S KOLOR

En pilotstudie genomfördes på våren 2006 vid en skola som jag har gett det fiktiva namnet Malvaskolan. Pilotstudien, med totalt 10 elever i årskurs 7, gav innehållsrika beskrivningar av respekt i förhållande till lärare och skolkamrater. För huvudstudien återvände jag till samma skola. Under hösten 2006 kontaktade jag ytterligare en skola för huvudstudien, här kallad Lotusskolan. Totalt vistades jag vid skolorna regelbundet under drygt två månader, från början av januari till början av mars 2007. Den första delen av perioden, cirka en månad, informerade jag i olika omgångar om studien för arbetslag på skolorna och därefter följde diskussioner om hur studien skulle genomföras praktiskt. Därefter följde genomförandet av gruppintervjuerna som skedde under cirka en månad. Parallellt med intervjuerna samlade jag intryck för att försöka få en uppfattning om skolornas sociala klimat som ett komplement till intervjuerna. Detta innebar att jag iakttog vad eleverna gjorde under raster och hur de bemötte varandra och lärare i korridorer. Vid möten med lärarna i deras arbetslag framkom också en del information om skolornas sociala klimat. Dessa erfarenheter utgör inte studiens empiriska material, men jag betraktar dem som ett komplement till min förståelse av de sammanhang där elevernas syn på respekt i relationer till lärare och skolkamrater är förankrade.

Båda skolorna hade elever i årskurserna 6-9 och vid tidpunkten för intervjuerna gick ca 380 elever på Malvaskolan och 440 elever på Lotusskolan. Till att börja med sökte jag rektorernas tillstånd för studiens genomförande på skolorna och de ställde sig positiva till studien. Därefter överlät de genomförandet av studien till ett samarbete mellan mig och lärarna för årskurs 7, som jag valt att rikta studien mot.

Valet av årskurs 7 baserades på att eleverna hade relativt lång erfarenhet av att gå i skolan samtidigt som de hade ytterligare ett par års obligatorisk skolgång framför sig. De hade därmed både yngre och äldre elever att förhålla sig till. Jag antog också att elever i årskurs 7 skulle ha god språklig förmåga att samtala om respekt.

Jag informerade om studien för lärare, föräldrar och elever då jag gavs möjlighet att träffa dem i olika sammanhang: lärarlagsmöte, föräldramöte och klassinformation.

Vid dessa tillfällen anpassade jag informationen till varje målgrupp, men konkret innebar det att jag berättade om studiens syfte och praktiska genomförande, att elevernas deltagande i studien var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande, att elever, lärare och skolor skulle ges fingerade namn i beskrivningen samt att intervjuerna endast skulle användas i forskning.

Vid mötena med lärarna utsågs en lärare vid respektive skola som kontaktperson och denna lärare ordnade med tider så att jag skulle kunna genomföra intervjuerna med eleverna, vilket skedde på lektionstid. Vid föräldramötena informerade jag om de forskningsetiska riktlinjer som jag följde, samt att skriftlig information skulle skickas hem till de elever som gjorde intresseanmälan för studien vid klassrumsinformationen. Under en period på några veckor gick jag runt i klasserna och berättade om studiens syfte och vad det innebar konkret för eleverna och därefter skickade jag runt en lista där de elever som var intresserade att delta i intervjuerna, kunde skriva upp namn och adress. Därefter skickade jag skriftlig information (bilaga 1) hem till dem och deras föräldrar. En svarstalong med förälders godkännande om elevens deltagande och svarskuvert fanns också bifogat.

Totalt anmälde sig 78 elever. Av dessa deltog inte nio elever i intervjuerna.

Anledningarna till avhoppen var att de ändrat sig eller var sjuka den dagen då intervjun med deras grupp skulle genomföras. Till slut blev det 69 elever som deltog, varav 55 var flickor och 14 pojkar.

Skolor Lotus Malva Summa Kön

Flickor 24 31 55

Pojkar 1 13 14

Summa antal elever

25 44 69

Antal grupper

8 13 21

Tablå 1. Deltagande elever fördelade på skola och kön.

Gruppsammansättningen för intervjuerna skedde efter kriterierna att eleverna skulle trivas med varandra och/eller komma bra överens med varandra.

Gruppsammansättningarna gjordes av elevernas mentorer efter mina kriterier.

Avsikten var att, så långt det var möjligt, efterlikna elevernas kamratgrupper. I intervjuerna frågade jag om deras inbördes relationer och sammantaget umgicks cirka hälften av eleverna med varandra på fritiden, övriga var relativt goda kamrater i skolan. Indelning efter deras kamratgrupper innebar att en del grupper bestod av enbart flickor, andra av enbart pojkar och några med både pojkar och flickor.

Totalt genomförde jag 21 gruppintervjuer med eleverna. Vid Malvaskolan deltog 44 elever fördelade på 13 grupper. Vid Lotusskolan deltog 25 elever fördelade på 8 grupper. Gruppstorleken varierade mellan 2-5 deltagare men de flesta grupper hade 3-4 deltagare.

Som framgått ovan är könsfördelningen i det empiriska materialet ojämn och detta är en brist i studien. I mitt förfaringssätt kring urvalet sökte jag efter elever som var villiga att samtala om respekt. Detta innebar en positivt inställt urvalsgrupp. Totalt deltog 14 flickgrupper, 2 pojkgrupper och 5 mixade grupper. Självklart hade det varit relevant och intressant att ha fler pojkar med i studien. Frågan är varför de valde att inte delta. Var de mindre intresserade av att diskutera respekt? Rimligen hade fler pojkar kunnat bidra med andra sätt att se på och tala om respekt än de som förekommer i den här studien. Det är möjligt att tolka studiens resultat som att det tydligare skildrar flickors sätt att resonera om respekt eftersom de har större representation i deltagargruppen. Jag har inte gjort någon specifik analys av huruvida det har funnits skillnader mellan sättet att resonera om respekt bland de flickor och pojkar som deltar i studien.