Vi arbetar efter en vision att vi skall hålla samman, fast vi är från olika länder och att dem (romer) skall känna sig som en del av landet. //. Romska tjejer och killar skall ut i samhället, och få tjänster och bli respekterade och att det skall skapas en kontakt mellan den klassiske svensken och romen (intervju med sam- hällsvägledare RIKC.)

Delaktighet, att killar och tjejer ”skall ut i samhället” och att det skall skapas sociala relationer mellan majoritets- och minoritets- samhället har varit en ledstjärna för RIKC:s arbete. Arbetet har in- neburit såväl individuella som strukturella insatser. För att göra någon form av uppdelning mellan det individuellt betonade arbe- tet, som främst utgörs av ”medborgarkontoret”, och det struktu- rella arbetet kan det senare sägas bestå i riktad information och samverkan. Här utgör verksamheterna inom RIKC en plattform för aktörer, som på olika sätt agerar eller är involverade i frågor som kan förbättra romers situation i samhället. Nedan skall exem- pel på såväl det individuella som strukturella arbetet lyftas fram, detta sker i enlighet med utvärderingens kategorisering:

ƒ Medborgarkontorsverksamheten som skall ge informa- tion, stöd och vägledning till enskilda individer och grupper med romer som målgrupp.

ƒ Information och kunskapsutveckling vars målgrupp först och främst är myndigheter och offentliga organ inom majoritetssamhället som framför allt består av icke romer.

ƒ Samverkan med myndigheter, föreningar och offentliga organ vilket innebär samarbete med såväl romer som icke romer.

Här skall vart och ett av områdena kommenteras. I viss mån kan det ske en upprepning av tidigare redovisade uppgifter, detta sker för att undvika återkommande hänvisningar och för att göra sam- manhanget mer lättillgängligt.

Medborgarkontorsverksamheten utgör den blygsammaste de- len av verksamheten och upptar en marginell del av den anställda personalens totala arbetstid. Detta skall ses mot bakgrund av syftet för centrets tillkomst. Annelie Philipsson, kommunalråd (v) angav som skäl för centrets tillkomst till exempel att:

Det romska kunskaps- och informationscentrat på Kirseberg har kommit till stånd eftersom vi vet att malmöbor med romskt ursprung inte i lika stor utsträckning tar del av samhällets stöd som icke romer (SDS 2009-11-10).

För att få en översikt över andelen romer som söker sig till den här delen av verksamheten, som utgörs av en rådgivningsfunktion, skall antalet sökande ställas i relation till antalet romer i Malmö. Enligt stadskontoret uppgifter (2008) uppgår antalet romer, inklu- sive resande till 8 000 – 10 000 personer, därav utgör uppskatt- ningsvis hälften barn vilket resulterar i mellan 4 000 - 5 000 vuxna individer som potentiellt utgör rådgivningsfunktionen målgrupper.1 Enligt RIKC uppgifter har man haft kontakt med 395 personer, ungefär hälften män och hälften kvinnor och en del under arton år. Här skall beaktas att ytterligare ärenden kan ha tillkommit under projektets första månader som inte registrerats, men det kan rim- ligtvis inte röra sig om en ärendemängd som gör att siffrorna skulle skilja sig avsevärt från den presenterade statistiken. Med det här sättet att beräkna antalet kontakter har RIKC nått ungefär tio pro- cent av den potentiella målgruppen, vilket inte är en negligerbar

1

 Här skulle kunna argumenteras att målgruppens vuxna medlemmar är betydligt lägre, det finnsbarnrikafamiljersomutgörenstörreandelavdenromskabefolkningen.Samtidigtfinns detocksåensamståendeochyngreparsomendastharettellertvåbarn,kategoriernaborde utjämnaskillnaderna.Beräkningarnaärsomframgårenmerellermindrekvalificeradgissning.

grupp människor. Här skulle kunna göras ytterligare laborationer genom att peka på att det kanske framför allt är senare anlända romer som skulle kunna vara i behov av centrets stöd, man måste också beakta skillnader mellan antal personer och antal hushåll vilket gör att centret kanske trots allt nått en större grupp männi- skor. Trots dessa hypotetiska beräkningar utgör dessa kontakter en begränsad del av verksamheten, och upptar en mindre del av sam- hällsvägledarnas arbetsuppgifter.

Den svaga besöksfrekvensen med syfte att individuellt erhålla råd och stöd i kontakten med myndigheter och det omgivande samhället kan ha flera orsaker. En orsak kan vara att centret ännu inte blivit tillräckligt känt för de målgrupper som skulle behöva ta rådgivningsverksamhetens tjänster i anspråk. Med detta sagt skall det inte bortses från att romer, precis som andra medborgare, kan- ske i första hand söker sig direkt till samhällets instanser som an- svarar för de ärenden de behöver hjälp med alternativt söker sig till den medborgarservice som erbjuds i de stadsdelar där de bor. En kvalificerad gissning är också att det bekymmersamma geografiska läget har betydelse för i vilken uträckning romer uppsöker centret. Platsen upplevs kanske inte vara helt centralt för de målgrupper som centret vänder sig till. RIKC:s koppling till biblioteket skulle kunna vara en styrka, men det kan inte bortses från att det kanske inte är en naturlig mötesplats för en målgrupp som bland annat kännetecknas av en låg utbildningsnivå och som redan på förhand har bedömts vara en befolkningsgrupp som ”inte i lika stor ut- sträckning tar del av samhällets stöd som icke romer”. I den här delen av centrets verksamhet kommer det an på RIKC att tillsam- mans romska föreningar och andra aktuella organisationer att yt- terligare analysera behovet av individuell rådgivning för romer.

När de gäller lokalerna skall det understrykas att de inte är op- timalt fungerande för den kontext som ett romskt medborgarkon- tor utgör. Lokalerna, har i sin nuvarande utformning en del brister som gör att man som besökare, i de delar som kräver hög grad av integritet, kan uppleva hinder att ta del av centrets rådgivningsser- vice. Här skall också nämnas att en besökare har svårt att skilja på tjänstgörande personal, ideellt arbetande och andra besökare. I dagsläget finns inga praktikanter, men frågan har behandlats i oli- ka omgångar och utgör en framtida fråga att ta ställning till.

I dokument Andras ramar, våra villkor : Majoritetssamhället och romska minoriteter i förändring - Kaverengo Parancimo - Pala Sos Ame, Las Ame : O tem taj o remengo minoriteto a nde parujimo (sidor 85-88)