten har även ändrat i åtgärden om att det finns flera planeringsunderlag som kan användas vid sidan av VISS.
Bredare skrivning om samverkan
Det inkom önskemål om att utöka skrivningen om samverkan. Exempelvis:
”…åtgärden behöver genomföras med ett avrinningsområdesperspektiv och då bör vattenråden vara en del av samrådet” (Kävlingeåns vattenråd)
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheten har gjort ändringar i åtgärdsrutan för att tydliggöra detta.
Samrådssynpunkter som inte lett till revidering
Önskemål om åtgärd till övriga regioner och bredare perspektiv
Det har inkommit samrådssynpunkter från andra regioner än Region Stockholm och Region Skåne som har framfört att det med fördel skulle kunna införas en liknande åtgärd även till övriga regioner med fokus på en samordning, dialog och erfarenhetsutbyte. Se nedan:
” Region Jönköping län vill skicka med att regionerna i anslutning till det regionala
utvecklingsuppdraget framgent kan ha en roll i att samla kommunerna i olika vattenfrågor. Det kan handla om att erbjuda en plattform för dialog och erfarenhetsutbyte kring åtgärder och gemensamma utvecklingsbehov. Det kan även handla om att bistå med bättre
planeringsförutsättningar ur ett regionalt perspektiv.” (Region Jönköping)
Samrådssynpunkter inkom även om att det saknas en åtgärd kopplad till storregioner:
”Åtgärdsprogrammet saknar dock övergripande åtgärder i samklang med de storregionala planerna för Mälarområdet i sin helhet och alla gemensamma regionala planer, med avseende på exploatering, transportsektorn, och arbetskraftsförflyttningar (Framtidens resor, Storregional systemanalys för Stockholm-Mälarregionen, Mälardalsrådet 2020; En Bättre Sits Storregional Godsstrategi, Mälardalsrådet 2020; En Bättre Sits Storregional systemanalys 2016,
Mälardalsrådet). Mälaren är en mycket viktig vattentäkt för många miljoner människor i Norra Östersjöns vattendistrikt och det starka beroendet av Mälaren som dricksvattentäkt speglar en sårbarhet för påverkan för dricksvattenförsörjningen i hela Mälardalsregionen. Planer på avrinningsområdet och Mälaren som transportled, arbetskraftsintensivt område och befolkningsökning beaktas sällan i sin helhet i förhållande till beroendet av god
dricksvattenkvalitet eller god ekologisk status i Mälaren och samtidig förväntad påverkan från klimatförändringarna, vilket förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammen skulle kunna höja ambitionerna för att göra.” (Kommunalförbundet Norrvatten)
Hantering av synpunkt
De regioner som omfattas av åtgärdsprogrammet har ett särskilt utpekat ansvar för regional fysisk planering enligt plan- och bygglagen. Det ligger inte inom Vattenmyndighetens mandat att ställa liknande krav på övriga regioner eller storregioner under gällande lagstiftning.